Sopsaltning vs plogning

Sopsaltning och plogning – två olika metoder för att snöröja och halkbekämpa gång- och cykelbanor. Sopsaltning borstar bort snön och sprider en saltlake, plogning använder en plog för att skyffla undan snön. I östra Svealand och i Stockholm där jag bor har det den senaste tiden kommit en hel del snö. Vi kan nu studera resultatet av de två olika snöröjningsmetoderna:

Sopsaltning

Plogning

Som natt och dag. På gång- och cykelbanor som sopsaltas råder i det närmaste barmarksförhållanden. På de plogade gång- och cykelbanorna är det helt andra förhållanden. Nu när jag skriver detta är det minusgrader och tämligen hård packad snö på de plogade banorna. Den är mycket ojämn och påminner om en puckelpist i miniatyr.

Och den värsta tiden på de plogade gång- och cykelbanorna är den som kommer. I Stockholm med omnejd är det alltid temperaturväxlingar mellan plus och minusgrader vintertid. Så snart kommer plusgraderna. Då blir det rejält med snömodd på de plogade sträckorna – jobbig och svår att både cykla och gå i, än värre om man är äldre eller har funktionsvariationer.

Sen blir det minusgrader och snömodden fryser – nu är det riktigt jävligt att färdas på dessa sträckor. Både för de som går och cyklar. Det blir spårigt, iskanter och håligheter. Halkbekämpningen med grus fungera dåligt, antingen glider gruset omkring på isen eller så har gruset sjunkit genom snömodden och ligger under isen.

Här brukar det nu komma olika invändningar. En är att bara de plogar ordentligt – läs sätter plogbladet ända ner i asfalten – så blir det bra. Ja så kan det nog vara, men så här ser det ut, och ser alltid ut – asfaltrent är något mycket ovanligt vid plogning. Och sen är det som så att innan snöröjningen hinner ut på alla gång- och cykelbanor har massor av gående och cyklande kompakterat snö vilket många gånger gör att plogen kommer inte ner i asfalten. Så att säga plogen i backen är lösningen för att få bättre förhållanden är att fullständigt nonchalera verkligheten och drömma om något som aldrig kommer ske.

En annan invändning är saltet som användas vid sopsaltning. Det är negativt för vår miljö. Och så är det. Själv är jag av inställningen att jag prioritera säker framkomlighet för de som går och cyklar. Så som vi valt att prioritera detta för motorfordonstrafiken – där vräker vi ut salt i enorma mängder. Saltet som används vid sopsaltning utgör kanske en promille – om ens det – av saltmängden vi använder för biltrafiken. Så menar vi allvar med att minska saltmängden och påverkan på miljön kanske vi ska fokusera där volymen finns och inte sila myggen. Och varför ska säker framkomlighet bara vara förbehållet ett trafikslag? Även om vi valde plogning istället för sopsaltning kommer det inte bli saltfritt på gång- och cykelbanorna. I gruset som används för halkbekämpning är det salt inblandat – för att det ska vara hanterbart vid minusgrader.

Det brukar också komma en varningsflagg vad gäller hundtassar – saltet gör att hundarna tar skada och lider. Ja kanske är det så, jag pratade med en veterinär om detta och fick en mer nyanserad bild vad gäller hundtassar och salt, och vad hundägare kan göra. Sen är det ju som så att det är cirka 10 procent av gång- och cykelvägnätet som sopsaltas i Stockholm. Om man nu inte vill att hunden ska utsättas för sopsaltning har man alltså en hel del alternativa gång- och cykelvägar man kan välja att nytta – hela 90 procent av övriga nätet.

Röster brukar också höjas att sopsaltning förstör cykeln. All vintercykling sliter mer på cyklarna – oavsett om det är sopsaltning eller saltat grus. Att just sopsaltningen skulle göra det i avsevärt större utsträckning låter jag vara osagt. Vad jag vet är att vintercykling kräver mer av mig som cykelägare, jag måste ta hand om min cykel mer än på sommarhalvåret.

Det brukar också dyka upp någon liten lustigkurre som säger att sopsaltning fungerar inte i övre Norrland. Mitt råd är: använd inte sopsaltning då. Nu är det ju inte i Norrland majoriteten av landets cykelvägnät återfinns, inte heller där majoriteten av befolkningen cyklar. På en stor del av övrigt cykelvägnät i landet fungerar sopsaltning utmärkt. Rätt metod på rätt plats, inte svårare än så.

Ytterligare en invändning som brukar komma är att sopsaltning är så otroligt mycket dyrare än plogning/grusning. Svårt att ge ett exakt svar på detta då underlaget svajar en hel del. Två kommuner som använt sig av sopsaltning en längre tid är Linköping och Karlstad.

Linköping säger så här:

”Vi fortsätter och utökar istället. Kostnaden är försumbar i relation till nyttan.”

Karlstad uttrycker sig så här:

”Kostnaden för att halkbekämpa med sand eller saltlake är i stort sett likvärdig.”

Fram på vårkanten visar sig en annan stor fördel med sopsaltning – det finns inget grus på gång- och cykelbanorna. Det är soprent. Det är en oerhört stor kontrast mot gång- och cykelbanorna som plogas – de är mer eller mindre översållade med grus, i månader. Till absolut ingen som helst nytta, tvärtom så orsakar gruset mängder av olyckor, skador och lidande. Det är en halkbekämpningsmetod som orsakar halka. Motsvarande metod skulle vara helt otänkbar att använda för biltrafiken. Jag funderar också över miljöaspekten: att producera nytt grus, att sprida och sen sopa upp grus från gång- och cykelbanorna, att ”tvätta” detta grus – hela denna process utgår vid sopsaltning.

Så för mig är det självklart att gång- och cykelvägar ska sopsaltas, och det i avsevärt större utsträckning än vad som sker idag. Det ger en överlägsen framkomlighet och säkerhet för de som går och cyklar jämfört med plogning/grusning. Något som VTI om och om igen visat genom sin forskning och studier, och något som Stockholms stads uppföljning och utvärdering av sopsaltning visar. Sen hoppas jag självklart att vi kan utveckla en lika bra eller helst bättre metod som har mindre påverkan på miljön. Men där är vi inte idag, utan vi måste arbeta med det vi har.

Relaterade inlägg:

• ”Sopsaltning förstör cykeln”
• Sopsaltning – hur mår min cykel?
• Sopsaltning – skräp och grusfria cykelbanor
• Sopsaltning kostar för mycket
• Grus på cykelbanor ökar olyckorna
• Gruset är inte guld
• Dödsgruset – ett minne blott?
• Sopsaltaren sveper fram över landets cykelvägar
• När Västerås slutade med sopsaltning blev det blankis
• Facit finns nu: sopsaltade cykelvägar är bättre
• Sopsaltning – aldrig i livet!
• Sopsaltaren sveper över landets cykelvägar
• Sopsaltaren – hundens vän eller fiende?
• Botkyrka kommun: hunden viktigare än människor
• Vinterns grus orsakar många cykelolyckor på våren