För någon vecka sedan gjorde jag en biltur mellan söder- och västerort i Stockholm. På vägen hem valde jag att köra nya E18, nya Kymlingelänken, nya Silverdal, E4:an, nya Norra länken, Essingeleden, sedan Södra länken och Nynäsvägen. Hade aldrig kört de nybyggda sträckorna. Det var så enkelt.
Det var tydligt skyltat. Körbanorna var väldimensionerade, det var inga tvära och besvärliga kurvor. Det fanns inga korsningar eller trafiksignaler. Vägarna var breda så det var enkelt att köra om eller bli omkörd. Mötande trafik var tydligt separerade med både avstånd och räcken eller mittbarriärer. Det var tydliga av-/påfarter. Det var massor av konst och utsmyckning i tunnlarna och en mycket bra belysning.
Ett av fem konstverk i Norra Länken. Konst för 50 miljoner. Foto: Mikael Ullén
Det fanns aldrig några gående eller övergångsställen att ta hänsyn till. Beläggningen var jämn och fin, det fanns absolut inget grus. Det växte inte en massa träd och buskar in i körbanan, och det stod heller inte några stolpar mitt i körbanan. Det var så enkelt, så lätt, så tryggt. Jag behövde aldrig tveka vara jag var och vart jag skulle. Och det handlar om flera mil, genom centrala delar av Stockholm. Där det ofta påstås inte finnas plats för cykeltrafik och att man måste ”kompromissa”.
Jag får ofta känslan att dessa så kallade ”kompromisser” är väldigt obalanserade och ensidiga ”kompromisser”. Med andra ord inte alls kompromisser. Utan ett maktspråk och floskler som används för att såväl bevara som utveckla rådande maktstrukturer inom transportinfrastrukturen.
När kommer jag få uppleva motsvarande trafikmiljö som cyklist?
Relaterade inlägg:
8 kommentarer
När du flyttar till köpenhamn
Cykla i en tunnel kanske få vill men varför inte bygga några fina och långa cykelbroar över befintliga gator med lagom lutande ramper på väl valda ställen. Som cykelslangen i Köpenhamn fast gånger hundra.
Upphöjda cykelbanor? Härligt, men folk kommer att skrika högt för att cyklister kanske kan titta in genom fönster på andra våningen, även om det bara är fönster till korridorer, städskrubbar mm, och om avståndet är mer än en gatubredd.
(Hur ofta får du en uppfattning om vad som hände innanför butiksfönstren när du cyklar i markplan?)
Jag lämnade en gång ett förslag på upphöjd cykelbana till Göteborg eftersom de upprepat ältat problemet med att cyklar inte kommer fram. Men efter många påstötningar uppfattade jag att insynsrädsla var ett allvarligt hinder. Det har även borstats av inför Göteborgs planer på linbana över Göra älv och vidare till närmaste större trafikknutpunkt.
Mitt illustrerade förslag finns på http://trafikistan.se/brunnsparksbro/ .
Låter utopiskt och såldes något som (dessvärre) aldrig kommer att realiseras.
Och har jag inte hört det hävdas av cyklister (!) att välskyltade, lättnavigerade cykelleder av god standard är ett hot mot vår frihet? En riktig cyklist(tm) cyklar efter eget huvud på småvägar, bakgator, cykelbanor, och trottoarer; över skolgårdar, genom industriområden, handelsplatser, lekplatser, och bostadsområden; på stigar och över stock och sten utan att låta sig stängas inne av fyrkantiga regler och väganvisningar …
Upphöjda cykelbanor? Kan va’ nå’t. Eller så hänger man upp kollektivtrafiken (tänk Die Wuppertaler Schwebebahn) så cyklister får plats på marken.
Tunnel må vara bra när det regnar, men annars, nej tack.
Det får du uppleva när du börjar betala 40kr i skatt för varje cykeltur. (2liter bensin~15kr i skatt moms ej inräknat, trängselskatt 20kr(11-35), fordonsskatt ~4kr/mil för genomsnittsbilisten, och div övriga skatter folk inte vet om bla trafikförsäkringsskatt.)
Fredrik, mitt råd till dig är att du läser på lite om det svenska skattesystemet innan du blottar din okunskap igen.
Fredrik, om du betalar 4 kr/mil i fordonsskatt så är frågan om inte du lika gärna hade kunnat cykla. Själv betalar jag 0,10 kr/mil i fordonsskatt. I övrigt håller jag med Krister Isaksson.
Pingback: Önskelista julen 2023 - Cykelmagasinet