För nästan exakt fem år sedan skrev jag ett inlägg om ett av Stockholms absolut värsta cykelstråk och att förbättringar var nödvändiga – nu verkar det som jag blivit bönhörd. Cykelstråket är ett avsnitt på Riddarholmskajen och Munkbron i Gamla Stan. 15 000 cyklister om dygnet trängs på en cykelbana som är cirka 2,2 meter bred. En cykelbana som omges av ett spetsigt räcke och fundament som sticker rätt ut i cykelbanan. Cykeltrafiken har fått det som blivit över – en gammal kaj från 1800-talet. 15 000 cyklister per dygn. På 2,2 meter smal dubbelriktad cykelbana. Köer, incidenter och olyckor.…
Författare: Krister Isaksson
Trafikförvaltningen på region Stockholm har gått ut med en upphandling angående åtgärder när Skarpnäcksgrenen i tunnelbanan ska renoveras. Tunnelbanan kommer då att stängas av. Upphandlingen handlar om att utreda och föreslå en ändamålsenlig ersättningstrafik när tunnelbanan stängs av. Och det är en ersättningstrafik som enligt regionens upphandlingen enbart handlar om busstrafik. Cykel nämns överhuvudtaget inte. Att cykel skulle kunna vara ett alternativ och komplement till busstrafiken lyser helt med sin frånvaro. Jag finner detta mycket märkligt. För ett antal år sedan inrättade region Stockholm ett regionalt cykelkansli. För att arbeta med att förverkliga den regionala cykelplanen – ökat och säkert…
Vad innebär att prioritera cykeltrafiken? Fler och fler kommuner tar fram olika former av trafikstrategier, framkomlighetsstrategier, cykelstrategier och cykelplaner. Många av dessa dokument är mycket tydliga – cykeltrafiken ska prioriteras i transportsystemet. Det hävdas att det är av stor betydelse både för samhället och individen. Sen blir det lite cykelbanor – eller snarare gång- och cykelbanor, lite cykelparkeringar, en del gör försök med sopsaltning, en del avslutar försök med sopsaltning – det blev för dyrt menar de. Ofta finns där också olika typer av kortvariga kampanjer – vintercyklister, testcyklister, bästa cykelarbetsplatsen och så vidare. Väldigt lite av detta är att…
Hur detaljer är utformade och utförda i cykelinfrastrukturen avslöjar hur kunniga och ambitiösa konsulter och väghållare är. Det är enkelt att tala sig varm när det gäller cykel. Att skriva fina strategier och planer. Men till sist avgörs nästan allt av hur systemet fungerar, hur det ser ut och kan användas – i detalj. Detaljerna i cykelinfrastrukturen är av stor betydelse. Det handlar om grundläggande funktioner så som framkomlighet, säkerhet och komfort. Dåligt utformade detaljer leder också många gånger till dåligt och oförutsägbart beteende hos trafikanterna – inte bra. Så låt oss ge oss ut på en cykeltur i mitt…
Trodde jag sett det mesta i min ”cykelplanerarkarriär”. Men det visar sig inte stämma. Det dök upp en bild från Nyköping på Facebook. En bild som föreställer… ja jag vet inte riktigt vad den föreställer. Kanske kan vi kalla det för en kreativ utformning av en dubbelriktad gång- och cykelväg. Så här har man gjort i Nyköping: Foto: Tim Lundström Det är inte helt enkelt att ta sig fram på cykel måste jag säga – vi möter alla möjliga lösningar och utformningar på våra cykelturer runt om i landet. Sällan jag upplever sådan här ”kreativitet” när jag kör bil. Där…
Ja det visar sig att jag gör det. Och har gjort så i flera år. Eller jag ska kanske förtydliga: jag har sett till att mina barn cyklar på olagliga cyklar. Cyklar med en sadelhöjd på mellan 435 och 635 millimeter ska ha fotbroms. Så står det i Transportstyrelsens författningssamling TSFS 2009:31: Någon fotbroms har inte mina barns cyklar. Inga av deras cyklar har haft fotbroms. De har i stället handbromsar för fram- och bakhjulet. Handbromsar vars handtag och utformning är anpassade efter barns händer och styrka. Men detta är alltså inte tillåtet – fotbroms ska det vara. Jo förresten,…
Det tog bara si så där 5 år. Cykelvägen revs i samband med att Solberga bollplan skulle byggas. Och flera år efter att bollplanen stod färdig kunde vi inte se skymten av någon cykelväg. Det var uppenbarligen ingen brådska för Exploateringskontoret att återställa cykelvägen. Det viktiga var att bygga bollplanen – konsekvenserna för de prioriterade trafikslagen var då inte så viktiga. Skynda långsamt är fokus och då kan folk gå och cykla i lera. Så här har det sett ut för de som går och cyklar i nästan fem år: Vi får hoppas att cykelvägen blir bra – den som…
När sopsaltning av cykelvägar diskuteras tar det inte lång stund innan detta påstående kommer upp: sopsaltning förstör cykeln Sopsaltaren. Cykelns vän eller fiende? Foto: Jon Jogensjö Sliter sopsaltning mer på cykeln än cykling på plogade och grusade gång- och cykelvägar? Jag vet inte om det är så. Har letat efter studier men inte hittat några på området. Vad jag vet är hur min cykel mår efter cyklats på sopsaltade cykelvägar i 7 år. Jag vet också hur mina cyklar mår av att ha cyklats på traditionellt plogade och grusade cykelvägar – jag har vinterpendlat på cykel i 25 år. Ja…
Kommunal och statlig cykelplanering inte alltid möts dessa. En talande bild för hur det ibland kan se ut i landet. Det är ju tur att vi nu har en nationell cykelstrategi. Nu kommer allt bli så mycket bättre. Och det nationella cykelbokslutet slår ju nästan knut på sig själv för att kunna rapportera Ja jag får återkomma i den frågan. Foto: Patrik B Här kan ni ta del av lite annat vad gäller staten och cykeltrafik, fina grejer utlovas! Trafikverket och cykel – en katastrof Trafikverket arbetar för minskad och farligare cykling Hur många farliga stolpar är det Trafikverket?…
Viljan fanns att bygga en gång- och cykelbana. Det fanns utmaningar i ett avsnitt, en smal sektion med berg och fastigheter på var sida om vägen. Lösningen blev som så många gånger förr – en lokal avsmalning. Gång- och cykelbanan är på ett längre avsnitt endast 1,5 meter bred – och det är en dubbelriktad gång- och cykelbana. GCM-handboken, utgiven av Trafikverket och Sveriges kommuner och regioner, anger ett minimimått på 3 meter för en dubbelriktad gång- och cykelbana. Detta innebär att denna gång- och cykelbana inte uppfyller något så grundläggande som förutsättningar för säkra möten mellan trafikanterna eller möjlighet…


