Uppsala kommun ska spara pengar och har då beslutat att under 2023 blir det ingen sopsaltning av gång- och cykelbanorna. Kanske blir det en ”nystart” under 2024. Jag har inte kunnat hitta att biltrafiken fått samma försämring vad gäller snö- och halkbekämpning. Besparingarna i snöröjningen kan också komma att innebära att man väntar in att det slutar snöa innan man plogar vid långvarigt snöfall – det kan med andra ord bli mer eller mindre oframkomligt om du väljer att gå eller cykla. Liknande begräsning har jag inte hittat för biltrafiken. Vidare så kommer det att bli minskad röjning av sly…
Författare: Krister Isaksson
För ett tag sedan skrev jag ett inlägg om Skåneregionens så kallade supercykelvägar. Att de skyltar om i stort sett vilken gång- och cykelväg som helst och sen kallar det supercykelväg. De devalverar och urholkar begreppet supercykelväg fullständigt. Kanske inte så superbra. Nu sitter jag och läser Trafikverkets remissversion 2024 av Vägar och gators utformning (VGU). Där finns ett avsnitt om supercykelvägar – 6.2.4. Supercykelväg. Ett kort avsnitt. Men ett avsnitt som tar upp några grundläggande funktioner en supercykelväg ska uppfylla: Detta är beskrivet som Krav i VGU och med ordet ”ska”. Dessa funktioner är en påtaglig skillnad mot det…
Gång- och cykelbron blir dyrare och försenad. Precis som jag förutsåg i mitt inlägg i september blir den ”nya” gång- och cykelbron både dyrare och försenad. Då skrev jag: ”Så summa summarum: det blir dyrare, det blir försenat och det blir avsevärt sämre för cyklande (och gående).” Nu bekräftar alltså projektet till tidningen Mitti att de stora förändringarna av gång- och cykelbron som arbetsgruppen tagit fram får konsekvenser. Att flytta en bro, förändra dess utformning och att ta bort rampen är inga småsaker – vi leker så att säga inte med legobitar. Det mesta som rör bron måste projekteras om.…
I Trafikverkets remissversion av Vägar och gators utformning 2024 (VGU) kan vi se exempel på hur en cykelgata bör utformas enligt Trafikverket. Vi ser en gata med två smala körbanor. Dessa körbanor är illustrerade med en jämn beläggning, till exempel asfalt. Vid sidan av dessa körbanor samt mellan körbanorna är det illustrerat en yta som är stensatt. Vi ser vidare att cyklande har placerats mitt i den jämna körbanan och bilar placerats mer åt sidan, till viss del i den stensatta mer ojämna ytan. Bilar och andra större motorfordon får så att säga inte riktigt plats på den jämna ytan.…
Så har då ChatGPT granskat min blogg. Och jag kan konstatera att bloggen får en stämpel som partipolitiskt obunden. Känns ju bra i dessa tider då det sluggas hej vilt med alla möjliga påståenden om tillhörighet. När jag själv går igenom inläggen jag skrivit under mer än 10-års bloggande kan jag konstatera att jag kritiserat och hyllat både åt höger och vänster – så ChatGPT verkar i detta fall gjort ett ok jobb. Så här lyder ChatGPT:s dom: Sen låter vi ChatGPT rendera lite bilder utifrån bloggen och ser vad som kommer ut av detta: Ganska träffsäker genomlysning av ChatGPT…
”Lågbroarna passar utmärkt för mysiga cykelturer” – det är Slussenprojektets egen beskrivning av cykling på lågbroarna i Nya Slussen. Precis som jag beskrev i ett inlägg – för åtta år sedan. Broar och området som nu cykeltrafiken hänvisas till när staden beslutat skrota rampen till cykelbron. Den ramp för cykeltrafiken som nu skrotats beskrivs så här av Slussenprojektet: ”…bra stråk för pendling.”: Så vi går från bra stråk för pendling till mysiga cykelturer – i staden som säger sig satsa hårt på vardagscykling – på cykelpendling. I landets mest trafikerade cykelknutpunkt. Tusentals cykelpendlare ska nu varje dag ägna sig åt…
Bygger man nya cykelvägar kan man förvänta en ökad cykling med 5 till 30 procent. Det är slutsatsen forskarna på Transportøkonomisk institutt (TØI) i Norge drar efter en omfattande litteraturstudie av nationella och internationella forskningspublikationer. Ett sammanhängande, finmaskigt och väl utbyggt cykelvägnät med hög kvalitet är avgörande för ökad cykling. Ni kan läsa mer om studien här och även ladda ner rapporten. Vad det handlar om är alltså att tillgodose cykeltrafikens basbehov – då blir det ökad och säker cykling. Ungefär så som vi har gjort för biltrafiken. Inte märkligare än så. Så det handlar alltså bland annat om detta:…
Det handlar om Lilla Lidingöbron och detta är bland det roligaste och mest belönande man kan uppleva i mitt arbete. Jag blev anlitad som expertstöd vid planeringen av bron och tog då fram kraven för cykelinfrastrukturen för bron. Och nu, i en artikel i Mitti kan jag läsa detta: ”…den är fantastisk att cykla på.” ”Jag har bara jättemycket positiva känslor för den nya bron. Den nya bron är faktiskt helt perfekt.” Man vet att man lyckats i sitt arbete när man får sådan här omdömen! Relaterade inlägg: Lilla Lidingöbron – och jag hade ett finger med i spelet!
Cykelfrämjandet har inte tid – det blev det svar jag fick när jag efterfrågade ett livstecken från Cykelfrämjandet vad gäller försämringarna av landets största cykelknutpunkt Nya Slussen. Även media ställde sig frågande till bristen på kommentarer från Cykelfrämjandet: ”men av någon anledning är det hopplöst svårt att få en kommentar från dem.” Svaret från Cykelfrämjandet Storstockholm: ”Vi fick en förfrågan av pressen, men som ideellt arbetande individer har vi inte möjlighet att slänga oss från våra dagliga jobb och svara på så kort varsel. Olyckligt, och vi kan alltid bli bättre och snabbare.” Jag vet mycket väl hur det är…
Nya Slussen i Stockholm. Inte bara Stockholms, regionens utan även landets absolut största cykelknutpunkt – med hästlängder. Planerades aldrig bra från början för cykeltrafiken och nu har det fattats beslut som gör platsen ännu sämre. Tusentals cyklande varje dygn påverkas i och med denna försämring – och från Cykelfrämjandet hörs inte ett ord. Det är även så att media har sökt Cykelfrämjandet för att ta del av deras synpunkter angående denna försämring som nu blir för cykeltrafiken – men de svarar inte. Eller som journalisten jag pratat med uttrycker det: ”men av någon anledning är det hopplöst svårt att få…