”Gång- och cykelpassagen anläggs på en sträcka som är hastighetsbegränsad till 80 km/h och anläggs utan trafiksäkerhetshöjande åtgärder. Det saknas möjligheter att passera i två steg och innebär en viss risk angående trafiksäkerheten. Detta medför att passagen inte är trafiksäker.”

I denna serie har jag visat ett axplock av mer eller mindre undermåliga och farliga förhållanden på Trafikverkets cykelbanor – det finns massor av fler liknande fall. Det brister på alla punkter: nybyggda cykelbanor, ombyggda cykelbanor, befintliga cykelbanor, detaljer, drift och underhåll samt vägarbeten.

Det här är inte enstaka fall av otur i arbetet, eller något som beror på exceptionella omständigheter i just det enstaka projektet, eller vägarbetet. Det sker gång på gång, och de gånger det blir rätt är de extrema undantagen.

Underprioriterandet och felarbetandet sker systematiskt – det är så arbetet bedrivs i vardagen. Faktiskt så mycket att Trafikverket ofta inte ens lyckas göra av med de pengar som de faktiskt har fått för sitt cykelarbete.  Allt drivet av tre faktorer:

  • det ska vara så billigt som möjligt när det handlar om cykeltrafik (och gång)
  • inkompetens
  • strukturell diskriminering – en värdering av människor utifrån hur de väljer att transportera sig

Jag avslutar serien med ett dagsfärskt exempel på Trafikverkets förhållningssätt vad gäller cykeltrafik och trafiksäkerhet – en nyligen färdigställd och invigd gång- och cykelväg utmed delar av väg 113 i Skåne. Ett exempel som mer än tydligt visar på att när det gäller att skapa säker cykelinfrastruktur (och gång) är det inte högt prioriterat hos Trafikverket – tvärtom så gör Trafikverket högst medvetet trafikfarliga lösningar för gång- och cykeltrafiken.

I inledningen av vägplanen för denna gång- och cykelväg vi kan läsa:

Från vägplan Väg 113, Stabbarp-Bosarp, ny gång- och cykelväg

De övergripande målen med projektet är att fler ska välja cykel som färdmedel samt att antalet cykelolyckor med svårt skadade eller dödade ska minska.

Det låter ju som bra och viktiga mål. Hur blev det då i verkligheten?

Den nybyggd gång- och cykelvägen är lokaliserad på så sätt att man måste byta sida på vägen – två gånger. Sidbytena sker via två oreglerade passager. Det betyder alltså att det finns inget som helst som markerar passagen – för vägtrafiken. Och att all korsande trafik, det vill säga cyklister och här också gående, har väjningsplikt.

Gång- och cykelpassage. Hastighetsbegränsningen är 80 km/h. Foto: Viktor Auregård
Gång- och cykelpassage. Hastighetsbegränsningen är 50 km/h. Foto: Viktor Auregård

Hastighetsbegränsningen är 80 km/h vid den ena passagen, vid den andra är det 50 km/h. Korsningspunkterna är inte hastighetssäkrade, eller har någon annan form av trafiksäkerhetshöjande åtgärd.

Tänk dig en mörk väg där det kommer bilar minst i 80 kilometer i timmen. Eller regn, dimma, snöfall – ja alla de olika förhållanden som kan råda på våra vägar. Det finns inget som saktar ner trafiken och du måste ta dig över alla körfälten på en gång. Sträckan är väldokumenterad för hastigheter över hastighetsbegränsningen, så höga att Trafikverket satt upp fartkameror utmed vägen.

Så här skriver Trafikverket om lösningen med passagerna:

Från vägplan Väg 113, Stabbarp-Bosarp, ny gång- och cykelväg

Gång- och cykelpassagen anläggs på en sträcka som är hastighetsbegränsad till 80 km/h och anläggs utan trafiksäkerhetshöjande åtgärder. Det saknas möjligheter att passera i två steg och innebär en viss risk angående trafiksäkerheten. Detta medför att passagen inte är trafiksäker.

Detta medför att passagen inte är trafiksäker.

Inte trafiksäker, smaka på det. Från en svensk myndighet vars uppdrag, åtminstone
formellt, är att se till alla trafikslag omfattas av Nollvisionen och har ett ansvar att tillhandahålla säkra förhållanden för alla, inte bara för ett trafikslag.

Inte bara vet de om att de nu skapat en farlig passage för de som går och cyklar, de vet också om vad forskningen säger och de har själva utrett och skriver uttryckligen ut det:

Det innebär att passagen inte är trafiksäker.

Det brukar sägas att trafiken är ett samspel, att alla trafikanter behöver samspela för att skapa ett säkert och tryggt trafikklimat. Men inte hos Trafikverket:

De två passagerna över väg 113 ökar komplexiteten då gång- och cykeltrafikanter behöver förhålla sig till vägtrafiken.

Det är bara fotgängare och cyklister som behöver förhålla sig till ”vägtrafiken”. Trafikverket skriver inget om att ”vägtrafiken” ska förhålla sig till de barn, unga och gamla, personer med barnvagnar, kanske funktionsnedsättningar, som ska passera över sträckan. Faktum är att Trafikverket är medvetna om detta. De skriver det uttryckligen:

Färdig gång- och cykelväg kommer inte att påverka framkomligheten för biltrafiken på väg 113.

Eftersom Trafikverket valt att göra passagerna utan hastighetssänkningar, utan hastighetshinder eller ens hastighetshintar, alltså att utforma vägen på ett sådant sätt att motorförare naturligt saktar ner.

Hade då gång- och cykelvägen kunnat lokaliserats annorlunda, så att de två sidbytena och de två passagerna undvikits? Ja gång- och cykelvägen hade kunnat lagts på ena sidan av vägen – på hela sträckan. Det var så det ursprungliga förslaget för gång- och cykelvägen var – på en sida, för att slippa farliga sidbyten. Varför byggdes då inte en säker gång- och cykelväg?

Alternativet har förkastats av kostnadsmässiga skäl. Alternativet innebär, utöver anläggning av ny gång- och cykelväg, ombyggnad (flytt) av befintlig väg och därmed alltför omfattande utrednings- och anläggningskostnader i relation till nyttan med projektet.

Svart på vitt – trafiksäkra lösningar för cyklande och gående får inte kosta det som de behöver kosta. Och de får definitivt inte påverka biltrafiken.

Framkomligheten för biltrafiken påverkas inte. Passagerna är inte trafiksäkra. Glöm inte hjälm.

Vad säger då forskningen om dödsolyckor bland cyklande och gående på det statliga vägnätet – vägar som Trafikverket ansvara för. Folksams trafiksäkerhetsforskare har studerat dessa olyckor och vad som behöver göras – en studie finansierad av Trafikverket. Totalt ingick 76 omkomna cyklister under åren 2006 till 2015 och 75 omkomna fotgängare.

Generellt löper en oskyddad trafikant högre risk på vägar med högre hastighetsbegränsning eftersom risken att dö ökar givet ökad påkörningshastighet.

Risken att dö ökar markant vid hastigheter över 40 km/h. Dessutom är risken för svår skada (MAIS3+) för fotgängare äldre än 60 år mellan 20 % och 30 % vid en påkörningshastighet av 30 km/h. Med utgångspunkt från detta har därför hastighetsgränsen i tätorter satts till 30-40 km/h. För att åstadkomma säkra passager på det statliga vägnätet bör hastigheten säkras till den nivån alternativt att separera trafikantgrupperna.

Trafikverket hävdar i sin vägplan att passagen där hastigheten är 50 km/h:

… är en acceptabel standard.

En acceptabel standard på en gång- och cykelpassage vad gäller trafiksäkerhet enligt Trafikverket. Foto: Viktor Auregård

Det vore intressant att veta vilken forskning Trafikverket baserar denna slutsats på?

Vidare redovisar forskarna på Folksam att korsande dödsolyckor bland cyklande och gående är vanliga på det statliga vägnätet:

Genomgång av dödsolyckor som inträffat i Tyskland, Nederländerna, Frankrike, Italien, Storbritannien och Sverige under åren 2001 till 2012 visar att över 50 % av alla olyckor med cyklister sker då cyklisten korsar vägen (korsande olyckor från höger 25 % respektive vänster 29 %) (Uittenbogaard m.fl. 2016). Motsvarande siffra i denna studie för korsande trafik var något lägre (korsande från höger 15 % och vänster 20 %)

Den vanligaste dödsolyckan bland gående var när de skulle korsa en väg (36 %).

Vidare konstateras i studien:

Det är viktigt att beakta att när cykelbanor införs ökar andelen cyklister på dessa stråk och att andelen konflikter i korsningsmiljö ökar då separat gång och cykelbana införs (Jensen Underlien 2008). Det är därför viktigt att se över korsningspunkter där en cykelbana korsar en statlig väg. Bland dödsolyckorna fanns ett flertal olyckor där det borde funnits hastighetsdämpande åtgärder. Ingen dödsolycka som ingick i denna studie skedde på en vägsträcka med hastighetsdämpade åtgärder.

En gång till:

Ingen dödsolycka som ingick i denna studie skedde på en vägsträcka med hastighetsdämpade åtgärder.

En slutsats i rapporten från Folksam är:

De infrastrukturåtgärder som bedömdes vara mest effektiva var separerade gång och cykelbanor, intrångsskydd och hastighetssäkrade GCM-passager.

Vilken väg väljer då Trafikverket?

Gång- och cykelpassagen anläggs på en sträcka som är hastighetsbegränsad till 80 km/h och anläggs utan trafiksäkerhetshöjande åtgärder.

Den 20 maj anordnade Trafikverket ett Webbinarium på temat: Säker cykling

Det finns en sammanställd PowerPoint av webbinariet – på 105 sidor. På tre av 105 sidor kan vi ta del av exempel hur Trafikverket arbetar med säker cykling. Den första sidan handlar om några publikationer – idéskrift och handbok – riktade mot andra, inte Trafikverket.

Sida 2 handlar om ökad cykelhjälmsanvändning

Sida 3 handlar om hur Trafikverket teoretiskt arbetar med säkrare vägtrafik för cykel. Vi kan läsa:

Trafikverket fortsätter arbetet med att hastighetssäkra statliga GCM-passager

Några konkreta exempel på säkra cykelinfrastrukturåtgärder visar eller räknar dock Trafikverket inte upp. Till skillnad mot de kommunala presentationerna under webbinariet. Man kan ju undra varför – finns det inga?

I Skåne – på väg 113 – gör Trafikverket så här när det gäller GCM-passager:

Detta medför att passagen inte är trafiksäker.

En viss skillnad mot de fina orden i presentationen från Webbinariet. Men hej, framkomligheten för biltrafiken påverkas inte. Passagerna är inte trafiksäkra. Glöm inte hjälm.

Detta var den avslutande delen av sju delar varför det behövs hjälm på Trafikverkets cykelbanor. Nedan finner ni länkar till övriga delar. En säker och funktionell cykelinfrastruktur på Trafikverkets cykelbanor är något vi bara kan drömma om. Bekräftat av Riksrevisionens granskning av Trafikverkets arbete med cykel:

Riksrevisionen bedömer att kvaliteten i den cykelinfrastruktur som Trafikverket bygger kan bli betydligt bättre.

Här kan ni läsa övriga delar i serien:

Relaterade inlägg:

Toppbild: Viktor Auregård

Share.
Leave A Reply