Den 17 – 18 september i år arrangeras den nationella cykelkonferensen i Trollhättan. På programmet står cykelns roll i infrastrukturplaneringen, säker laddning av elcykelbatterier, kombinationsresor med mera. Självklart ingår också en cykeltur i staden.
För en evighet sedan – 1998 – tog min ”cykelplanerarkärriär” fart på allvar – i Trollhättan. Kommunen hade fått pengar för att genomföra cykelsatsningar via så kallat Lokalt Investerings Program (LIP). Man sökte då en projektledare för ”Cykla i Trollhättan” – och det blev jag. Som en del av denna satsning ingick att arrangera just den nationella cykelkonferensen – jag har för mig att det var konferens nummer två i ordningen. Premiär för cykelkonferensen hade varit året innan i Gävle 1998. Och nu är cykelkonferensen alltså tillbaka i Trollhättan – 26 år senare.
Det hände mycket i Trollhättan under åren jag var där. Jag blev också projektledare för den så kallade Nollvisionsslingan och projektet ”På väg mot Nollvisionen”. Ett nationellt trafiksäkerhetsprojekt där över 40 kilometer gator och vägar byggdes om för bättre trafiksäkerhet. Det var allt från 2+1-vägar, cirkulationsplatser, gång- och cykelbanor till gångfartsgator. Allt invigdes i samband med att Sverige hade ordförandeskapet i EU och ett högnivåmöte samt en internationell trafiksäkerhetskonferens anordnades. Har för mig att det var år 2001.
Jag åker sällan på cykelkonferenserna numera. Det beror främst på två saker.
1, det händer inte så mycket nytt och spännande. Det är ofta upprepningar av samma saker. Jag tror jag sammanlagt varit på 18 av dessa nationella cykelkonferenser. Det som är nytt och lärorikt finns tillgängligt på många andra sätt nuförtiden, och i andra länder. Genom alla mina år i branschen har jag ju haft förmånen att träffa många kunniga och kompetenta inom cykel – nationellt och internationellt. Därmed har jag haft möjligheten att bygga upp ett eget nätverk, fotobank och ett ”bibliotek”. Ett bibliotek som ständigt uppdateras!
2, jag värdesätter annat mera nuförtiden. Främst min egen tid och tid med min familj.
Så inget Trollhättan för mig i år. Även om jag blir lite nostalgisk och kanske hade velat återse några av skapelserna jag lämnade efter mig. Jag har faktiskt inte varit i Trollhättan sedan jag lämnade staden för 24 år sedan. Numera vet jag också var den nedlagda mjölkbutiken låg som Peter LeMarc sjunger om i Little Willie John – som jag letade efter platsen när jag var i Trollhättan!
Relaterade inlägg:
- 10-års jubileum
- Jag har fått Svenska Cykelstäders cykelplaneringspris!
- Att planera och utforma en cykelbana
- Jag har fått Svensk Cyklings opinionspris!
- En cykelbana blir till – del 1
- En cykelbana blir till – del 2
- Anständiga cykelbanor
- Lilla Lidingöbron klar – och jag hade ett finger med i spelet!
- ”…den är fantastisk att cykla på.”
- Bättre cykelinfrastruktur = bättre för gående
- ”Det är inte lätt att planera för cykeltrafik. Det är betydligt svårare än att bygga motorvägar.”
