Så sa jag i en artikel i Dagens Nyheter 4 juni. I artikeln tillbakavisade Trafikkontorets presstalesperson kritiken:
”Vi gör självklart en prioritering. Utgör ett anmält fel en fara för tredje man åtgärdas det direkt. Vi förstår att anmälare kan uppleva att ingenting händer, men är det så, så betyder det att vi gjort en annan prioritering. En enskild anmälare kan ju inte se vilka ärenden vi har att prioritera bland, säger Anders Porelius, presstalesperson på trafikkontoret.”
”Men blir vi uppmärksammade på farliga saker kommer vi att titta på det direkt, säger han.”
Låt oss titta på en av de 100 felanmälningarna, och se vad som prioriterats bort. Ett fall där staden har en annan uppfattning och har kommit fram till att ingen fara råder för hjulburna trafikanter.
En cykelväg i Stureby i södra Stockholm. Är också av staden utpekat som pendlingsstråk. Ett stråk som ska vara det bästa av bästa, och som ska ha en hög kvalitet i bland annat drift och underhåll. Jag har felanmält detta tre gånger under två års tid. En annan cyklist har felanmält två gånger.
En sträcka på cykelvägen som har flera långa och längsgående sprickor i asfalten. Sprickor som är så stora att till och med ett standardbrett cykeldäck försvinner ner i dem.
Målningen ni ser på bilderna har varken jag eller staden gjort. Istället är det en arrangör av ett rullskidlopp som har gjort markeringen för att uppmärksamma rullskidåkarna för faran.
Så här såg det ut 2014 när ytterligare en cyklist felanmälde sprickorna.
Min kunskap och expertis på området, och även Statens väg- och transportforskningsinstituts (VTI) forskning, säger att den här typen av sprickor i allra högsta grad utgör en stor fara för cyklister (och andra som färdas på hjul). Även för gående finns en uppenbar risk för att snubbla och skada sig. Stockholms stad gör uppenbarligen inte samma bedömning, trots upprepade felanmälningar under en längre tid av denna plats. Vad som ligger till grund för stadens bedömning är för mig svårt att förstå.
Cykelvägen ingår som jag skrev tidigare i stadens pendlingsstråk. Dessa stråk ska patrulleras frekvent av den så kallade Cykeljouren. Så här skriver staden på sin hemsida om Cykeljouren:
Staden har bildat en cykeljour som ska utveckla drift och underhåll på de prioriterade cykelbanorna i söderort och västerort. Även under sommarhalvåret pågår cykeljouren, då sker bland annat underhåll av vägbanan och inventering av belysningen längst dessa stråk.
Cykeljouren ute på patrull:
Då får vi nog konstatera att både felanmälningssystemet och cykeljouren i staden har sina brister.
Hur länge tror ni att en felanmäld spricka på en prioriterad gata, stor nog för ett bildäck att försvinna i, skulle förbli utan åtgärd?
Det är skillnad på trafikant och trafikant i nollvisionens Sverige.
Relaterade inlägg:
10 kommentarer
Det är ju minst sagt häpnadsväckande! Upprepade felanmälningar MEN ingen åtgärd. Vad ligger till grund för att inte lägga i lite asfalt i sprickorna? De som kör omkring i cykeljouren, ser de inte detta? Här är det ju tom målat! Som du säger, verkligen skillnad på hur man behandlar olika trafikslag.
Mia, ja det är anmärkningsvärt. Visar att det är stora systemfel. Om dessa felanmälan kommer fram så undrar jag VEM det är som säger: Detta behövs inte åtgärdas. På vilka grunder och vilken kompetens har den personen i fråga? Min genomgång av de 100 anmälningar jag gjorde visar att det är helt godtyckligt vad som åtgärdas. Och hälften åtgärdas inte.
Jag försöker själv få några potthåll lagade som jag anmält jag vet inte hur många gånger via TyckTill och Cykelrapporten (Rosenlundsparken, i dalen, gc banan mellan grindsgatan och swedenborgsgatan) och nu försöker följa upp om varför ingen åtgärd skett på så lång tid. Idag fick jag samtal, men de verkar ha missförstått det hela och trodde det gällde Magnus Ladulåsgata (som ioförsig också är i fördjävligt dåligt skick i östra ändan).
Detta fick mig att tro att staden helt enkelt inte har/betalar någon att laga just gc-banor. Hittills har jag varit tämligen nöjd med hur snabbt (eller långsamt) staden faktiskt lagat av mig anmälda potthåll. Skillnaden är dock att de som blivit lagade (inom 1 till 3 veckor) har varit i vägbanan! Åtgärder i c/gc-banor tar ännu längre tid, om de alls görs. Ett annat exempel är sänkan i cykelbanan i Fatbursparken. Anmäld minst två gånger. Senast bad jag dem plocka bort två stycken härgårmanskyltar som de glömt av som blockerat halva cykelbanan på samma plats i kanske ett år. Skyltarna plockade tack och lov upp, men sänkan, som ligger mitt i cykelbanan och i en 70-graders sväng är ännu icke åtgärdad.
Sådan sprickor är verkligen läskiga. Har själv fastnat med hjulen i en. Det var mörkt, låg lite löv på cykelvägen så det var nästan omöjligt att upptäcka sprickan. Sen låg jag där på asfalten. Det gick bra denna gång men det var ju rena slumpen. Blir riktigt arg när jag läser att trots upprepade felanm. så görs inget åt faran. Och är det dom du säger ännu fler som anmälts och inte åtgärdats är det ju rena rama tjänstefelet, kanske ska polisanmälas?
Om nu någon cyklar omkull i mörker regn och löv på vägen, t ex, pga sprickorna, har Stockholm och trafikkontoret något ansvar, när de upprepade gånger fått anmälningar om att vägen är farlig och behöver lagas?
Om vi fortsätter jämförelsen med biltrafik, antag motsvarande däcksbreda OSYNLIGA, men anmälda sprickor i en körbana med samma dignitet, och att en olycka inträffar?
Ingrid, vet inte. Har ställt frågan till Stockholms stad. Om jag får svar lägger jag ut det här.
För sprejmarkeringen runt den trafikfarliga sprickan finns regler från Stockholm stad om att ta bort det inom 24 timmar men för själva trafikfaran finns ingen garanti alls!
http://www.stockholm.se/TrafikStadsplanering/Gator-och-torg/Stadning/klotter/
Dags stt prioritera det viktigaste !
Dags för en trafiksäkerhetsgaranti för cykelbanor?
Erik, hahaha, underbart! Och nu när staden fått syn på den kommer färgmarkeringen snart vara borta! Och sprickan kvar…
Jag har samma erfarenhet fast bara ca 10% av 100 inskickade klagomål är åtgärdade. 2014 skickade jag kanske upp till 100 klagomål om alla faror från Västerort till city längs det prioriterade cykelstråket. De faror som var mest allvarliga fick jag felanmäla gång på gång, och ibland varva med att ringa både Trafik Stockholm och Trafikkontoret. Mindre än 10% har åtgärdats. De gånger jag fått svar från Trafikkontoret har de istället skrivit att det är ”good enough” och att Trafikkontoret tycker att felanmälningssystemet fungerar bra. Problemen bottnar delvis i att Trafikkontoret saknar organisation för kvalitetskontroll av cykelinfrastruktur och dess underhåll. Och kompetens om vad som är säker och framkomlig cykelinfrastruktur saknas i hela organisationen från ledning ner till utföraren. Många av ärendena har omfattande dokumentation i FB-gruppen Cykla i Stockholm, på twitter och på bloggen Cykelpendla Hässelby. http://www.cykelpendlahasselby.se/trafikkontoret/good-enough-sager-trafikkontoret-om-blockerade-cykelstrak/
När det gäller cykeljouren saknar de helt enkelt kompetens om vad som är bristande cykelinfrastruktur, och bristande underhåll. Grundproblemet att ansvarig anställd personal på Trafikkontoret ofta saknar egen erfarenhet av daglig vardagscykling året runt visas i att de väljer en bil som fordon. I en bil är det svårt att förstå hur det är att cykla. Inte ens de uppgifter som trafikkontoret själva angett, tex åtgärda trasig belysning har fungerat. Än mindre har växtlighet åtgärdats, som blockerar hela körriktningar på redan underdimensionerade prioriterade cykelstråk.
En riktigt bra cykeljour skulle givetvis använda lastcykel, där får alla nödvändiga redskap plats, och personen som cyklar får en riktig upplevelse av hur cykelinfrastrukturen fungerar. Och en lastcykel får plats på cykelbanan utan helt blockera cykeltrafiken som nuvarande bil för cykeljouren gör.
Förslaget är inlämnat till Trafikkontoret som tyvärr meddelar att de anser att bilen uppfyller de krav de har.
Läs här om förslaget och alla fördelar med lastcykel i cykeljouren
http://www.cyklamedlastcykel.se/kommun-landsting/lastcykel-i-kommunal-verksamhet/lastcykel-i-cykeljour