För några dagar sedan skrev Krister Spolander ett inlägg som handlade om det mödosamma arbetet att få rätt och ersättning efter att ha råkat illa ut vid ett vägarbete med stora brister. Krister återvände till platsen för kraschen tre veckor senare för att se om NCC förbättrat förhållandena på platsen. Så här hade NCC utformat ramperna vid containern:
Dessa ramper är det alltså tänkt att man ska cykla på, man ska gå på, köra permobil, åka rullstol, att synskadade tryggt och enkelt ska kunna gå på och så vidare. I ljus och i mörker, dag som natt. En lösning och byggnation skapad av ett av landets största byggbolag.
När vi ser detta och dagligen råkar ut för detta på landets gång- och cykelbanor är det ju inte så konstigt att cyklister och gående är i majoritet när det kommer till antalet som skadas vid vägarbeten. För mig symbolisera detta ett förakt för människors säkerhet, trygghet och möjlighet att ta sig fram. Det ser ut så här trots att det finns ett regelverk som säger att det inte ska se ut så här. Trots att det krävs utbildning för att få arbeta på allmän mark så att detta inte ska ske. Trots att det finns en kontrollfunktion som ska fånga upp fusk, fel och brister. Trots att det finns möjligheter till straffsanktioner mot fusk, fel och brister.
Hur utbildar man bort sådan här idioti undrar jag? Och är det ens ett utbildningsproblem? Det handlar kanske mer om attityder. Som kanske bäst påverkas av sanktioner. Dels pengasanktioner och arbeten som stoppas, dels prickar i arbets- och projektledarnas CV. Och att de vid upprepad försumlighet spärras från att arbeta i kommuner och Trafikverket ett eller flera år. Då först markeras allvaret på ett sätt som ingen utbildning eller skicklig föreläsare kan åstadkomma.
Relaterade länkar:
- Åtta tumregler för att få rätt mot entreprenörer
- Vägarbeten – därför går det åt helvete
- Här går det åt helvete för cyklister
- Cyklister är de mest utsatta vid vägarbeten
- Trafikverket vill ni döda cyklister?
- En pendlingscyklists vardag
- Hinderbanan till jobbet
- Det går ju om man vill
- En våt cykeldröm: Trafikverket 2.0
8 kommentarer
Helt otroligt! Finner knappt ord för detta, är ju bortom inkompetens. Vet inte vad jag ska kalla det. På tre veckor var det detta som NCC klarade av att åstadkomma. Sorgligt att se, och som du säger ett tydligt förakt mot dem som går och cyklar här.
Men jösses. Spånskiva som ramp! Testade det en gång, i tron att jag skulle kunna köra upp ett skottkärrelass jord på en släpvagn. Det slutade med trasig spånskiva och hela jordlasset på marken.
Anders, vi får hoppas att det som NCC bygger på platsen inte är av samma kvalitet som rampen!
Jämförelse: utanför mitt köksfönster håller ett annat stort byggföretag (ej NCC) på att förbereda en större byggarbetsplats. Där har en-två personer periodvis ägnst mycket tid till att snickra rejält räcke och trappa (två steg och även här ett räcke) utanför två byggbodar. Måste ha kostat mycket mer än att fixa riktiga ramper till nämnda containers. Fast vid byggbodarna handlar det om egen personals säkerhet, inte om dessa cyklister som bara skall förbi…..
Anders.
Det där är en OSB skiva. Billigare och svagare än spån. Perfekt för att ha som stöd för gips i väggar. Tål inte vatten och punkttryck dock. Så detta är nog den sämsta skivan man kan använda till en ramp utomhus.
Anders S, tack för info. Minst sagt häpnadsväckande att då ett av landets största byggföretag väljer en sådan produkt. Men det ska väl vara billigt. Funktion och människors säkerhet verkar inte finnas på listan. Undra om företaget resonerar på samma sätt när det gäller arbetsplatsen och den egna personalen?
Det är även dålig ”reklam” för NCC, det kanske skulle ge resultat att skicka en blänkare till högsta ledningen och kommunen.
GC-banan utmed Smista allé har varit ett under av nonchalans. Det har varit täckplåtar över banan, dvs typen som är till för biltrafik och är flera centimeter tjocka och mycket hala i regn. Utstickande staketfötter, inskränkningar i bredden så att möten är omöjliga och så den här metalltunneln. I slutet av november 2017, kom jag cyklande hem från jobbet med ärende i Kungens kurva. Det var regn och mörkt. I höjd med en av bilfirmorna stod helt plötsligt ett staket rakt över GC-banan med hänvisningsskylt till andra sidan. Vid körbanan stod en Herr Gårman-skylt. Som cyklist var det inte optimalt med en bred grässträng kombinerat med en hög stenkant för att komma ut i körbanan. Bild- filmmaterial finns.
Just nu håller klåpare med samma kompetensnivå på med avstängningar söder om Årstabron. Stora betongklumpsstaket utan reflexer rakt över GC-banan. Livsfarligt! Framkomligheten i området har försämrats i rask takt med att bygget fortskrider.