Författare: Krister Isaksson

Många av cykelsatsningarna som föreslås och genomförs runt om i landet motiveras ofta med ökad folkhälsa och/eller miljöskäl. Det är bra om fler cyklar för den ökade fysiska aktiviteten och/eller att en del som idag kör bil börjar cykla är de bakomliggande tankarna. Satsningarna motiveras sällan med att de kanske är nödvändiga och bra för de som faktiskt redan cyklar idag och många gånger gör det under urusla förhållanden. Därför är det glädjande och mycket intressant att läsa Jonas Eliassons och Maria Börjessons rapport ”The value of time and external benefits in bicycle appraisal” CTS Working Paper 2011:22. Rapporten har…

Svaret på denna fråga börjar allt mer närma sig ett rungande NEJ om man cyklar i Stockholm! Det är verkligen en snöröjning som är världskass. Se bilden nedan, från Lingvägen i söderort. Gång- och cykelbanan är helt blockerad av ett snöberg, nu snart två och en halv vecka efter snöfallet. Gång- och cykelbanan på andra sidan är överhuvudtaget inte röjd. Så här tvingas alltså gående och cyklister rätt ut i körbanan, bra jobbat Stockholms stad och PEAB! Du som satt i maskinen som lämnade snöberget här, är du lobotomerad eller? Och Lars Thiberg, vd Peab för drift och underhåll i Stockholm,…

Ja, i Linköping! Har fått några bilder på hur det kan se ut i Linköping och Norrköping där man använder sig av sopsaltning på vissa större cykelstråk som jag skrivit om tidigare. Bilderna nedan visar stråk som är prioriterade och bl.a. går till/från universitetet. Kontrasten där man använder sopsaltning och där man plogar traditionellt är påtaglig. Trots 50-60 cm snö så har man i stort sett barmarksförhållanden för cyklister (och gående). En invändning jag tycker är rimlig är att det är lite smalt och att det skulle vara bra om man antingen körde med bredare borste eller två gånger. En plogad cykelbana…

  Regn och snö = oftare grönt ljus Ibland tror jag inte det är sant när man nås av vad som sker på cykelområdet runt om i världen, sen börjar jag undra vad det är för underutvecklat land jag bor i. I Groningen ska nya trafiksignalanläggningar, som inte är kopplade i ett nätverk av anläggningar, som standard utrustas med en regnsensor. Sensorn ska se till att cyklister få grönt ljus oftare när det regnar eller snöar. Detta har beslutats med anledning av en positiv utvärdering av en test med en regnsensor vid Oosterbrug. Jag upprepar: cyklister ska få grönt oftare…

Äntligen är den här! En fantastisk avhandling och ett fantastiskt arbete av Martin  Emanuel. En berättelse om cykeltrafikens förändrade villkor och förutsättningar i Stockholm under perioden 1930-1980. Han visar att trafikingenjörer och stadsplanerare skapade sämre villkor att cykla i Stockholm. Vidare att hantering och planering av stadstrafik i högsta grad är en ideologisk verksamhet som till stora delar bygger på föreställningar om olika trafikslag, den moderna staden och att den infrastruktur som skapas utifrån dessa föreställningar utgör frusen ideologi. De aktörer som formar stadstrafikens villkor, inte minst trafik- och stadsplanerare, kommunaltekniker, trafikpoliser och politiker, utövar en betydande makt över stadens trafikanter. Berättelsen…

Årstabron – bron som staden glömde Denna pärla, en viktig förbindelse för gående och cyklister mellan Söderort, Årsta och Södermalm. Härligt att kunna cykla så centralt i staden utan att behöva göra det utmed biltrafik. Utpekat som viktigt pendlingsstråk i stadens nya cykelplan. Passeras dagligen av ca 3 000 cyklister. Men nåt är fel, nåt fungerar inte. Gång- och cykelbanan på bron blir inte snöröjd. Och det är inte första gången detta sker – i flera år har det varit så. Bron ligger uppenbarligen mellan två eller kanske tom tre entreprenadområden (Södermalm, Årsta och Liljeholmen) där upphandlingen och kontrakten tydligen inte…

Din restid ökar med mellan 30 och 60 procent! Sug på dom siffrorna några gånger. Så ser det nämligen ut om du cykelpendlar vintertid i Stockholm. Det visar studien Cykelframkomlighet vintertid. En studie av framkomligheten i Stockholmsregionens cykelvägnät vintertid som genomfördes 2010 av Trafikkontoret i Stockholm. Några citat från studien: ”Resultaten visar att restiden ökar med 30 – 60% och att medelhastigheten sjunker från cirka 22 km/h under sommarhalvåret till omkring 15 km/h vintertid på de studerade stråken. Utöver utökad restid kräver vintercykling mer energi av cyklisterna då underlaget skapar större motstånd.” ”Vinterväglag skapar, förutom framkomlighetsproblem, även trafiksäkerhets- och trygghetsproblem. Risken att tappa…

Trafiksignaler Du cyklar på en cykelbana längs en bilväg och du närmar dig en korsning med trafiksignaler. Det är grönt för biltrafik som kör på vägen bredvid men cykelsignalen lyser rött. Du tvingas stanna och trycka på en knapp för att få grönt, ingenting händer och du får vänta till nästa omlopp för att få grönt. Känner du igen situationen? Trafiksignaler är många gånger en källa till frustration och irritation hos cyklister. Det är kanske inte så konstigt när den teknik och styrning som används för trafiksignaler till stora delar är utvecklad för biltrafiken. Tekniken är också tämligen outvecklad och…

Jag har ju tidigare skrivit några rader om hur Stockholms handelskammare menar att cykeln tar för stor plats, att alliansen vill placera en cykelparkering i ”Järnvägsöknen” där ingen vill vara eller parkera cykeln samt att det i vissa städer i Holland börjar bli en mycket stor utmaning att hantera stora volymer av parkerade cyklar. Hur gjorde vi då förr i tiden? När cykeln var all time high i Stockholm. Här är några exempel från huvudstaden från 40- och 50-talet, bilderna kommer från Stockholmskällan, fotograf: Lennart af Petersens. Korsningen Kungsgatan/Sveavägen Korsningen Kungsgatan/Sveavägen, en stor cykelparkering placerad mitt i korsningen! Långa rader med…

  Vi fortsätter serien och stannar kvar i Holland och Groningen. De förhållanden som råder i Groningen beror ju inte på en slump eller tillfällighet, det är medvetna beslut tagna av människor, genomförda av människor och man har varit uthålliga då det har tagit tid att uppnå den situation som råder i staden. Som jag nämnde i den första delen har staden haft en konsekvent stads- och trafikplanering sedan 70-talet. Målsättningen har varit en kompakt stad, en bilfri och mer levande stadskärna samt ett mer hållbart transportsystem. Ett viktigt verktygen för att åstadkomma detta är en mycket hög standard på cykelinfrastrukturen.  Men…