Cyklisthatet vet inga gränser

I går hände en fruktansvärd tragedi i Stockholm. En lastbilsförare körde ihjäl en ung kvinna på cykel. Jag vet inga detaljer om olyckan annat än var den hände, kvinnans ålder och att en förundersökning om grov vårdslöshet i trafik och vållande till annans död är inledd.

Detta är inte ett inlägg om skuld, om vem som gjort rätt eller fel – det kommer polisen och det rättsliga efterspelet reda ut så småningom. Detta är ett inlägg om cyklisthatet som finns i samhället och som särskilt visar sig vid tragedier som denna. Flera medier skrev om händelsen och det tog inte lång stund innan kommentarerna började komma på tidningarna sidor. Kommentarer som visar på en total avsaknad av empati, på medkänsla, på hänsyn och respekt – de funderar inte en sekund över offret och hennes nära och kära. Kommentarer som uttrycker hat, ett hat mot människor bara för att de sitter på en cykel. Utan minsta tvekan vet de vems skulden är – alltid människan på cykeln. Trots att de har ingen som helst fakta eller kunskap om händelsen annat än den korta texten på tidningarnas sidor. De spyr ur sig galla, fördomar och förutfattade meningar.

Här ett litet axplock av kommentarer på tidningarnas sidor:

En ung människa har precis blivit ihjälkörd av en lastbilsförare och en avgrund av galla och hat öppnar sig.

Jag har i min yrkesroll utrett en hel del fall där människor körts ihjäl, främst gående och cyklande som körts ihjäl av förare av tunga fordon – det har väl blivit ett 70 tal fall genom åren, i Stockholm och ute i landet. Min bild och framförallt kunskap om dessa händelser är inte den som framträder i dessa hatkommentarer. Inte heller delas den bilden av domstolar – då förarna av av dessa fordon många gånger döms för vållande till annans död och vårdslöshet i trafiken. Som fallet på Karlavägen jag skrev om för en tid sedan – en förare som hade mängder av tidigare trafikförseelser och böter, och som bara en kort tid innan han körde ihjäl mannen på cykeln hade haft körkortet indraget – domen blev vållande till annans död och vårdslöshet i trafiken. Det är fall där den cyklande många gånger inte brutit mot någon trafikregel överhuvudtaget i händelsen – regelbrotten står förarna av de tunga fordonen för.

Men står ordet ”cyklist” eller ”cykel” är det som med Pavlovs hundar – det blir en betingad reflex. Det slår omgående slint i en del människors huvuden och de börjar hamra ut all möjlig skit på tangentbordet. Inte en sekunds eftertanke, ingen reflektion, ingen självbehärskning eller att tygla sig. Fördomarna och den fullständiga okunskapen bara väller ur dem. Gärna uppbackad med anekdotisk smörja att de vet minsann och kan – för de kör ju själva, eller har sett, eller det har man ju hört. Utan att ha någon som helst fakta eller detaljer om händelsen har de svaret – det är minst sagt imponerande…

Eller det är det ju inte – det är ju idioti, utan gränser. Vuxna människor som i mina ögon fullständigt blottar sin okunskap, sina fördomar, sin ”trafikrasism”, sin påtagliga begränsade förmåga till eftertanke, reflektion och grundläggande analys. De är helt enkelt korkade.

Man får verkligen kämpa för att hålla uppe tron på en del av sina medmänniskor.

Relaterade inlägg:

• Hallå alla cyklisthatare – fakta skiter fullständigt i era fördomar och känslor
• Du följer trafikreglerna – och straffas med döden
• Agera mot det livsfarliga cyklisthatet på våra vägar
• Ständiga misshandelsfall och försök till dråp
• Jag är rädd
• En mobbares svar
• Ledarskribent ber om ursäkt
• HALLÅ, det är ju för fan inte min döda vinkel!
• Hur sakta ska vi cykla?
• Cykla rakt fram vid rött? Javisst, i Frankrike
• Gör det enklare för cyklister att slippa rödljus
• Det irrationella cyklisthatet
• Cyklisthatet är livsfarligt