Och inte på den fina cykelbanan intill?
Det är en fråga som dyker upp titt som tätt. Ja varför cyklar jag till och från på gatan och inte på den ”fina” cykelbanan bredvid?
För det första: det är tillåtet att cykla på gatan även om det finns en cykelbana. Det bör man ju känna till om man har körkort. Och samtidigt hävdar att cyklister skiter i regler.
Här är några anledningar till att jag då och då väljer att cykla på gatan istället för på cykelbanan.
I grunden handlar det om att jag vill komma fram och slippa hinderbanan. En hinderbana som många gånger uppstår för att motorfordonförare bryter mot trafikreglerna. Eller att det saknas tillstånd för det som pågår – på cykelbanan. Men hej, det är ju cyklisterna som bryter mot reglerna – det vet ju alla!
Foto: Roberto Vacchi
Relaterade inlägg:
- Lekstuga på cykelvägen
- Vägarbeten – därför går det åt helvete
- Här går det åt helvete för cyklister
- Cyklister är de mest utsatta vid vägarbeten
- Trafikverket – vill ni döda cyklister?
- En pendlingscyklists vardag
- Hinderbanan till jobbet
- Farliga hinder utlagda – polisen agerar
- Stoppa motormännen
- Stoppa motormännen – det går åt rätt håll!
- Först stolpar, nu spett. Vad blir det sen?
- Breaking news – Stockholms stads cykelutbildning avslöjas!
17 kommentarer
”Cykelbanorna är jättefina! Jag borde veta, jag parkerar där varje dag!”
Haha, underbart och klockrent!
Fullt av motormännens fordon PÅ cykelbanorna. Kanske samma motormän som undrar varför det cyklas på gatan istället för cykelbanan?
Blandtrafik i sin prydno… 🙂
Undrar om samma sak gäller fotgängarna, som ju verkar ha en förkärlek för 2 m tråkig asfalt med cykelmyror på. De verkar föredra att gå nära biltrafiken och suga i sig avgaser istället för att gå 3 meter bort på de vackra strandnära vägarna med utsikt över vatten, öar och båtar. Strandvägen, Skeppsbron, Djurgårdsbrunnsvägen, Strömgatan etc.
Annars är ju en klasisker att det är lyktstolpar mitt i cykelfilen.
Annars är ju en klasisker att det är lyktstolpar mitt i cykelfilen.
Måste vara från något laglöst land i total upplösning. Exempelvis Venezuela, Mali, Libyen. Absolut inte Sverige.
Bra inlägg. Det sorgliga är att jag skulle kunna ta minst fyra bilder om dagen på sträckan Roslagstull – Kungsgatan tur och retur.
Pelle, Tack! Ja överraskningen är ju de få dagar när detta inte förekommer!
Fast hinderbana är ju inget ovanligt även för bilister, så det är en dålig ursäkt. I synnerhet när cyklister är så rörliga som de är.
Ursäktar inte folk som parkerar som idioter, men de andra tillfällen är folk som faktiskt måste göra ett arbete. Funkar likadant för bilister.
Sacke, ””folk som faktiskt måste göra ett arbete”. Ja visst är det så. Och det är också så att det finns ett regelverk för hur sådana arbeten ska utföras när de sker på allmän plats. Bland annat för att säkerställa allmänhetens framkomlighet och säkerhet. I nästan samtliga fall ovan saknades tillstånd för dessa arbeten. Och så är det som så att de som skadas mest vid vägarbeten är just gående och cyklister. Många gånger pga undermåliga förhållanden vid vägarbetena. Så det finns ett större allvar än min framkomlighet vid dessa platser.
Och vad gäller hinderbana för bilister så upplever jag i varje fall aldrig motsvarande när jag kör bil. Och i samma omfattning som på cykelbanan. Men du får gärna mig maila mig alla de fall du uppenbarligen råkar ut för.
Sacke:
Vägarbeten för biltrafik brukar vara ordentligt upplysta, vara skyltade i förväg, och trafiken ser till att omdirigeras. Inte sällan informerar även trafikrapporteringar om dem, och detta sammantaget gör det lätt att planera och ta sig fram.
De flesta av hinder som jag stöter på är heller sällan vägarbeten i den benämningen. Det är hantverkare som vill ställa sig någonstans, taxibilar som tar en paus, privatbilister som parkerar, varutransporter som speciellt under morgonrusningen ofta står rätt tätt.
Samtliga av dessa vill inte hindra biltrafiken, utan svänger därför upp på den intilliggande cykelbanan.
En annan anledning till att jag ibland tar bilvägen istället för cykelbanan är bland annat också för att den är mer sammanhängande. Att få röra sig på en väg som har ett logiskt vägnät där man kan ta sig fram är värt oerhört mycket. Att cykla på vägar som börjar och tar slut lika plötsligt, som bara leder i ett väderstreck, som ibland smalnar av till intet etc. gör att resan tar mycket längre tid. Man får stanna, leta, tänka, korsa gator ett flertal gånger fram och tillbaka etc.
Dessutom är det inte lika många fotgängare som förvillar sig in på bilbanan, utan bilvägar är oftast fria från hundar, barn, barnvagnar i bredd och skärmtittande vuxna med lurar i öronen. Ett stort plus att de även är fria från de där snörena i halshöjd som har skadat cyklister på en del ställen i Sverige, och som är uppsatta just med ändamålet att skada.
Ett annat plus är att vägen ofta är i bättre skick. Asfalten är rakare och slätare, underhållet är bättre och grus, snö, is och löv är betydligt sällsyntare.
Jag gillar även att skyltningen på bilvägar är tydliga. Där vet man vad som gäller. Skyltning på cykelvägar är rätt slarviga och ger inte sällan motstridiga signaler.
Har aldrig fattat varför det är så populärt att gå, eller rasta hunden, mitt i cykelbanan med tanke på att det är såå otäckt att bli förbi cyklad av dessa lycraklädda livsfarliga, regelvidriga fartdårar som bara ska fram till varje pris och inte tänker på något annat.
@luttrad cyklist. Om förslaget att man ska få cykla i blandtrafik även om det finns cykelbana så löser det mycket.
Men det du tar upp gäller ju bara första gången man cyklar på ett ställe. Nästa gång vet du ju. Bilisterna har ju samma situation om de rör sig utanför det stora vägnätet (åk lite skogsbilvägar i inre Norrland, eller småvägar i Småland så vet du vad jag talar om).
Å andra sidan finns det en frihet i cyklistens vardag som gör det omöjligt att trafikplanera. För en cyklist finns ju inte samma strikta uppdelning i transportled och gator med målpunkter. För en cyklist finns alltid många alternativa vägar tillgängliga. Du kan ta den stora trafikleden och cykla bland avgaser – snabbt, rakt och slät asfalt – men en kortare och snabbare väg kan lika gärna vara att cykla genom ett villakvarter och gena genom en skogsdunge, en möjlighet som inga bilar har.
Ändrar du målpunkt bara någon km, så blir en helt annan väg den mest optimala, tar du med dig barnen vill du ta en annan väg än när du cyklar fort till jobbet, vill du ha fågelsång tar du en tredje väg, vill du cykla i bredd en fjärde etc etc. Detta är en frihet jag under inga omständigheter vill förlora och bli hänvisad till en enda förutbestämd väg, så som bilarna har det. Det gör det dock omöjligt att skylta – antingen får du sätta upp en skog av skyltar vid varje korsning, eller så måste du – som för bilarna – starkt inskränka antalet hänvisade vägar.
Se det gärna som ett sätt att lära dig geografin. En cyklist har betydligt bättre bild av sin hembygd än en bilist som är hänvisad till ett fåtal gator och inte vet hur olika områden sitter ihop och därför är helt bortkommen så fort han rör sig utanför sin normala rutt.
@anders andersson
Den anarkistiske cykelromantikern slår till igen ser jag:
(1) Det är rätt ofta jag cyklar någonstans första gången, och jag har bättre saker för mig än att ägna en hel dag åt att försöka hitta vägen från där jag är till dit jag ska som borde ta en timma att cykla: hellre en lättnavigerad tydlig väg än en som kanske är fem tio minuter snabbare.
(2) (a) Finns inte alltid en uppsjö alternativa vägar. (b) Gena genom en skogsdunge med lastcykel, handikappcykel, och en del andra cykeltyper går inte så bra …; med en cykel med små hjul (Brompton, Moulton, mfl) är dålig grusväg med potthål & tjälskott något man med fördel undviker. (c) För egen del undviker jag att gena genom villaområden och lekplatser av säkerhetsskäl: barn vill jag helst undvika att cykla på men du kanske har andra prioriteringar.
(3) På vilket sätt skulle en välutvecklad och välsaltad cykelinfrastruktur hindra dig från att gena genom lekplatser, skogsdungar, industriområden, grustag, bakgator, whatever annat än i ditt eget huvud?
(4) En gång för många år sedan hade jag tänkt att vara helt laglig och ta gc-vägen i st f vägen: en kvart och två lekplatser senare var jag tillbaka där jag började … Gc-väger är ibland inte så logiska: ska man till höger ska man svänga till vänster, ska man till höger cyklar man rakt fram, osv. Men det ökar uppenbarligen DIN känsla av frihet. Mig gör det mest förvirrad och benägen att välja en annan väg eller att inte cykla där ö h t.
Det går oerhört lätt att ta fundera ut hur man ska cykla. I 99,5 % av fallen är det faktiskt inga som helst problem. I de resterande 0,5 % kan man ta hjälp av kartan. Jag talar av egen erfarenhet – det finns oerhört få vägar jag inte har cyklat på i Stockholm.
Jo – det finns alltid en uppsjö av alternativa vägar – även om man ska så kort sträcka som 20 min-en halvtimme. Antalet målpunkter inom en timmes cykelväg är snudd på oändligt och antalet skyltar blir därför totalt ohanterligt Du måste i så fall inskränka vägvalet extremt och ta långa omvägar – så som biltrafiken måste göra för att få förmånen att kunna köra 70 och 90.
Problemet med skyltning är att det inte hjälper dig ett dugg om det står t.ex. Skärholmen på skylten och du ska till Vårby gård. Ska du från Nälsta till Olovslund är det ett 50-tal korsningar som alla ska ha skyltar till inte bara Olovslund, utan till alla andra målpunkter längs samma väg: t.ex. Abrahamsberg, Bromma, Kristineberg, Lilla Essingen, Stora Essingen, Liljeholmen, Gröndal, Aspudden, Midsommarkransen, Hägerstensåsen, Älvsjö, Årsta, etc etc
Glöm det! Använd pengarna till släta, breda cykelbanor istället.
Och ingen har sagt något om att vi INTE ska ha en bra cykelstandard – den åsikten har du själv hittat på. Jag undanber mig alla larviga halmdockor.
Och ja – jag föredrar villagator med fågelsång, blommande fruktträd och mänsklig skala på vägarna framför avgaser, buller och trafikkaruseller. Det gör även mina vänner som cyklar på handikappscykel, det gör mina barn, det gör min gamla mamma – men du har tydligen som högsta prioritering att bestämma vilken väg andra ska välja och att alla samhälletys resurser ska satsas på just DIN väg. Släpp på din egoism och inse att vi människor är olika, har olika behov och inte är stöpta i en och samma mall.
Halmgubbar var ordet … Och om det är någon som verkar ha djävligt svårt att acceptera att folk är olika så det du. Jag bryr mig inte ett skit om hur du vill cykla och hur du vill välja väg, men jag gillar inte de vägar du verkar älska. Till skillnad från dig vill jag inte tvinga nån att cykla på mitt sätt, på mina vägar. (Var det någon som sa nåt om halmgubbar?) Eller tänka på mitt sätt. Jag föredrar tydliga, lättnavigerade, logiska, sammanhängande vägar med god sikt där jag inte behöver slösa kognitiv kapacitet på att fundera ut hur i h-vete det är tänkt att jag ska cykla här.
Villagator är kul (obs! sarkasm): smala, höga häckar och man ser ingenting förrän korsande trafik klippt framhjulet (speciellt om man som jag har en cykel med styret en meter bakom framhjulet). ”Jamen cykla långsammare!” Går det att cykla långsammare än stillastående?
Jag talar också av egen erfarenhet: när de vägar jag brukar ta är uppgrävda blir det nästan alltid problem att hitta en alternativ väg speciellt de som inte är en halvmil längre och kräver grusvägscykling. Till skillnad från dig som likt en taxiförare från London känner till varande stig i Storstockholm, behöver jag karta i 99% av fallen (och kartor brukar vara pinsamt missledande vad gäller cykelvägar/-banor). Men det behöver inte du, så jag gills inte. Get it: alla är inte som du. Andra tänker, prioriterar, och navigerar annorlunda. Jag är inte stöpt i din form vilket jag är djävligt glad för. Jag förstår fortfarande inte hur en logisk, tydlig, sammanhängande, hjälpligt skyltad cykelinfrastruktur tvingar dig att göra något (eller hindrar dig från att göra något) över huvud taget.
Sen när vill jag att alla samhällsresurser ska satsas på min väg? Halmgubbe! Ok, det får gärna ta mindre än fyra år innan man lagar hål i gatan, men …
Börjar uppenbarligen vara dags att sälja cyklarna och skaffa bill i stället.
OK, då missförstod jag att du ville att samhället skulle satsa resurser på skyltning av cykelvägarna och på att bygga, raka, tråkiga cykelvägar med långa omvägar, utan fågelkvitter, ängsblommor och vackra häckar.
Om det är vad du menar, så skriver du lite otydligt… 😉