För ett tag sedan skrev jag ett inlägg om kanten på Lilla Västerbron och hur kanten återkommande orsakar olyckor. En läsare ställde frågan till staden om de kommer att åtgärda förhållandena på bron. Här är svaret från Trafikkontoret:
Hej XXXX,
Tack för din synpunkt!
I den statistik över olyckor vi kan se i Strada (informationssystemet för olyckor och skador i trafiken) finns det en inrapporterad cykel-singelolycka mellan 2015-2018 som beskrivs som så att den beror på påkörning av kanten. Under samma period har vi fått in en handfull felanmälningar om kanten.
Mot bakgrund av detta kan platsen inte anses speciellt olycksdrabbad. Just om en sträcka är olycksdrabbad eller ej är en av de faktorer vi tittar på när vi prioriterar platser som behöver åtgärder. Några åtgärder på platsen, skyltar eller annat, är därför inte planerat just nu. Men eftersom att frågan nu är väckt kommer vi under våren undersöka platsen närmare för att göra en ny bedömning om det behöver göras några eventuella åtgärder på bron.
Vi tackar för felanmälan, både anmälningar genom Tyck till och inrapporterade olyckor är viktiga underlag för oss när vi gör bedömningar och prioriteringar av eventuella åtgärder.
Med vänliga hälsningar,
XXXX
Så avgörande för Trafikkontoret om en olycksplats är olycksdrabbad eller inte är data och uppgifter i STRADA (Swedish Traffic Accident Data Acquisition)
Det här är inte helt enkelt och det är samtidigt en svaghet i ett effektivt trafiksäkerhetsarbete. Såväl Väg- och transportforskningsinstitutet (VTI), Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och Folksam har genom sina studier om cykelolyckor visat på svagheter och brister när det gäller STRADA och särskilt cyklisters singelolyckor. Tidigare var det enbart olyckor via polisen som rapporterades till STRADA. Det har blivit bättre sedan sjukhusen (ca 70 st) nu även anslutits till systemet men fortfarande är det stora mörkertal helt enkelt för att inte alla som cyklar omkull beger sig till polisen eller sjukhuset och anmäler skadan. Och även om en del beger sig till just ett strada-anslutet sjukhus finns det fortfarande brister vad gäller bland annat lägesangivelse och bakgrund till olyckan.
Så frågan blir: duger STRADA som beslutsunderlag för ett bedriva ett effektivt trafiksäkerhetsarbete?
Nej skulle jag säga. Man måste gå djupare och göra fler analyser. Ett sätt är att studera VTI:s slutsatser vad gäller cyklisters singelolyckor. Genom att studera en stor mängd cykelolyckor får man en god uppfattning vad som är problem för cyklister och vad som frekvent orsakar olyckor. En orsak till många cyklisters singelolyckor är: kanter
Eller som VTI skriver: ”Orsaker relaterade till vägutformning är i huvudsak omkullkörning på grund av kantstenar…”
Ser du kanten mellan cykel- och gångbanan? Inte helt lätt att upptäcka under alla förhållanden…
Ytterligare ett sätt att fördjupa kunskapen och förståelsen vad gäller cykelolyckor är att ta reda på vad cyklister behöver kunna se för att säkert kunna framföra sitt fordon: What do cyclists need to see to avoid single-bicycle crashes?
Med den kunskapen kan man då arbeta förebyggande och skapa ett säkrare och mer förlåtande system ett system i linje med nollvisionen.
Relaterade inlägg:
9 kommentarer
Men… Platsen är ju alldeles nybyggd, då finns det väl ingen möjlighet att det ska hunnits rapporterats in ett stort antal olyckor. Så trots de olyckor du visat i ditt förra inlägg och kunskapen om cykelolyckor så ska man vänta. Vänta på vad? Att det ska registreras FLER olyckor. Hur många olyckor krävs för att åtgärder ska sättas in?
Någon som vet något exempel på ”cykelsäkra” kanter?
I grund och botten tycker jag att det är bra att man separerar cyklister och gående med någon form av markering (inte bara ett vitt sträck, dock). Men en kant som är utformad på ett sätt att den är svår att se och lätt kan få omkull en cyklist känns inte som den ultimata lösningen.
Finns det exempel på kanter som både är säkra och fungerar som avskiljare mellan cyklister och gående i exempelvis Holland eller Danmark eller något annat cykelvänligt ställe?
Kanske är det ett sådant konkret exempel som även beslutsfattare i Sverige kan behöva se och ta efter, i så fall.
Mia, bra frågor som jag inte har svar på. Det blir ju i allra högsta grad märkligt att jämföra denna förhållandevis nybyggda platsen med andra som kanske är 10 -15 år. Rimligtvis finns det då platser med fler olyckor. Eller så är det inte så. För det är nämligen ovanligt med cykelolyckor mitt på sträckor. Men här ser vi då att ett flertal redan skett på denna sträcka, och det under den korta tiden som denna lösning funnits på plats. Så jämförde man med liknande sträckor, till exempel på andra sidan bron, skulle det kanske visa sig att det på denna korta tid förekommit ovanligt många olyckor.
A.L, det finns mer ”cykelanpassade” kanter, se här: https://bicycledutch.wordpress.com/2012/01/02/sustainable-safety/
Dock så skulle jag säga att här på denna plats beror problemen på kantens ”unika” utformning, en utformning du i stort sett inte hittar på någon annan plats. Du kan läsa mer om det här: https://www.bicycling.se/blogs/kristerisaksson/sa-skapar-du-en-olycksplats.htm
A.L.:
”Not invented here”.
Jösses. Jag vet inte om svaret från verket är arrogant eller bara inkompetent. I vilket fall är det oroväckande men knappast förvånande att de använder STRADA som underlag.
Där lär ju endast en den av de allvarligaste olyckorna hamna. Det kan ju inte ens utgöra en procent av alla olyckor som sker och som sedan ligger till grund för om en person väljer cykeln eller annat trafikslag.
Vilken verklighet lever de i?
@Daniel.
Vilken verklighet lever du i då? Menar du att det skulle stå statistiker med handräknare på varje enskild vägsträcka och notera hur många olyckor som sker? Betalar du deras lön?
Krister: Tack
Daniel: Ett av problemen med Strada är också att det finns alltför få alternativ för läkarkåren att fylla i, vilket gör att den statistik som kommer in inte alltid speglar verkligheten.
Exempelvis:
När jag hamnade på sjukhus för benbrott efter en cykelolycka fick läkarna svårt att hitta ett förbestämt alternativ som passade det som verkligen hade hänt. De valde till slut ”kollision mellan cyklar”, bara för att kunna fylla i något alls.
Det som egentligen hände var:
Ett relativt brett cykelfält som på en plats slutar i en väldigt smal ”ramp” upp på en cykelbana bredvid trottoaren. På varsin sida om rampen är det höga kantstenar.
Cyklisten snett framför mig låg åt höger, så jag trodde att han skulle svänga åt höger i korsningen innan rampen. Men han upptäckte försent att han skulle upp på den, varav han plötsligt väjde in framför mig. Rent instinktivt (och lite dumt) väjde jag för honom, missade rampen och slog en volt över kantstenen.
Visst, han hade kunnat vara mer uppmärksam på att jag var där innan han prejade mig, och jag hade kunnat hålla bättre avstånd och lägre hastighet.
Men infrastrukturen spelade också en viss roll. För nya cyklister på den sträckan är det lätt hänt att alldeles för sent upptäcka att hela högra halvan av fältet slutar i en kantsten, och att man då måste tvärgira åt vänster för att pricka rampen. Och det leder lätt till missförstånd och olyckor.
Den sådan lösning skulle heller aldrig accepteras på bilvägar.
Men många av de olyckor där grundorsaken varit bristfällig infrastruktur får en annan titel i officiella register, och då blir det nog lättare för myndigheter att hävda att problemen inte beror på vägar och utformning, utan på cyklisterna själva.
Det vi kan göra är väl att felanmäla varenda incident. Då får de ju i alla fall nån sorts uppfattning om var det brister mest akut.
Men det gäller att många gör så, och inte ger upp, även om det inte syns resultat med en gång.