En arbetsgrupp bestående av åtta herrar drog ett streck på en ritning och sen var rampen för gående och cyklande ett minne blott. En väsentlig funktion i ett cykelsystem – i landets största cykelknutpunkt – försvann bara så där. Utan någon som helst konsekvensanalys. Misstänker att så inte skett om det handlat om landets absolut största bil- eller kollektivtrafikknutpunkt.

Men hej, förutsättningar och konsekvenser för cykeltrafiken är ju inte så viktiga, det vet vi sen länge. Då kan vi inte begära att viktiga herrar ska arbeta seriöst och professionellt.

Så nu står vi här utan en cykelramp. En ledamot i Exploateringsnämnden har i varje fall ställt frågan vilka konsekvenserna blir och vilka kompensationsåtgärder som ska göras för cykeltrafiken till följd av rampens försvinnande. Ärendet ska tas upp i Exploateringsnämnden den 14:e december.

Svaret från Exploateringskontoret är att rampens funktioner inte helt kan ersättas – det vill säga: det blir en försämring för cykeltrafiken. Vidare att vi inte kan vänta oss några särskilda kompensationsåtgärder för cykeltrafiken till följd av rampens försvinnande.

Det är inte nödvändigt att separeringen av gående och cyklande på lågbroarna och området kring broarna förtydligas och förstärks – det duger som det är enligt projektet. Lågbroarna och området som projektet själva beskriver som:

”passar utmärkt för mysiga cykelturer”

Här ska nu tusentals pendlare cykla varje dag i och med rampens försvinnande – på mysiga cykelturer. Rampen som försvinner beskrevs så här av projektet:

”bra stråk för pendling”

Däremot kan korsningspunkterna mellan gående och cyklande och andra detaljer behöva ”justeras” menar Exploateringskontoret – här ska vi nog läsa ”rumble strips”, sådana är populära inslag i Slussenprojektet.

Slussen – där projektet använder rumble strips mycket flitigt. Foto: Jon Jogensjö

Exploateringskontoret meddelar att man kommer se över korsningen Hornsgatan/Götgatan då flödet av cykeltrafiken väntas öka i denna korsning till följd av rampens försvinnande. Att ”se över” något är ungefär som att säga: inget kommer att ske

Så några herrar kladdade med pennan på ritningen och konsekvenserna för cykeltrafiken blev:

  • Cykelrampen försvann
  • Det blir sämre
  • Det blir försenat
  • Det blir dyrare
  • Det blir inga kompensationsåtgärder
  • Det är bara att gilla läget

Detta är alltså det som blev av biträdande stadsdirektörens löften om att staden och projektet efter skrotandet av cykelrampen skulle jobba på

”en alternativ lösning för cyklisterna”

Och

”nu ska vi utreda hur vi kan hitta en ny lösning för cyklisterna när rampen försvinner”

Tack för det. Vi bugar och bockar med cykelhjälmen i handen.

Jag kan förstå att Exploateringskontoret och Slussenprojektet inte kommer så mycket längre än så här när det gäller kompensationsåtgärder. Projektet har kommit långt i sitt genomförande. Tillstånd, lov, antagna detaljplaner med mera är beslutade. Många grundläggande byggnationer och ledningar är redan färdigställda – handlingsutrymmet är så att säga ytterst begränsat.

Att i detta läge komma med en så genomgripande förändringar som att ta bort cykelrampen är inte helt lätt att kompensera – rampen är ju en del av en övergripande struktur och cykelsystem – att lösa rampens borttagande är som att trolla med knäna. Det är inte lego vi håller på med, där vi enkelt river några klossar och placerar dem på ett annat ställe.

Detta vet alla om som är verksamma inom infrastrukturprojekt – och detta visste ju självklart de åtta herrarna om när de drog ett streck över rampen. Och vi fick svart på vitt ännu en gång bekräftat cykeltrafikens låga status i stadsbyggande och infrastrukturprojekt – ett trafikslag på undantag.

Vi kan också enkelt räkna ut vilka som kommer att kritiseras när bygget är klart och alla inbyggda brister och systemfel blir övertydliga: de som cyklar

De kommer återigen utmålas som trafikgalningar när de kommer i tusentals in på lågbroarna där folk förväntar sig att kunna flanera. Så vi ser ännu en gång ett skolboksexempel på konfliktdesign – i stor skala.

Då kommer vi att få se och uppleva ännu fler rumble strips. Standardlösningen som används när man utformat och byggt undermålig cykelinfrastruktur.

När utformningen skiter sig kommer färg och massa fram och rumble strips kladdas ut. Foto: Jon Jogensjö

Ska inblandade i allt detta elände behålla någon heder så det minsta de kan göra är att förstärka separationen mellan gående och cyklande på lågbroarna och området kring dem.

Sen för att ”kompensera” cykeltrafiken gör gång- och cykelbron mellan Södermalm och Gamla Stan till en renodlad cykelbro. Konvertera den yta som var tänkt att vara gångbana till cykelbanan. På så sätt framtidsäkras stadens absolut största och viktigaste cykelförbindelse. Detta hjälper ju inte aktuell förbindelse över lågbroarna men skulle visa att man åtminstone i en av Nya Slussens förbindelser tar cykel på allvar och prioriterar trafikslaget. Detta är något som nu är fullt möjligt i och med att bron ska projekteras om – så inga låsningar finns där, bara möjligheter.

Gör en renodlad cykelbro av gång- och cykelbron. Bild: Stockholms stad
Share.

4 kommentarer

  1. Krister Spolander on

    Det går inte att förbjuda fotgängare. Är den ”renodlade” cykelbron närmaste vägen, kommer fotgängarna att ta den. Tro mig, gång är det mest flexibla färdsättet, kan till och med ta sig fram i obanad terräng och uppför höga berg.

    • Det går utmärkt att förbjuda fotgängare. Lagtexten om att gå i cykelbanan är snudd på identisk med den om att cykla på gångbana.

      Om fotgängare bryr sig? Det är en annan femma. Alltid är det någon, men de är ofantligt mycket färre på t.ex munkbrocykelbanan och östra sidan av guldbron än de skulle varit om de fått lov att gå där.

      Att promenad är flexibelt är fullständigt irrelevant i det här sammanhanget.

      • Nej, det är inte per definition förbjudet att gå på cykelbana (eller på körbana). Bara när det finns gångbana eller vägren är det förbjudet att gå på cykelbanan, annars behöver ett förbud mot gångtrafik införas med lokal trafikföreskrift för att det ska vara förbjudet. (Däremot är det alltid förbjudet att cykla på gångbanan, förutom för att korsa den eller till och med det år den cyklande fyller åtta.)

        I övrigt håller jag med Krister Spolander om att det i praktiken inte går att förbjuda gångtrafik. Som gående kommer man att gå där det är praktiskt för att ta sig från A till B och det är något väghållare och trafiknämnd behöver tänka på vid utformning av trafikmiljöer och trafikregler. För att hålla gående ifrån yta A räcker det inte med ett formellt förbud (indirekt eller direkt), det måste också finnas en alternativ yta B som är så pass attraktiv i förhållande till A att de gående självmant håller sig till B.

  2. Stort tack för att du orkar!
    Jag hoppas bara någon av dem som borde läsa detta läser det, och inte bara vi som redan är frälsta.

Leave A Reply