Bygger man nya cykelvägar kan man förvänta en ökad cykling med 5 till 30 procent. Det är slutsatsen forskarna på Transportøkonomisk institutt (TØI) i Norge drar efter en omfattande litteraturstudie av nationella och internationella forskningspublikationer.
Ett sammanhängande, finmaskigt och väl utbyggt cykelvägnät med hög kvalitet är avgörande för ökad cykling. Ni kan läsa mer om studien här och även ladda ner rapporten.
Vad det handlar om är alltså att tillgodose cykeltrafikens basbehov – då blir det ökad och säker cykling. Ungefär så som vi har gjort för biltrafiken. Inte märkligare än så. Så det handlar alltså bland annat om detta:
• Att separera cyklande och gående
• Att separera cyklister och bilister
• Att bygga för flow, det ska flyta när man cyklar. Till exempel genom prioritet i korsningar
• Att bygga breda och framkomliga cykelbanor
• Att bygga gena cykelbanor, genare än vägarna
• Att cykelanpassa trafiksignaler
• Att sopsalta, renhålla och sköta om cykelbanorna
• Att belysa cykelbanorna
• Att skyndsamt bygga bort felande länkar – framkomligt från A till B – ett sammanhängande och finmaskigt cykelvägnät över stor geografisk yta
• Att ge cykeltrafiken den plats som den behöver
• Att förbättra förhållandena vid vägarbeten
• Funktionella och säkra cykelparkeringar
• Att cykelanpassa trafik- och väglagstiftningen
Det är exakt detta som vi ser i till exempel Stockholm. Där en omfattande utbyggnad och upprustning av cykelsystemet pågått de senaste 25 åren. Det cyklas som aldrig förr. Som jag brukar säga och skriva: Bygg så kommer de
Så nu finns det bekräftat – ännu en gång – nya (och bra) cykelbanor leder till ökat cyklande. Och det är ju inte svårare än att vill du sälja in något så måste ju ”varan” du försöker sälja uppfylla vissa grundläggande kriterier och hålla en viss kvalitet – annars så är det svårt att sälja hållbar mobilitet. Så fler, många fler, sådan här cykelvägar om vi vill öka cyklandet:
Toppbild: Jon Jogensjö
3 kommentarer
Hej Krister!
Det du gör och har gjort för oss cyklister är fantastiskt och din devis ”bygg så kommer de” stämmer väl. Problemet som jag ser det exempelvis när det gäller Norr Mälarstrand och den exemplariska utbyggnaden till en bred och säker cykelbanan är att den sen försvinner in i en smal gammal cykelbana mellan bensinmacken på Norr Mälarstrand och Tegelbacken. Cyklisterna strömmar till och den breda fina cykelbanan sväljer utan problem alla dessa cyklister, sen tar det stopp och köbildning i två kilometer fram till två 90-graderssvängar vid Stadshuset. Här skulle man vilja se lite mer ”om vi bygger om här så måste vi kanske också fortsätta mentalitet”. Men man kanske inte kan kräva allt på en och samma gång…
Tack för de fina orden! Ja det är svårt att lägga allt till rätta på en o samma gång när så mycket håller en låg standard. Kanske skulle man fokusera på ett fåtal stråk i taget och försöka rusta upp dem. Samtidigt svårt då det många gånger finns andra hinder och projekt som försvårar på delsträckor.
Om man vill åtgärda trängsel under några fåtal timmar under dygnet på tunnelbana, bussar och i biltrafiken borde bättre cykelinfra vara det första och andra steget i Trafikverkets fyrstegsprincip. Bättre cykelinfra skulle kunna klassas som steg 3 och 4, men faktum är att cykelinfran är så eftersatt att den inte har samma klass som kollektiv- och biltrafiken.
I innerstad och stadskärna torde farten vara lägst prioriterad, så gatorna i princip kan vara cykelgator, enkelriktade för motortrafik. Det skulle ge utrymme för träd och fotgängare..
Fyrstegsprincipen
1. Tänk om
Det första steget handlar om att först och främst överväga åtgärder som kan påverka behovet av transporter och resor samt valet av transportsätt.
Exempel på åtgärder: Lokaliseringar, markanvändning, skatter, avgifter, parkeringsavgifter, subventioner, samverkan, resfria möten, hastighetsgräns, samordnad distribution, information, marknadsföring, resplaner och program och så vidare.
2. Optimera
Det andra steget innebär att genomföra åtgärder som medför ett mer effektivt utnyttjande av den befintliga infrastrukturen.
Exempel på åtgärder: omfördelning av ytor, busskörfält, signalprioritering, ITS-lösningar, särskild drift, samordnad tågplan, ökad turtäthet, logistiklösningar, reseplanerare och så vidare.
3. Bygg om
Vid behov genomförs det tredje steget som innebär begränsade ombyggnationer.
Exempel på åtgärder: förstärkningar, trimningsåtgärder, bärighetsåtgärder, breddning, plattformsförlängning, förbigångsspår, stigningsfält, muddring i farleder, ITS-lösningar, planskilda korsningar, uppställningsspår med mera.
4. Bygg nytt
Det fjärde steget genomförs om behovet inte kan tillgodoses i de tre tidigare stegen. Det betyder nyinvesteringar och/eller större ombyggnadsåtgärder.
Exempel på åtgärder: nya järnvägar, dubbelspår, förbifart, ny motorväg, farledsinvestering, centrala kombiterminaler, cirkulationsplats, nya stationslägen, BRT-lösningar, elmotorvägar, förbindelser till flygplatser, busskörfält, nya mötesspår med mera.