Svart på vitt. Entreprenören har inte fullföljt kontraktet utan struntat i att snöröja hela gång- och cykelbanans bredd. Nu har jag fått det bekräftat från Trafikkontoret.
Hej,
Tack för att du hör av dig och uppmärksammar oss på skillnaden i sopsaltning.
Stadens beställning för vinterväghållning omfattar hela bredden av gång- och cykelbanor. I det här fallet ser det ut som att underhållet på Farstastråket inte har utförts i enlighet med beställningen. Vi kommer därför att föra en dialog med ansvarig entreprenör för att säkerställa att sopsaltning sker över hela bredden framöver.
Tack för att du tog dig tid att återkoppla – era synpunkter är ett viktigt underlag i vårt uppföljningsarbete.
Med vänlig hälsning,
XXXX
Servicehandläggare
Den 19 januari skrev jag ett inlägg – Snöröjninsfusk? Det handlade om en prioriterad gång- och cykelbana – Farstastråket – som sopsaltas och ska sopsaltas i hela sin bredd. Vilket inte skett denna vinter, inte heller tidigare vintrar. Utföraren har enbart kört åt ett håll, en gång. För att klara av att ta hela bredden måste man kör två gånger – en gång åt varje håll. Så har inte skett. Så här såg det ut på sträckan:
Nu har samme entreprenör varit ute och försökt ”fixa till” det han har ställt till med och inte fullföljt. Och det gick väl så där med den saken. För fuskar man och inte tar bort snön direkt så byggs snövallar upp, vallar som fryser och blir stenhårda. Försök att få bort dem utan kraftiga maskiner och lång tidsåtgång säger jag. Här vill ju nu fuskaren lägga så lite tid och pengar som möjligt på att rätta till sitt fuskande.
Visst är den härlig den så kallade ”marknaden”. Där finns oerhört seriös och duktiga företag och yrkesmän. Och så finns där rena skurkar och banditer som tar varje chans att fuska och dränera våra gemensamma resurser. Visst, ökad kontroll, inspektioner och viten är kanske en väg att gå för att få ordning på fuskandet.
Och till slut sitter vi där med två parallella organisationer: en som ska utföra och en som ska kontrollera och övervaka. För att det går ju absolut inte att lita på ”marknaden”, återkommande kan vi ju läsa om hur det fuskas. Vad har vi då vunnit på att handla upp av ”marknaden”? När vi måste skapa en organisation för att övervaka och kontrollera att de faktiskt gör det som är avtalat. Kontrollera de som ju ska vara bäst, effektivast, billigast.
Sen kan ni ju fråga er vad det är för slags ”marknad” vi talar om. Det är två aktörer som i stort sett sitter på alla snöröjningskontrakt i Stockholm. Och för att lösa sina åtagande måste de ha en mängd underentreprenörer – som de verkar ha lite sisådär med att kvalitetssäkra att de faktiskt gör det som de ska göra. Och inte luras.
Sen undrar jag, var detta toppen på isberget? Och hur stort är isberget?
Relaterade inlägg:
3 kommentarer
Systemet suger b^%$le, men, GO Servicehandläggare!
Min erfarenhet av felanmälningar är att det är ett svart hål där anmälningarna går rakt från den digitala brevlådan till den digitala papperstuggen. Då blir man lite glad att se att så inte alltid är fallet. Jag ska nog börja igen!
Tack för att du orkar!!!
Vilken skitnödig och usel människa som har denna blogg. Haha!
Pingback: "Vilken skitnödig och usel människa som har denna blogg. Haha!" - Cykelmagasinet