Buss- och cykeltrafik ska dela på ett körfält när delar av väg 276 byggts om. Ett körfält som är 3,2 meter brett och med en hastighetsbegränsning på 90 km/timmen. De bredaste bussarna är runt 2,55 meter. Ett cykelstyre är cirka 40 – 70 centimeter brett. Exklusive cyklist, och inte en lastcykel.
I en artikel i tidningen Mitti uttrycker Trafikverkets projektledare en förhoppning att bussförarna ska anpassa hastighet till cyklande i busskörfältet. Och framföra bussen på ett säkert och tryggt sett så cyklande inte utsätts för fara.
”I stället blir det upp till bussförarna att anpassa hastigheten om de råkar hamna bakom en cyklist.”
En gång till:
”…det blir upp till bussförarna att anpassa hastigheten…”
Samma projektledare påminner om att man som trafikant ska visa hänsyn mot de som arbetar vid vägen så det inte utsätts för onödiga faror. Och det låter ju bra – vi ska vara snälla och omtänksamma mot varandra. Låt oss då titta på hur verkligheten ser ut, där vi trafikanter rör oss och där vägarbetarna arbetar. Vi börjar med vägarbeten:
Så här ser det alltså ut vid vägarbeten. Massor av förare som kör för fort och utsätter sina medmänniskor för fara – på deras arbetsplats. Mellan 2003 och 2021 har det inträffat 2 600 trafikolyckor vid vägarbeten runt om i landet. Ingen ljusning i sikte, det verkar bara bli värre och värre.
Låt oss sen studera hur yrkesförare väljer att framföra sina fordon när det inte är vägarbeten. För nu ska ju cyklande och bussförare dela på körfältet:
Eller som tidigare Trafiksäkerhetsdirektören Claes Tingvall uttrycker det:
En gång till:
”Det är riktigt problematiskt både säkerhetsmässigt och miljömässigt, säger Claes Tingvall.”
Men kanske det är så att Trafikverket och projektledaren i detta fall sitter på helt annan och för oss övriga främmande kunskap och fakta.
Eller är det helt enkelt så att Trafikverket lever på hoppet, på att tycka, tro och vädja. Trots att fakta och kunskap visar att verkligheten ser helt annorlunda ut än vad Trafikverket tycks tro. Fast så är det ju inte. Trafikverket är mycket medvetna om hur verkligheten ser ut. Hur det ständigt körs för fort, både vid vägarbeten och utan några vägarbeten och vilket problem yrkestrafiken utgör i detta fall. Trafikverket har spenderat massor av miljarder för att hantera dessa hastighetsöverträdelser som är satta i system och att göra det säkrare på vägarna – för trafikanter i motordrivna fordon.
Det är bara det att Trafikverket skiter i detta när det gäller cykeltrafiken, verket skiter i de faror och problem detta innebär för cyklande. Det kännetecknar med all tydlighet Trafikverkets arbete vad gäller nollvisionen och cykeltrafik. Det är inte ett systematisk, inte faktabaserat och heller inte ett professionellt trafiksäkerhetsarbete. Ett arbetet för att minska antalet dödade och skadade människor som cyklar. Det är amatörernas glada afton. Där människor fortsätter att dödas och skadas.
1 kommentar
De hoppas helt enkelt främst på att ingen ska våga cykla där = ingen dör.