För ett tag sedan skrev jag ett inlägg om hur svårt Stockholms stad har att genomföra och förverkliga en planering som innebär både fler bostäder/byggnationer och bättre cykelinfrastruktur. Det går inte, verkar vara en omöjlig ekvation att genomföra och då sätts cykeltrafiken ständigt på undantag. Och nu kommer nästa bekräftelse på denna tillsynes obotliga sjukdom hos staden – Gubbängsfältet. Stadsbyggnadskontoret vill utveckla Gubbängsfältet till ett sportfält med tre idrottsplaner för främst fotboll och rugby. Förslaget innebär också en motionsslinga och andra mindre aktivitetsytor. Till dessa planer skapas i den västra delen av fältet servicebyggnad för omklädningsrum, klubblokaler, samlingslokal och café.…
Författare: Krister Isaksson
Läs mer
Trafikverket lyckades ju till slut hitta sin försvunna klimatrapport. En rapport som visar att biltrafiken måste minska kraftigt om vi ska klara klimatmålen. Så här kommer några handfasta råd till Trafikverket och landets kommuner hur de kan minska biltrafiken. Jag garanterar framgång, åtgärderna har omfattande empiriskt stöd i forskningen. Se till att bilister och gående ständigt råkar i konflikt med varandra: Foto: Ola Kvarnbo Ställ stolpar mitt i körbanan: Släng ut stenbumlingar i körbanan:Foto: @AndersMemil Foto: Olof E Ställ busskurer mitt i körbanan: Placera bommar tvärs över hela körbanan: Foto: Anders Englesson Foto: BigMollo Foto: Mikael Ström Bom och sten i…
En cykelbana. Separerad från gående. 4,5 meter bred. Dubbelriktad. Mittlinje. Enkelt och tryggt att cykla om och mötas. Skyddsavstånd till räcke och stolpar. Ungefär så här: Bild: Trafikkontoret Stockholms stad Nu är detta inte enbart ett fotomontage. Det är på väg att bli verklighet. Och då ser det ut så här: Kantstenen flyttas ut och cykelbanan breddas upp till dubbel bredd Tidigare såg det ut så här på sträckan: Och här kan ni tydligt se skillnaden mot förr och nu: I bakgrunden ser vi den gamla cykelbanan. I förgrunden ser vi den nya, dubbelt så bred. Näringslivets transporter underlättas avsevärt på…
Skriver idag på Expressen Debatt om det främsta kännetecknet för landets cykelinfrastruktur: GÅNG- och cykelvägar eller kanske ett bättre ord är konfliktdesign. Andra debattartiklar: Stoppa rikspolisens häxjakt på cyklister Gör det enklare för cyklister att slippa rött Cyklister är de mest utsatta vid vägarbeten Sätt människan i fokus, inte maskinen
Här följer en berättelse om vad du kan få uppleva på din färdväg som cyklist – en berättelse som jag tror kommer få en fortsättning – kanske a never ending story. Vi kan kalla det att ansvariga för gång- och cykelvägen har lekstuga med cykelvägen och dess trafikanter – en farlig lekstuga. På en kort liten sträcka av cykelvägen har cyklister under några år fått uppleva förvaltningens kreativitet och lekstuga vad gäller bilhinder på gång- och cykelvägen. Det började med att en ny gång- och cykelförbindelse skulle byggas i södra Stockholm. En ny bro över järnvägsspåren som skulle innebära en…
Har ni funderat över varför våra cykelbanor har den bredd de har? Här får ni svaret – ett svar som handlar mycket om sannolikhet. Till att börja med kan vi konstatera att det nästan inte finns några cykelbanor i Sverige. Det flesta är nämligen gång- och cykelbanor, eller gång- och cykelvägar (gc-banor är de som ligger utmed gator, gc-vägar är friliggande från gator). I Sverige finns det framförallt två dokument som innehåller regler och råd när det gäller utformning av cykelbanor. Det är Vägars och gators utformning (VGU) och Gång-, cykel-, och mopedhandboken (GCM-handboken). Bägge dokumenten är framtagna av Trafikverket…
Så sa min dåvarande chef på Gatu- och fastighetskontoret i början av 2000-talet. Vi var några på kontoret som ville testa sopsaltning av cykelvägarna. Vi hade varit på studiebesök i bland annat Odense och Münster. Två städer som sedan länge använt sig av sopsaltning och som kunde visa att metoden var överlägsen traditionell plogning och sandning. Vi hade även följt Anna Niskas forskning och doktorsavhandling om sopsaltning i Linköping. En forskning som även den visade på metodens överlägsenhet. Min chef satt för övrigt i betygsnämnden för Anna Niskas avhandling – så han var på intet sätt okunnig om metoden och…
Vissa dagar cyklar jag tidigt till mitt arbete. Startar runt 5-tiden på morgonen i södra delarna av Stockholm för att cykla in till Kungsholmen – en färd på cirka 14 kilometer. Sträckan jag cyklar innebär att jag varje gång cyklar på Långholmsgatan på Södermalm. Och det innebär ibland ett påfrestande test av min respekt för trafiksignaler. En hel del signaler i staden är programmerade så att de i lågtrafik alltid återgår till rött när inga fordon eller gående finns i korsningen (natt, fram till kl. 6). Det innebär att i en korsning lyser samtliga signaler rött från de olika tillfarterna,…
Cykeltrafiken måste få större fokus och en viktigare roll i stads- och trafikplaneringen. Vidare måste fokus vara på cykeln som ett högeffektivt transportmedel, inte bara ett sätt att minska fetma och vara bra för klimatet genom att bilister börjar cykla. Det diskriminerar befintliga cyklister som resenärer. Trots allt: cyklister är resenärer, inte bara ickefeta ickebilister. Detta skriver Jonas Eliasson och Maria Börjesson i studien: The benefits of cycling: Viewing cyclists as travellers rather than non‐motorists. Toppbild: Luca Mara Relaterade inlägg: De redan samhällsekonomiskt lönsamma cyklisterna Forskare: ”Sex gånger dyrare om du väljer bilen istället för cykeln” ”Sätt människan i fokus, inte…
Här tog det stopp. Jag kommer varken av eller på cykelbanan. Det står bilar parkerade längs gatan vilket gör att det inte finns någon öppning för att säkert och funktionellt komma förbi med cykel, särskilt inte med lastcykel eller cykelkärra som jag och barnen ofta färdas med på denna plats. Och står det inte bilar parkerade (vilket det alltid gör utom på städdagen) så är det en tolv centimeters kantsten som ska forceras. Så vad gör jag då? Jag cyklar vidare på gångbanan tills det kommer en öppning som jag kan använda mig av. Så det bär av åt höger eller vänster:…