DN har idag en artikel där trafiksäkerhetsdirektören på Trafikverket, Clas Tingvall, meddelar att nu måste trafiksäkerhetsarbetet fokuseras på cykeltrafiken.

Men nu måste vi också ägna oss mycket mer åt framför allt cyklisterna. För det är den grupp som skadas mest, och som måste prioriteras högst, säger Claes Tingvall.

Det låter ju bra, sent ska syndaren vakna. En aning sent kan jag tycka sett till det faktum att man inom trafiksäkerhetskretsar sedan länge känt till att det är den grupp som skadas mest. Men Trafikverket har valt bort detta och valt att fokusera på annat. Eller vad säger du Clas Tingvall?

Så då får vi väl hoppas att trafiksäkerhetsarbetet vad gäller cykel intensifieras framöver och att vi får ny och väl underbyggd fakta och kunskap som leder till bättre förhållanden för cyklister. Under tiden får vi hålla tillgodo med detta:

If ska i dagarna presentera en studie på Transportforum 2013 om olyckor mellan cyklister och tunga fordon. Ett ämne som vi skrivit om både i tidningen och här på bloggen ett antal gånger (läs mer här 1 och 2). Så här uttalar sig Agneta Hjortzberg, Risk Manager på If till PåVäg.nu.

-Vid intervju med lastbilsförarna framkommer att de ofta upplever att de inte sett cyklisten före olyckan. Anledningen har då exempelvis varit den ”döda vinkeln” eller att det egna fordonet skymt sikten. Andra orsaker man uppger är att cyklisten kommit upp jämsides med hög fart på höger sida av lastbilen.

– Orsaken är ofta att föraren inte sett cyklisten, att denna har kommit fort eller det har blivit ett missförstånd om vem som har företräde. Till skillnad från personbilar förekommer olyckor med lätta lastbilar ibland på gång- och cykelbanor på grund av tillfälligt lastnings- och lossningsarbete. Detta kan ofta ge överraskande situationer som uppstår då cyklisten inte förväntar sig hinder på vägen.

Jag kan inte låta bli att haka upp mig på en sak i dessa uttalanden och det är ”hög fart” och ”kommit fort”. Var kommer detta ifrån och vilken hastighet talar vi om? Den första delen är från de lastbilsförare If har intervjuat, förare som varit inblandade i mycket allvarliga olyckor och som sitter i ett fordon med mycket bristfälligt sikt såväl framåt, åt sidan och bakåt.

Självklart kan jag förstå att förarens slutsats blir att farten på cyklisten måste varit hög, hon dök ju upp helt plötsligt, kom från ingenstans! Men detta är knappast någon objektiv fakta, det kan nog inte ens kallas fakta då det är enskilda individers uppfattning i en ovanlig och många gånger traumatisk situation. Vi hör väl aldrig en förare säga: jag sitter i ett fordon med urusel sikt, ser sällan mina medtrafikanter, kör på chans och hoppas att alla håller sig undan. Det faller liksom inte i människans natur att vid sådana här situationer ägna sig åt självrannsaka utan många gånger tar självbevarelsedriften över. Så tillförlitligheten till dessa uppgifter är högst tveksam.

Ändå talar Ifs representant om cyklisters hastighet som en viktig faktor. Så har If några hastighetsmätningar av cyklister i liknande situationer eller annan fakta som stödjer deras slutsats? Nej självklart inte, utan If går på en parts uppfattning som utan vidare reflektion och analys förs vidare som en sanning, som en viktig komponent i att förstå och komma till rätta med dessa typer av olyckor.

Så If, hur sakta ska vi cykla för att det ska vara säkert? De som förolyckas i dessa olyckor är främst kvinnor, majoriteten på vanliga damcyklar. En grupp som ju knappast är ökända för att cykla snabbt och laglöst. I Stockholm har det genomförts en studie – Cykelframkomlighet i Stockholm 2010 – där ett antal cyklister utrustats med gps och videokamera. Genom denna metod kan vi varje sekund observera cyklistens hastighet och var någonstans hon/han befinner sig. Vad tror ni då hastigheten på cyklisterna är i korsningar där ju majoriteten av dessa olyckor sker? Majoriteten pendlar mellan 0 – 15 km/t. Det säger ju sig självt att det i korsningar generellt är lägre hastigheter än på sträckor, det är ju där man ofta tvingas sakta ner och ibland tom stanna. På sträcka är cyklistens medelhastighet runt 22 km/t.

Denna studie av IF ska alltså presenteras på nordens största trafikkonferens, jag misstänker att den även är utförd med bidrag av Trafikverket och här står vi då med högst bristfälligt underbyggda påståenden som riskerar bli ”sanningar”: Cyklisters hastigheter är ett problem! Så då finns en uppenbara risk att en del av det framtida trafiksäkerhetsarbetet vad gäller cykel är att arbeta för lägre cykelhastigheter…

Så jag undrar: är cyklandes hastighet ett problem? Om så är fallet, hur sakta ska vi då cykla för att det ska vara säkert?

Red. 13/1. Här kan ni läsa relaterad inlägg om högersvängsolyckor:

Share.

14 kommentarer

  1. Bra rutet. Men stämmer det verkligen att cyklister skadas mest? Enligt ”VTI – Trafikskador 1998–2005 enligt patientstatistik” är det bilister som skadas mest, och räknar man på antal vårddygn så får bilister dubbelt så många vårddygn som cyklister. Se tabel 12a och 12b. Jag kan tänka mig att bilistsäkerheten har förbättrats sedan 2005 men har de även gått om cyklister i antal vårddygn?
    Jag vill påstå att den viktiga anledningen till att satsa på cyklister inte är skaderisken utan stillasittandet. Cyklister lever längre pga bättre hälsa. Ju fler som cyklar, desto fler liv kan räddas!
    VTI – Trafikskador 1998–2005 enligt patientstatistik
    http://www.vti.se/sv/publikationer/trafikskador-19982005-enligt-patientstatistik/

  2. Mycket bra skrivet.
    Det är ett stort problem att man misstolkar försäkringsbolagens roll i sådana här sammanhang. När det handlar om olyckor mellan motorfordon så lyssnar man ofta på dem, eftersom de sitter inne med en massa kunskap och statistik, och dessutom är motiverade att försöka minska dessa olyckor, utan att vara partiska – de försäkrar ju bägge parterna. Därför har försäkringsbolag stor pondus när de uttalar sig i trafiksäkerhetsfrågor.
    När det handlar om cyklister däremot, så är de plötsligt inte alls opartiska. Varje cyklist innebär en förlorad affär för dem, och dessutom ren motpart vid alla olyckor. Det finns därmed ett incitament att framställa dessa som ett trafiksäkerhetsproblem. Förmodligen är det inte ens medvetet från deras sida, utan bara resultatet av ett ensidigt perspektiv. Det är mycket olyckligt att försäkringsbolags uttalanden tas för sanningar när det kommer till cykelolyckor. Då får man ju absurda slutsatser som att cyklister ska cykla omkring i vadderade skyddsdräkter och andra dumheter.

  3. Krister Isaksson on

    Erik, tack!
    Detta är verkligen inte ett helt enkelt område, fullt av ofullständigheter och brister. Brister som tydligt följer rådande trafikmaktordning, dvs hyfsat bra underlag och statistik när det gäller motorfordon och sedan när vi kommer till cykel och gående blir det bara sämre och sämre. Precis som infrastrukturen!
    Studier genomförda i bl a Göteborg, Skåne och i Umeå av Ulf Björnstig (tidigare trafiksäkerhetsdirektör) visar att cyklister dominerar vad gäller skadade när man studerar mtrl från vården (observera att öppenvården så som vårdcentraler etc är inte med i VTI-rapporten)
    Sen kan jag tycka att det har mindre betydelse vilken trafikantgrupp som har flest skadade, det som det mer bör handla om är hur insatserna och investeringarna fördelas för bättre trafiksäkerhet – dvs de bör stå i rimlig fördelning sett till antalet skadade och dödade och här är det och har varit en kraftig obalans vilket jag tar upp i ett tidigare inlägg: http://www.kadens.se/blogs/kristerisaksson/gar-det-att-overleva-som-cyklist.htm
    Och du har självklart rätt i ditt påpekande att den ledande dödorsaken bland cyklister är kollision med motorfordon. Dom olyckorna är tämligen få i landet, till skillnad mot skadade, och har haft en sjunkande trend under ett stort antal år. Du har också rätt i att det ”farliga” är att inte cykla…

  4. Krister Isaksson on

    Jocke, tack!
    Försäkringsbolagen har också stora och starka propaganda-, förlåt jag menar informationsavdelningar, som gör att de tämligen enkelt har möjlighet att sprida dessa studier till omvärlden.

  5. Krister Isaksson on

    Manne, läste den, en mycket bra krönika av Peter Schantz ang Martin Emanuels avhandling som jag ju tidigare bloggat om: http://www.kadens.se/blogs/kristerisaksson/trafikslag-pa-undantag.htm
    Trafiksäkerhetsargumentet är uppenbarligen ett mycket starkt argument som används både för att få bort cyklister (2 + 1 vägar) samt för att förhindra ett ökat cyklande. Ett ökat cyklande som ju i sig är trafiksäkerhetshöjande! Ja det är verkligen inte lätt att arbeta för ett ökat cyklande i detta land…

  6. ursäkta Krister- jag tänkte inte att det var samma rapport du redan bloggat om.
    Ska också kommentera dagens inlägg där du citerar If; ”Till skillnad från personbilar förekommer olyckor med lätta lastbilar ibland på gång- och cykelbanor på grund av tillfälligt lastnings- och lossningsarbete. Detta kan ofta ge överraskande situationer som uppstår då cyklisten inte förväntar sig hinder på vägen”
    Precis vad du skrivit om flera gånger i alla inlägg ”titta en cykelbana….”
    Kanske äntligen dags att göra nåt åt det och kanske säga att det inte är riktigt okej att parkera sin lastbil på en cykelbana.
    En liten parantes; Igårkväll mötte jag en s.k.epatraktor på min cykelbana, Hon påstod att hon med sitt fordon inte fick köra på stora vägen intill, men att att inte heller får köra på gång/cykelväg hade hon inte tänkt på…

  7. Krister Isaksson on

    Manne, absolut ingen ursäkt nödvändig. Ja det hade ju varit tilltalande om If då också påtalat att det INTE är tillåtet för dessa fordon att färdas på gång- och cykelbanor och här har vi då uppgifter, svart på vitt, att dessa regelöverträdelser som lastbilsförare gör utsätter cyklister för fara och orsakar olyckor. För det är ju inte så att detta enbart är väghållningsfordon som ju under vissa förutsättningar har rätt att färdas på cykelbanor.
    Det är kanske dags för vår polis att fokusera på alla dessa motorfordon som färdas och parkerar i cykelfälten och på cykelbanorna så vi kan få till ett effektivt och målinriktat trafiksäkerhetsarbete!

  8. Krister Isaksson on

    Johannes, moped klass II, väghållningsfordon (som ofta omfattas av ett regelverk från väghållaren som reglerar vilka fordon, hur de får och ska framföras, att de ska vara utrustade med och använda ’saftblandare’ mm) samt utryckningsfordon. Sen när det gäller arbete på och kring cykelbanor ska de regleras genom trafikanordningsplaner som beskriver hur arbetet ska genomföras och hur cykeltrafiken på ett säkert ska passera arbetsområdet. Dessa sk TA-planer ska upprättas och godkännas av väghållaren innan arbetet startar. Detta fungera ok när det gäller biltrafiken men är mer eller mindre en katastrof när det gäller cykeltrafik…

  9. undrar hur länge det dröjer innan de kommer på att många vinterpendlare använder dubbdäck, ve och fasa, de som bidrar till förslitningen av asfalten och spridandet av farliga partiklar.

Leave A Reply