canyon_spectral_cf_online_banner

Kommer ni ihåg inlägget om betonggrisen i cykeltunneln i Finland? Där en äldre man cyklade in i en betonggris och dog av sina skador. En betonggris som placerats tunneln, en tunnel med dålig sikt. Så här såg det ut:

Nu kan vi se i stort se samma sak om vi beger oss till väg 97 utanför Luleå. Trafikverkets väg, gång- och cykelväg och tunnel. Och inte bara en betonggris, utan två stycken. I tunneln. Efter tvära kurvor så dyker dessa grisar upp. Det vill säga där sikten är dålig. Där väljer alltså Trafikverket att placera ut betonggrisarna.

Foto: Béatrice Karjalainen

Hinder som placerats ut för att stoppa regelbrytande bilförare. Hinder – som om de behövs – självklart kunde placerats där sikten är avsevärt bättre. Och varit mer förlåtande mot cyklande om de ändå råkar cykla in i hindren. Men icke, betongen placeras i tunneln – där sikten är som absolut sämst. Alla som cyklar i sådana här tunnlar vet hur det är, vet hur ögat behöver lite tid för att anpassa sig efter de skiftande ljusförhållandena som blir i och i anslutning till tunnlar. Google har lyckats fånga det mycket väl hur svårt det kan vara. Lägg sedan till gryning, skymning, natt, snö, regn, dimma och så vidare:

Bländande motljus
Utdrag från NVDB

Liknande dödsfall som ovan samt ett stort antal skadade, sker också i Sverige. Det visar forskning från Väg- och transportforskningsinstitutet (VTI). Alltför ofta placerar väghållarna, det vill säga Trafikverket eller kommunerna, ut olika typer av bilhinder på landets cykelbanor. Det kan vara stenbumlingar, betonggrisar, grindar eller bommar. De är många gånger placerade på platser med dålig sikt, och inte sällan saknar de reflexer. Gemensamt för dessa hinder är att de är hårda och kan orsaka svåra skador, eller till och med dödsfall. Hinder som ska stoppa regelbrytande bilister blir dödsfällor för cyklister.

Det är ju också fascinerande att bilhindren placeras i tunneln på så sätt att då kan ju bilförarna ändå köra en längre sträcka på gång- och cykelvägen. För att sedan behöva backa tillbaka samma väg. Det är ju minst sagt inte så bra. Varför inte stoppa dem tidigare? Det vill säga placera hindren där trafikanterna har en möjlighet att se dem i god tid. Om nu dessa bilhinder överhuvudtaget ska användas.

Här brukar då vän av ordning komma med floskler som att det är bara att anpassa farten så går allt bra. Ja ställ ut liknande hinder i vägtunnlar och sen vänta och se vad som händer. När det sen börjar smälla – för jag lovar det kommer att smälla – och människor skadas och i värsta fall dödas – pröva att komma med: bara att anpassa farten så går allt bra

Ett effektivt och framgångsrikt trafiksäkerhetsarbete bygger på att systematisk eliminera väl dokumenterade faror för trafikanterna – inte att skapa fler faror. Så som Trafikverket arbetat med biltrafiken. Sedan 1997. För massor av miljarder har vägsystemet byggts om, dokumenterade trafikfaror har tagits bort eller gjorts mer förlåtande. För cykeltrafiken ser vi istället ett tvärtomarbete när det gäller trafiksäkerhet – fler faror skapas.

Det är ju inte första – och kommer inte vara sista gången – som Trafikverket gör så här. Trots att de säger sig vara en lärande organisation. Som fallet med gång- och cykeltunneln i Burlöv. Där de först förnekade de farliga bristerna som de själva skapat. För att sedan krypa till korset, erkänna de farliga bristerna och blivit uppmanade av Kammarkollegiet att betala ut pengar för sveda och värk.

Allt detta i nollvisionslandet. Där Trafikverket är satt att leda detta arbete.

Relaterade inlägg:

Trafikverket placerar ut dödsfällor för cyklister

Trafikverket lämpar över ansvaret för Nollvisionen på cyklisterna

Bilhindren som dödar cyklister

Trafikverket: vi skyddar bilister, inte cyklister

Trafikverket – detta sorgebarn

Husform viktigare än människoliv när gång- och cykeltunnlar byggs

Så bygger du farlig cykelinfrastruktur

Share.

2 kommentarer

  1. Mattias Bredberg on

    Hur vore det om cyklister anpassade farten så de kan stanna vid faror som bilister? Tänk om det varit en gående istället för betonggris?

    • Din okunnighet och förmåga att tänka vad gäller säker trafikmiljö är minst sagt häpnadsväckande. Om det nu skulle vara som så att man vill anpassa farten på cyklande på en sådan här plats – för te x en gående i tunneln – är det inte bättre att ha den åtgärden utanför tunneln, där sikten är bra OCH där man då dämpar farten så den är lägre när man kommer in i tunnel? I tunneln har betonggrisen ju ingen effekt vad gäller det du efterfrågar – då är det ju redan försent så att säga. Så tänk gärna några varv till. Och sen kan du ju fundera över en sak till, du skriver ”som bilister”. Och det är ju tämligen väldokumenterat att en stor mängd bilförare INTE anpassar farten – tvärtom. Och just därför har vi i landet investerat 100-tals miljarder i att skapa en säker vägmiljö. Resultatet: avsevärt färre skadade och dödade. I det arbetet ingår INTE att placera ut betongföremål mitt i vägtunnlar. Du kan ju fundera lite vad som skulle hända om Trafikverket placerade ut ett antal betonggrisar i vägtunnlar runt om i landet – tror du det skulle gå bra? Självklart inte, och svaret skulle inte vara: ”anpassa farten”. Så en grundkurs i hur man bedriver effektivt och framgångsrikt trafiksäkerhetsarbete vore nog en bra grej för dig.

Leave A Reply