En grundläggande och helt fundamental uppgift när man projekterar och anlägger vägar, gator, cykelbanor och gångbanor är att få bort vattnet från dessa ytor. Det handlar såväl om komfort som om säkerhet för trafikanterna. Tittar vi på den omgjorda och nylagda körbanan på Lilla Västerbron så har man självklart lyckats med denna helt grundläggande och självklara uppgift – projekteringens och anläggandets ABC. Hur ser det då ut på cykelbanan?
På cykelbanan har Lilla Riddarfjärden skapats!
Lilla Riddarfjärden på Lilla Västerbron, bilden är tagen ca 5 timmar efter att regnet har fallit och det finns fortfarande stora vattensamlingar längs hela cykelbanan. Se också på de omgjorda och nyasfalterade körbanorna, inget vatten där inte…
I cykelbanan har en längsgående ränna skapats i efterhand i betongen med hjälp av en sliprondell, detta i ett förtvivlat försöka att leda vattnet till brunnarna. Brunnar som självklart placerats i cykelbanan.
Den längsgående rännan som slipats upp i cykelbanan och där vattnet blir stående
En liten brunn placerad i cykelbanan, hit rinner inte mycket vatten från den uppslipade rännan…
Hur ofta ser vi en uppslipad och längsgående ränna i körbanan? Aldrig! Detta av en mycket god anledning: Det kommer att rinna vatten, stå vatten och frysa vatten där man ska köra! Det är bl. a därför som man regelbundet asfalterar om körbanor, för att undvika farlig spårbildning. Nyligen asfalterades delar av Nynäsvägen om, enligt trafikborgarrådet Ulla Hamilton för att inte trafiksäkerheten och framkomligheten ska påverkas.
Men på cykelbanan är det tydligen ok att cyklister utsätts för dessa brister och faror då man medvetet har skapat denna ränna. Inte på ett litet begränsat avsnitt utan längs hela den nya cykelbanan går denna ränna. I morse efter nattens minusgrader hade vattnet frusit till is…
Så motivet för investeringen, breddningen av cykelbanan, kommer vid regn vara helt värdelös och bara existera i teorin. Ingen cyklist kommer frivilligt cykla genom Lilla Riddarfjärden. Se på bilden ovan, hur cyklisten undviker vattensamlingen på cykelbanan. När det sedan blir minusgrader som inatt fryser vattnet och det blir farligt att färdas på denna del av cykelbanan.
Inte ens med en miljard på fickan går det att få till grundläggande och säkra funktioner när staden bygger nya cykelbanor. Grundläggande funktioner och en säkerhet som självklart finns där biltrafiken färdas.
Nu kommer vi få höra undanflykter och försök till förklaringar varför det blev som det blev. Att det varit svårt både med tvärfallet och det längsgående fallet på gång- och cykelbanan. Självklart inte svårt på körbanorna. Min erfarenhet är att det alltid finns minst en annan lösning som man kan använda sig av. Varför den inte används beror på främst två saker. Antingen har man inte kunskapen, kompetensen eller fantasin att ta fram lösningen eller så är det helt enkelt så att man anser att lösningen är för dyr och tidskrävande. Jag misstänker det senare i detta fall.
Nu står vi då här igen med en urusel, farlig och nybyggd cykelbana i betong. Där brunnar, stålkantstenen, fogar etc. är ingjutna i betongen. Tror ni det är enkelt och billigt att i efterhand komma till rätta med dessa brister? Eller att vi kommer att få leva och stå ut med dessa påtagliga brister?
Följetången med usel och bristfällig cykelinfrastruktur fortsätter och verkar aldrig ta slut…
EDIT 2013-11-15:
Nu har Trafikkontoret vidtagit åtgärder på Lilla Västerbron. Reflexskärmar har placerats ut för att uppmärksamma och varna cyklisterna för rännan, vattensamlingen och ev. isbildning på bron. Undra hur det kommer att gå att snöröja gc-banan när dessa skärmar är utplacerade? Det är så viktigt att göra rätt från början. Att i efterhand försöka rätta till dessa fel leder ofta bara till andra fel och brister. Vi får väl hoppas och hålla tummarna att geniknölarna gnuggas nu under vintern och att vi under våren kommer få se en storslagen åtgärd som rättar till felet!
Lilla Västerbron 2013-11-15. Nu har rexlexskärmar placerats ut i rännan.
EDIT 2013-12-04:
Nu har Trafikkontoret gjort en åtgärd för att om möjligt komma tillrätta med vattenavrinningen på cykelbanan. På cykelbanan, närmast gångbanedelen, har man fräst ner cykelbanan på hela sträckan för att på så sätt få vattnet att rinna bort från banan och om möjligt leda vattnet till brunnarna.
Här ser vi hur delar av cykelsymbolen försvunnit när delar av cykelbanan frästs bort mot gångbanedelen
Det som händer vid denna åtgärd är detta: En kant på 2 -3 centimeter uppstår mellan gångbanan och cykelbanan. Då får vi verkligen hoppas att denna kant som döljer sig vid den målade linjen inte orsakar omkullcykling om man råkar cykla på kanten. Det är ju annars något som VTI pekar på är orsaken till många singelolyckor bland cyklister.
En liten kant döljer sig nu vid linjen mellan gångbanan och cykelbanan
Så här ser det ut på hela sträckan:
Det går att se fräsningen precis till vänster om cyklisten och hela sträckan bort till andra sidan
Här kan ni läsa vad tidningen Mitt i Kungsholmen skrev om cykelbanan och vattnet.
Relaterade inlägg om dålig cykelinfrastruktur:
- Hägerstensvägen
- Hornsbergs strand
- Älvsjö resecentrum
- Örby
- Arenaleden
- Cyklistbloggens recesion av Nynäsvägens nya cykelbanor
32 kommentarer
Om du någon gång tänker skriva memoarer så föreslår jag titeln ”En låtsastrafikants betraktelser” 😉
Åh vilket bra inlägg. Sånt här är ju jättevanligt, och en bidragande orsak till att ”bilvägarna” är så mycket friare från is och snö än vad cykelbanorna är.
Inte ens i Köpenhamn tycker jag detta är så bra gjort. Vattnet står inte kvar på cykelbanorna, men brunnarna sitter i gropar på cykelbanan som gör att det guppar till. En bättre lösning kanske vore att ha längsgående galler med avrinning istället för de fyrkantiga brunnarna. Jag vet inte vad såna galler heter.
Erik: Håller med dig ang Köpenhamn. Ogillade skarpt deras brunnar, mest problem om man cyklade bredvid någon, då fanns inte plats att väja.
Samtidigt när det regnade var det nästan inga pölar alls i cykelbanorna och jag förblev torr om fötterna trots någon timmes cykling.
Bicycle Dutch gjorde ett inlägg om brunnar, i Nederländerna verkar det användas brunnar inbyggda i trottoarkanter: https://bicycledutch.wordpress.com/2013/06/06/drainage-in-the-netherlands/
Krister: tack för inlägget, jag har undrat hur det blev där och det är tragiskt! Det här var ju en av cykelmiljardens första satsningar… Och de pengarna rinner ner i brunnen snabbare än vattnet från cykelbanan.
Man blir så ledsen. Men det är i alla fall skönt att se att någon orkar påtala dessa brister. Dessutom någon med kompetens nog att förstå processerna – själv skulle jag aldrig förstått att de konstiga mönstren i betongen berodde på att man kört en sliprondell där, och därmed inte heller förstått varför – att man desperat försökt åtgärda ett felbygge med en enkel ”plåsterlösning” i efterhand.
Promenadstaden och cykelmiljarden. Vilket jävla skämt Stockholms stad.
Nils, har nog dött av upprördhet innan jag kan skriva några memoarer…
Erik, tack men synd att behöva göra det. Aco-drän rännor är det du menar.
Dmitri F, tack. Verkligen tråkigt att det blir så dåligt gång på gång…
Tråkigt. Och konstigt att man igen måste göra detta arbete. Känns inte som att det var många år sedan (nåja kanske 7-8 år) som man också gjorde ett jättearbete med vägbananorna på lilla västerbron.
vattenpölar är ju livsfarliga, det är ju belagt. på vintern är det halt och is lite här och där – ajaj men ingen nyhet. vinter har inte uppfunnits av moderaterna. gör nytta. på riktigt.
Är det inte så att bildäck stänker undan vatten och slask betydligt mer än cykeldäck? Det innebär i så fall att biltrafik kan skicka över mycket mer sörja till cykelbanan än vad cyklar kan skicka tillbaks. Då blir det än viktigare att ordna effektiv avrinningen på cykelbanan.
Är det praktikanter som får ansvara för cykelbanan medan ordinarie personal fixade bilvägen? För nog borde man klara av avrinningsproblemet i cykelbanan om man klarar av det i körbanan!
När jag tog körkort var jag en gång inte uppmärksam och körde mot rött. Övergångsstället var mitt på en bro och det fanns inga människor där – kanske var det därför jag missade övergångsstället.
Läraren tryckte ner bromsen på min sida och skällde ut mig. När han var klar började jag köra igen, varpå han trampade ner son broms igen.
– Varför körde du igen? Det är ju fortfarande rött!
– Men vi stod ju mitt på ett övergångsställ, vilket är förbjudet!
– Försök aldrig rätta till ett fel genom att behå ett nytt.
Den här sista rådet har följt som ett mantra i mitt liv. Uppenbarligen finns det fler som borde ta till sig av detta råd. Att slipa fram en isränna i november borde ge guldmedalj i dumhet.
”begå” så klart (inte behå).
Hur svårt är det att få till korrekt fall för avrinning av regn/smältvatten på en GC-bana i betong ?
Man sätter ut olika plushöjder på avdragningsrännan på långsidorna för cykelbanan, på en 4m bred GC-bana är lämpligt fall 4cm.
När betongytan är avslätad med kvasten har ytan korrekt lutning för all framtid. Varför klarar man inte av det när man projekterar och bygger för gående och cyklande när det varit standard inom vägbyggnad sen andra världskriget kan man fråga sig ?
Glömde tillägga att en brokropp kyls från alla håll och därför snabbare uppnår frysgrader än vanliga vägar, det är därför är det extra noggrant att få ordentlig avrinning eftersom det andars bildas underkylda isfläckar på vägbanan.
Hej.
Jag har en teori. Det är inte politiker och byrokraters fel att det blir galet. Problemet ligger i utbildningssystemet. Vad tror ni att det är för stjärnor som vill fylla sina dagar med att projektera bilvägar…bilvägar. Att det är komplexa trafiksystem de har fått i uppdrag att planera det har de inte i begreppsvärlden. Det blir faktiskt för svårt för dem då.
Att sedan beställarledet inte har kompetens att se problemen för en att det är försent det är ett underordnat problem.
ekstromenator, jag vet inte vad jag ska svara. Det är så basic att man häpnar över resultatet. Och som vi ser så löser man det på körbanan, något annat vore otänkbart. Undra hur de kommer hantera andra sidan när de fortsätter arbetet i vår?
Alltså, man ritar, konstruerar och bygger enligt standard (byggnormer). Varför får någon frångå det bara sådär när det är en cykelbana är för mig helt obegripligt ?
Till och med en outbildad lekman som jag kunde komma fram till svaret utan större eftertanke…
Bara att de har byggt gång/cykelväg i betong säger sitt. Det är halare, hårdare och vattenavriningen är defakto sämre från början oavsett hur bra fall de haft.
Betong är billigare, asfalt slits fortare så de borde ju ha gjort tvärtom och lagt betong på bilbanan…
Nordens Venedig får onekligen en ny innebörd!
Inte så lyckat att det ser ut så på en nybyggd cykelbana. Blir nyfiken på hur granskningen av höjdsättningsritningarna gått till, bristen på fall bör ju ha framgått på dem. Eller missade man det? Var är kvalitetssäkringen av cykelinfrastrukturen som planeras, ritas och byggs?
Linda, jag skulle gissa att man inte har kvalitetssäkring och definitivt inte indriver vite från entreprenören när de bygger fel. Sånt här händer hela tiden och det är därför jag önskar att politikerna de facto går in och transformerar om hela TK (och alla andra avdelningar som ansvarar för detta). TK klarar uppenbarligen inte av sitt uppdrag – hur kan man annars förklara alla de fel – som är så självklara att mina barn skulle upptäcka dem – som gång på gång på gång på gång inträffar när man bygger nytt och när man bygger om just gällande cykling.
Jag kan inte annat än förstå att man säger en sak politiskt men gör det diametralt motsatta.
Snyggt…. Det där imponerar verkligen…. Cykelstaden i världsklass!!
Med risk för att vara helt fel ute så kan man ställa sig frågan varför man har byggt upp en ny cykelbana i betong. Skulle det inte ha varit mycket enklare och billigare att helt enkelt dela av en del av körbanan och gör den till cykelbana. Med målad asfalt på cykelbanan som man brukar göra i Holland och någon form av kantsten mellan bilkörfält och cykelbana. Gångtrafikanter skulle då få sin egen gångbana, dvs den gamla smala gång- och cykelbanan. Höjdskillnaden mellan gångbana och cykelbana medför att konflikter mellan dessa trafikantgrupper inte skulle uppstå. Något att diskutera med staden innan man ska göra om den andra sidan till våren.
Cornelis: Bra fråga, jag har en misstanke att just i det fallet har man följt handböckerna. 😉
I Stockholms cykelhandbok ”Cykeln i Staden” finns det antingen cykelfält (med målad linje) eller nivåskilld cykelbana (trottoarkant). Jag har inte sett att det finns något annat alternativ än dessa två, t.ex separation med målning och pollare eller att parkering används som skydd och cykelbanan förblir på vägnivå.
För separation mot fotgängare anses målad linje accepterat, dock inte rekommenderat.
Antagligen har inte staden eller entreprenören velat eller orkat prova något nytt, typ:
http://www.triplepundit.com/2013/11/separated-bike-lane/
Krister får gärna rätta om jag har fel.
Cornelis och Dmitri, har för mig att sk gcm-stöd var på tapeten här (http://www.benders.se/Spikma/GCMstöd.aspx). Sedan togs beslut om att bron skulle renoveras och då göra en mer traditionell Gc-bana.
Ah, jag såg såna nere på vägen mellan Ängelholm och Helsingborg, rätt najs faktiskt. Vet inte om jag tycker det är en perfekt ”permanent” lösning, men definitivt något positivt i väntan på perfektion 😉
Vad tycker du om den typen av separation Krister? Bra eller junk?
Dmitri, bra på kort sikt och för att snabbt få åtgärd på plats. Inte något man bör sträva efter när man bygger nytt/gör omfattande renoveringar/upprustningar i en stad.
Hej Krister,
(Jag ber ursäkt för engelskan.)
I cycle over the bridge every day and noticed last week that they have now cut a distinct kerb between the cycle-lane and the pavement. Is that supposed to be an improvement, maybe?
”En cykelstad i världsklass”
Världskass.