Det kommer att bli verksamheter i form av restauranger och caféer kring lågbroarna, Vattentorget och under Guldbron i Nya Slussen. Det pågår nu byggnation av dessa, färdiga 2025. Verksamheter som behöver varor, gods och annan service – frekvent. Till dessa verksamheter finns inga gator.
På Vattentorget och området kring torget kommer det framöver arrangeras olika evenemang. Det finnas inga gator att transportera material och dylikt till dessa evenemang.
Så hur kommer då dessa varutransporter att ske?
Informationen jag fått från Slussenprojektet är att varutransporter i framtiden ska köra in från Stadsgårdsleden i höjd med nya Nobelhuset/Birkaterminalen. Därefter ska tunga leveransfordon köra på gång- och cykelytorna fram till verksamheterna vid östra lågbron. Där ska fordonen sedan parkeras och lossning/lastning ska ske från två platser. Sedan ska varutransporterna köra ut via östra lågbron, mot Djurgårdsfärjorna för att sedan svänga ut på Skeppsbrons körbanor. Utöver varutransporter kommer även servicefordon i form av sophantering och tömning av fettavskiljare också färdas här. Samt handikapptransporter.
Det är en sträcka på lite mer än en halv kilometer – på gång- och cykelytor, se rödmarkerad sträcka på bild nedan:
Och illustrerat från ett annat håll:
I bygglovet har färdvägen för de tunga fordonen över den östra lågbrons gång- och cykelbanor illustrerats så här:
Den röda slingrande ormen på ritningen är alltså hur de tunga fordonen ska köras och parkeras. En slalombana – över gång- och cykelbanan. Var tror du lastbilarna kommer köra? Hur kommer de rent konkret ställa sig på cykelbanan? Kommer taxiförare snabbt fatta att om de bara säger att de hade en transport till restaurangen så har de en fin smitväg förbi köer från Stadsgårdsleden upp till Skeppsbron?
Hur denna ”körväg” ska kommuniceras till alla olika förare av fordonen och sedan efterlevas har projektet inget utförligt svar på. Annat än: ”Verksamheterna får redogöra för villkoren för leveranser till sina leverantörer.”
Känns det som något att bygga efterlevnad på, ett sätt att åstadkomma trygghet och trafiksäkerhet för gående och cyklande på? På dessa ytor blir det alltså i framtiden varutransporter med mera:
Projektet meddelar vidare att varutransporter kommer ske i lågtrafik, exakt vad det innebär är inte klarlagt i dagsläget. Tiderna ska regleras i en framtida lokal trafikföreskrift (LTF). Här finns det ju självklart frågetecken vad gäller efterlevnaden av en sådan reglering. När verksamheterna behöver varor behöver de varor – inte nödvändigtvis när det är lågtrafik. Och varor behöver tas emot – det vill säga det måste finnas personal vid verksamheterna. Arbetar personalen under tiderna för lågtrafik?
Detta är den teoretiska beskrivningen av hur varutransporterna ska gå till. Så kommer det ju sannolikt inte att bli i verkligheten. Kan man köra in kan man köra ut och vice versa – det vill säga det kommer bli dubbelriktade trafik med varutransporter, servicefordon och handikapptransporter på denna sträcka. Inga fysiska hinder vid in- och utfarten vid Stadsgården respektive Skeppsbron är planerade.
Det kommer parkeras, det kommer backas och vändas – på gång- och cykelytor. På landets i särklass mest trafikerade cykelknutpunkt. I staden som säger sig prioritera cykel och ska bli Europas främsta cykelstad.
Sen har vi ju taxi…
Och det mycket väldokumenterade faktum att tunga motorfordon är överrepresenterade när det gäller dödsolyckor med gående och cyklande. Här är då stadens lösning att göra en total blandning av dessa trafikslag.
Allt beroende på att man ”glömde” att restauranger på platsen behöver få sina varor på något sätt. Går det att ta form före funktion längre än så här?
Detta visar med all tydlighet cykeltrafikens låga status i stadsplaneringen. Alla fina ord om att cykel ska prioriteras är inte vatten värda. När det kommer till kritan kan man från ansvarigt håll utsätta människor på cykel för precis vad som helst. Och detta gäller ju inte bara cyklande, i lika hög grad påverkas gående här.
Jag frågade Transportstyrelsen angående varutransporter på gång- och cykelbanor. Normalt får ju inga andra fordon än cykel, moped klass II, väghållningsfordon och polis/räddningstjänsten färdas på dessa. Svaret blev:
”Ett sådant undantag får föreskrivas eller medges om det behövs av särskilda skäl och det kan ske utan fara för trafiksäkerheten, skada på vägen eller någon annan avsevärd olägenhet. Om en kommun meddelar föreskrifter om eller i ett enskilt fall beslutar om undantag från bestämmelserna i 3 kap. 6 § första eller fjärde stycket ska den högsta tillåtna hastigheten fastställas.”
Här menar då staden att det föreligger ”särskilda skäl” och ingen ”avsevärd olägenhet”.
Då undrar jag: har man uttömt alla andra möjliga lösningar? Till exempel en ”Godshub” – en uppsamlingsplats varor levereras till. En plats tillgänglig via gatunätet och där varorna sedan lastas om till lastcyklar för att fraktas den sista biten på cykelbanorna, där motorfordonen inte får färdas. Har möjligheten att tömma sopor och fettavskiljare med båt från sjön prövats?
Sen har vi ju denna lilla passus: ”… och det kan ske utan fara för trafiksäkerheten,”
Det är uppenbart att projektet inte ser ”utan fara för trafiksäkerheteten”. Något märkligt då förare av tunga fordon är överrepresenterade i olycksstatistiken när det gäller att köra ihjäl gående och cyklande i staden. Men någon sådan risk finns uppenbarligen inte just här – på landets mest trafikerad cykelplats. Här kommer det fungera utmärkt enligt staden att köra slalom med lastbilen – bland gående och cyklande, på ytor som är ”deras”.
Pollarna ni ser på bilderna, många av dem olämpligt placerade ur cykelsynpunkt, är där uteslutande för att förhindra att förarna av de tunga och höga fordonen kör in under Guldbron där höjden inte är tillräcklig – skador kan annars uppstå på bron och innebära kostnader för kommunen. Pollarna i sig är utformade svarta, på en skuggad plats och (refugen) på ett sådant sätt att de under olika förhållanden är svåra att se för cyklister. De är utformade i ”oförlåtande” material, alltså stål. De är direkt farliga för cykeltrafiken och förutom en tunn reflexrand så har ingen ansats gjorts för att skydda cyklisterna på ett av Stockholms mest hårdtrafikerade pendelstråk. De kunde ha gjort dem i eftergivlig plast. De kunde ha målat dem i skarpa reflexfärger. De kunde ha utformat hängande höjdvarning istället för pollare. Men det gjorde de inte.
Kommunen gör alltså stora ansträngningar för att med stålhinder skydda ”sin” bro. Men att skydda gående och cyklande, ja där har de inte gjort något. Alls. Där litar projektet helt och hållet på att varje enskild förare ska klara den uppgiften. Och det vet vi ju hur det är med den saken.
Logiken är alltså att en del förare inte klarar av att se och undvika att köra på en stor och tydligt synlig bro – pollare måste upp. Men förarna har samtidigt en enastående och osviklig förmåga att alltid se och aldrig köra över gående och cyklande – i fordon som har döda vinklar lite här och där.
Jag undrar också: vad är det för arbetsmiljö staden tillhandahåller alla dessa lastbilsförare som ska köra här? När de friskt blandar lastbilar med gående och cyklande? Ska de bara gilla läget, suga i sig och behöva köra slalom bland gående och cyklande?
Sen har vi detaljen att den högsta tillåtna hastigheten ska fastställas på aktuell sträcka om varutransporter ska färdas här. Vilken hastighet då? Och kommer den i så fall även omfatta cykeltrafiken? Vem vet, vi kanske får vara med om någon hemsnickrad ad hoc lösning och allt blir ett enda stort gångfartsområde…
Vad som ytterligare förvärrar situationen på platsen är att östra och västra lågbron kommer, på grund av att cykelrampen skrotades, få flera tusen mer cyklande per dygn än det ursprungligen var tänkt, flera tusen…
Nya Slussen – allt började med ett blankt papper. Det fanns alla möjligheter att lyckas och att förena form och funktion. Men som jag skrivit tidigare: det var aldrig meningen att Nya Slussen skulle bli bra för cykeltrafiken. Cykeltrafiken var mer en bisak som måste hanteras – inte skapas bra förutsättningar för. Och gång på gång får vi detta bekräftat.
Jag finner det oerhört fascinerande att ingen ansvarig tittat på ritningen över varutransporternas färdväg och sagt:
”Stopp, så här kan vi inte göra. Det är vansinnigt, det är oansvarigt, det är inte acceptabelt – vi får inte göra så här. Vi måste backa och göra omtag så att det är säkert och tryggt för dem ytan är tänkt för – för gående och cyklande.”
Men så har uppenbarligen inte skett. Man har bara kört på, övertygat sig själva att detta är en lämplig ”kompromiss och avvägning”. Och därmed har de lagt över allt ansvar på trafikanterna vad gäller trafiksäkerheten. Allt ansvar.
Relaterade inlägg:
- Uppenbara fällor vid Nya Slussen – därför blir det alltid fel
- Nya Slussen – vakna! Vad håller ni på med?
- Nya Slussen – ingen cykelramp. Vilka blir kompensationsåtgärderna?
- Slussenprojektet: ”Lågbroarna passar utmärkt för mysiga cykelturer”
- Skanska och Exploateringskontoret – Stockholmscyklistens värsta fiende?
- Så blir cykelparkeringarna i Nya Slussen
- Nya Slussen – gång- och cykelbron blir kraftigt försenad, och dyrare
- Nya Slussen – skrota gång- och cykelbron, gör en cykelbro
- Nya Slussen – det var aldrig meningen att det skulle bli bra för cykel
3 kommentarer
Man blir så ledsen. Det var så mycket kring det där som ändå såg rätt ok ut. Häromdagen cyklade jag för första gången längs stadsgårdskajen och vek av mot Skeppsbron, och det var så fint.
Att släppa in lastbilar och taxi där kommer att fullständigt döda hela ytan, Det kommer att bli helt omöjligt att cykla där, för lastbilar levererar samtidigt som vi andra cyklar till jobbet.
Ledsen är vad jag blir. Att några djävla amatörer tillåts förstöra så mycket.
Projektet säger att leveranserna ska styras i tid, dvs att leveranser ska ske i ”lågtrafik”. Samtidigt ska det inte finnas några som helst hinder vid in-/utfarten. Och har man då 1 minuts erfarenhet av Stockholmstrafiken så vet man alltför väl vad detta kommer få för följder. Sen kan vi ju fråga oss vad lågtrafik är och om det är mindre farligt för dem så går o cyklar då att blandas med tunga fordon. Det är det ju självklart inte, utan det den är en lek med sannolikhet från ansvarigt håll.
Fast tidsfönster funkar ju i Gamla Stan utan några tidsstyrda pollare, så det finns väl inte anledning att vara så pessimistisk. Och funkar det inte, så går det ju att sätta upp sådana pollare – som man ju har på Hägerstensvägen.
Sen kan man ju tycka att staden borde tänkt på detta i förväg – men långsiktighet är väl inte stadsplanerarnas grej precis…