canyon_spectral_cf_online_banner

Länsväg 646 Ingarövägen. Ingen cykelbana utmed vägen annat än på korta sträckor, till exempel när man ska över bron finns en cykelbana. Så när man kommer cyklande i blandtrafik och ska sedan ta sig till cykelbanan så ska man på något sätt göra en vänstersväng.

Ingarövägen och Ingaröbron. Foto: Tomas Samuelsson

Det är en obefintlig vägren och inget vänstersvängfält. Hastighetsbegränsningen är 70 km/t.

Detta är vägen till/från Ingarö i östra Stockholm – den är vältrafikerad. I lågtrafik är det kanske inte så svårt, i högtrafik vet jag faktiskt inte riktigt hur man på ett säkert sätt ska svänga vänster som cyklande. Och det gör inte andra heller som cyklar här – så istället för att göra en livsfarlig vänstersväng fortsätter de att cykla rakt fram.

Ska inte en cykelbana vara lättillgänglig?

Hade det behövt vara så här? Självklart inte. Trafikverket hade kunnat göra på samma sätt som de gör för biltrafiken. För att det ska bli lättare och säkrare att svänga vänster – den spanska svängen:

Det finns till och med ett särskilt vägmärke för denna åtgärd: F2

Men det verkar som att säkra och funktionella trafiklösningar är förbehållet biltrafiken när det gäller Trafikverket. Cykeltrafiken får hålla till godo med lite vad som helst och trafikanterna får klara sig bäst själva – väghållaren tänker inte underlätta och hjälpa till. Kritik som Folksam för fram i sina studier av dödsolyckor bland cyklande på statlig väg – det saknas säkra passager för cyklande (och gående).

Så jag har inga stora förhoppningar att denna plats, eller massor med andra platser, kommer att göras om och förbättras. För så arbetar inte Trafikverket – när det gäller cykeltrafik. Men vi har en fin och välskriven Nationell Cykelstrategi!

Relaterade inlägg:

Jag hänger även på Twitter och Instagram

Share.

Leave A Reply