Serien om moderat cykelpolitik och möjligheterna att skapa bra cykelinfrastruktur när Stockholm växer och bygger nytt fortsätter här med del 4.

Bakgrund: År 2006 tog alliansen över makten i Stockholm. Moderaterna innehar ordförandeskapet i samtliga av de nämnder som fattar beslut som i större eller mindre omfattning påverkar cykelinfrastruktur. Dessa politiska nämnder är: Stadsbyggnadsnämnden, Exploateringsnämnden och Trafiknämnden. Till sitt förfogande och för att förverkliga sin politik har sedan dessa nämnder sina resp. förvaltningar: Stadsbyggnadskontoret, Exploateringskontoret och Trafikkontoret.

Börjar detta inlägg med ett utdrag ur handboken Cykeln i staden – Utformning av cykelstråk i Stockholms stad:

”Vid utbyggnad prioriteras cykelvägnätet i cykelplanerna. Vid nyexploatering och förtätning är det viktigt att cykeltrafiken och nätbildningen tas med i planeringen från början. Om inte cykeltrafiken redovisas i en trafikplan för området bör en särskild cykelplan tas fram för det nya området och revideras när förutsättningarna ändras.”

                                                  

Älvsjö resecentrum/centrum

Älvsjö är en av Stockholms viktigaste knutpunkter. Centrala Älvsjö, området närmast stationen, är ett av stadens utvecklingsområden. Här planeras och byggs en blandning av bostäder, service och arbetsplatser. Det blir ca 600 bostäder, ett resecentrum tillsammans med SL, ett parkeringshus för cyklar, ett nytt torg samt nya butiker och serviceställen. Allt planeras vara färdigt 2014. Så här uttrycker sig staden på sin hemsida:

”I Älvsjö skapas en modern knutpunkt med både bostäder och service. Ett utmärkt exempel på utvecklingen av Söderort.”


Visionsbild över nya Älvsjö resecentrum. Inbyggd cykelbro över spåren samt cykelgarage/cykelramp direkt väster om spåren. Bild: Stockholms Stadsbyggnadskontor

Att Älvsjö är en av Stockholms viktigaste knutpunkter gör den till en viktig målpunkt för cykeltrafik för vidare färd med kollektivtrafiken. Länge rådde här ett mer eller mindre parkeringskaos för cyklister då det var bristfälliga lösningar och otillräckligt med cykelparkeringar. Låt oss titta på några bilder hur det såg ut här tidigare, innan platsen byggdes om:


Torget och den ursprungliga cykelrampen upp till gamla bron. Fullt av parkerade cyklar


Den gamla cykeldelen av bron, fullt av parkerade cyklar längs räcket. Nära målpunkten och bra att låsa fast i då cykelparkeringar saknas.


Även fullt av cyklar på östra sidan av bron

Vad som är av lika stor betydelse för cykeltrafiken är förutsättningarna för den genomfartstrafik som passerar på cykelbro som finns över spårområdet. Cykelstudier genomförda inför exploateringen visade att ca 75 procent av de som cyklar över bron var på genomresa. Övriga parkerade för vidare färd med kollektivtrafiken alt. arbete/besök på platsen. Så stråket har en mycket stor betydelse i stadens cykelvägnät och detta pekades ut redan i cykelplanen 2005 och har sedan bekräftats i cykelplan 2012 genom att peka ut stråket som pendlingsstråk samt att det även är ett regionalt cykelstråk.


Rödmarkerat var den befintliga cykelvägen, även regionalt cykelstråk, där 75 procent av cyklisterna som passerar bron är på genomresa. Bild: Google

Tidigt i projektet lyftes frågan om att få till en bra lösning vad gäller cykelparkeringen genom att bygga ett cykelgarage. Antalet parkerade cyklar inventerades och prognoser om framtida behov gjordes för att dimensionera garaget och antalet platser.

Vad som dock var mycket oroande var att den genomgående, befintliga, cykelförbindelsen över bron skulle behöva utgå. Enligt projektledningen för exploateringen gick inte utformningen och gestaltningen av exploateringen, centrum och torg att förena med en genomgående cykelförbindelse. Det skulle endast vara möjligt att nå cykelgaraget via bron och ville man passera skulle man få gå igenom cykelgaraget blev beslutet. Studier genomfördes på alternativa vägar för cykeltrafiken, samtliga var längre i sträcka och restid. Beslut, i strid mot gällande cykelplan, fattades om att den genomgående cykeltrafiken skulle ledas om via Mässvägen och Magelungsvägen.


Rödmarkerat var förslag på omledning av genomgående cykeltrafik. Längre sträcka = längre restid. Bild: Google

När projektet sedan pågått en tid uppstod ekonomiska problem, besparingar var nödvändiga. Det beslutades att den planerade omledning av cykeltrafiken måste utgå för att spara pengar och att den genomgående cykeltrafiken nu ska ledas på en del av den gamla bron och på en ny ramp genom cykelgaraget. Detta innebär då att antalet cykelparkeringsplatser i garaget minskar och kommer då understiga behovet. Andra och mer påtagliga problem som dyker upp genom detta beslut är att i stort sett ingen yta i cykelgaraget, vid Älvsjö centrum, torget och bussgatan är nu planerat för funktionell cykling i och med det tidigare beslutet att leda om cykeltrafiken. Så här ska nu staden försöka få ner cykeltrafik i ytor som inte finns…

Låt oss via ett antal bilder se hur det blev och försöka få en uppfattning hur det är att cykla på den nybyggda platsen. Vi tar en tur över den inbyggda cykelbron, genom garaget via cykelrampen och ner till Älvsjö centrum – från öster till väster:


Entré till den inbyggda cykelbron, för cyklister till vänster, små cykelsymboler på dörrarna, större på asfalten, där fotgängaren går…


Entrén från andra hållet. Dörröppningen är för smal för att två cyklister ska kunna mötas säkert


Cykelbanan på den inbyggda bron. Hur tror ni det ser ut här under eftermiddagsrusningen när två pendeltåg kommer in samtidigt eller vid stora evenemang på Älvsjömässan? Älvsjö station har ca 25 000 resenärer/dygn


Entrén mot cykelrampen och cykelgaraget, även här är dörröppningarna för smala för att det ska vara enkelt och lätt för cyklister att använda. Här är det också en stolpe i mitten. Självklart gående i cykelbanan…


Cykelrampen som en del av cykelgaraget. Rampen leder ner till torget och cykelvägnätet där. Självklart gående i cykelrampen…


Utfarten från cykelrampen/cykelgaraget. Majoriteten av cyklister på genomresa ska svänga höger här för vidare färd norrut. Försök att göra den 180-graders svängen på ett säkert och enkelt sätt. Särskilt när det är andra cyklister och gående i närheten. Tänk sedan nedförsbacke och vinter…


Har man sedan klarat av 180-graders svängen så ska man ut via den lilla öppningen vid övergångsstället, över gångbanan och sedan ut i bussgatan för vidare färd norrut


Fortsätter vi rakt fram från cykelrampen kommer vi till en smal cykelbana som leder runt en bussvändslinga. Som så ofta så står det stolpar i cykelbanan. Till höger ser vi en mycket smal gångbana, för smal för gående att mötas på utan att kliva in i cykelbanan. När bussförarna vänder sveper de ibland över gångbanan.


När vi cyklat runt bussvändslingan, där den smala cykelbanan ligger i direkt anslutning till ett hus, kommer vi till denna kurva. Utanför cykelbanan ligger den smala gångbanan. Obefintlig sikt för trygga och säkra möten mellan trafikanterna…


Så här ser kurvan runt huset ut från andra hållet. Tänk er gående med barnvagn möter annan gående, samtidigt möts två cyklister. Inte ett ovanligt scenario men inte möjligt här. I bakgrunden ser vi en väldimensionerad och funktionell bussgata samt cykelgaraget och cykelrampen


Färden fortsätter efter kurvan och här upphör cykelbanan till förmån för in-/utfarten till att antal parkeringsplatser/vändplan


På gångbanan till höger i bild ligger en trappa vilket i praktiken gör att den inte används annat än av dem som ska till/från fastigheten. Övriga går i cykelbanan. Tanken är annars att gående ska använda den smala skyddsremsa som finns utmed de parkerade bilarna och där stolpar är placerade…

Låt oss jämföra hur genomfartstrafiken för bil har hanterats i anslutning till detta projekt. Moderaterna har ju flera gånger uttalat en målsättning vad gäller cykel i relation till bil, det kanske viktigaste uttalandet är i den beslutade Framkomlighetsstrategin där en huvudinriktning är att ge mer plats till cykel. Ett annat är i en debattartikeln i DN:

”För det första behövs det en fungerande regional cykelinfrastruktur. Det är viktigt för att cykeln ska få jämbördiga förutsättningar att konkurrera med bil och kollektivtrafik på regional nivå.”

Motsvarande led för genomfartstrafik för biltrafiken går på Magelungsvägen – Älvsjövägen. Här är det mycket tydligt att tankegångarna och åtgärderna är helt annorlunda än för cykel. Här handlar det om att förbättra för genomfartstrafiken, att göra det attraktivare, enklare och snabbare att ta bilen. För att förbättra framkomligheten för genomfartstrafiken med bil samt möjliggöra bussprioritering byggdes en tidigare cirkulationsplats om till en stor signalreglerad korsning. Detta för stora kostnader, kalkylen när beslutet fattades 2010 var 26 mnkr. Genom denna signalregleringen kan olika biltrafikströmmar styras och prioriteras. Även cykeltrafiken på denna sträcka fick genom ombyggnaden vissa förbättringar, dock är det inte här de stora cykelströmmarna återfinns och lösningarna håller inte den standard som anges i cykelhandboken eller cykelplanen. Återigen en kompromiss mellan gående och cyklister, utan inskränkningar för biltrafikens framkomlighet.

Här ser vi tydligt hur tomma orden är om att prioritera och att göra cykeln konkurrenskraftig. Istället är det smulorna från bordet som cykeltrafiken får, det lilla som blivit över och som många gånger knappt går att använda som cyklist. Avstegen från standarder i utformningshandböcker för cykel är fullständig. En plats där man överhuvudtaget inte har med cykeltrafik som en grundläggande planeringsförutsättning. En annan konsekvens av detta sätt att planera och bygga stad på är ju att konflikter mellan cyklister och gående förstärks. Ingen av dessa grupper får särskilt bra förutsättningar att förflytta sig på. Det är konfliktdesign av yppersta klass. Ni ser på bilderna att det är fullt av gående i cykelbanan och cykelrampen, det beror ju på den enkla anledningen att gångbanorna är dåliga och för smala samt att det är den genaste vägen för många gående. Springet av gående över bussgatan är frekvent och kommer bara att öka. Bussgatan ligger ju där som en kraftig barriär med få passager. Leder till omvägar för gående vilket inte accepteras utan man genar där man kan. Detta är alltså en modern knutpunkt, ett utmärkt exempel på utveckling av Söderort som staden själv säger. Det här är alltså stegen mot promenadstaden och en cykelstad i världsklass i moderaternas Stockholm 2013. För genomfartstrafiken med bil har det blivit bättre framkomlighet och kapacitet…

Ni har kanske sett på bilderna att det står mängder av fastlåsta cyklar i räckena i anslutning till det nya garaget. Det är även så inuti garaget, fullt av cyklar fastlåsta i räcken. Detta beror på främst två saker:

  1. Antalet platser i garaget minskade då cykelrampen skulle in, utan kompensation på annan plats
  2. Cykelställen i garaget saknar fastlåsningmöjlighet vilket är av mycket stor betydelse för många cyklister

Då ser det ut så här i garaget och för en del cyklister har det slutat illa:

Cyklar låses fast längs räcken i gångarna i garaget


Endast framhjulet kvar då man ska hämta sin cykel! Har man inte lång vajer eller lång kedja går det inte att låsa fast cykeln med ett vanligt bygellås. Att just kunna låsa fast cykelns ram i cykelstället är en viktig faktor visar mängder av studier och påtalas upprepade gånger i stadens cykelparkeringshandbok…

Här har vi alltså en situation där den nybyggda cykelinfrastrukturen för genomfartscyklisten är avsevärt sämre än den tidigare. Det är mer hinder, mer konflikter med gående, mer fördröjningar och det är stora brister i den för cyklister så viktiga detaljutformningen.

Avslutningsvis, körfältsbredder för biltrafiken, ytan att parkera bilen och bussgatan håller självklart angiven standard i detta nybygge. Så att det är enkelt, tryggt, säkert och funktionellt att såväl förflytta sig med bil som att parkera den.

 

Vi har den stad vi har – det får inte plats…

 

Andra delar i serien:

 

 

Share.

47 kommentarer

  1. I den där hårnålskurvan måste man verkligen kunna svänga ”på en femöring”… Vet inte om man ska gråta eller bara skratta åt hur eländigt resultatet blivit (trots till synes goda intentioner) samtidigt som genomfartstrafik för bilister blir attraktivare, enklare och snabbare. Är detta verkligen cykelinfra anno 2000-tal? Eller 1960?

  2. Krister Isaksson on

    Nils, man ska gråta. Det är ett resursslöseri av ofantliga mått, stick i stäv med målsättningarna om ett ökat och säkert cyklande – en cykelstad i världsklass. Det handlar ju inte bara om Älvsjö utan se de tidigare delarna i serien samt de som kommer framöver.

  3. Krister Isaksson on

    Hanna, tack! Nu ska jag vara lite hård mot dig! 🙂 Nacka har byggt ett enormt bostadsområde Fisksätra/Saltsjöbaden som det är i stort sett omöjligt att cykla till/från. Där är det enbart bil eller koll.trafik som gäller. För mig är det dålig samhällsplanering att skapa sådana orter och inte se till att man kan cykla till dem. Det finns däremot en MOTORVÄG! Sveriges enda kommunala motorväg…
    Ang. var protesterar man, så i fallet med Älvsjö så är det så illa att det spelar ingen roll. Vad ska man göra åt eländet? Och även om det gick att genomföra omfattande förbättringsåtgärder så funkar vi ju sällan så att när vi precis har byggt något nytt, att vi genast kommer tillbaka och bygger om/bättre. Inte när det gäller cykel i varje fall… Visst lite kosmtika kan man ju ägna sig åt, lite speglar vid hushörnet, kanske öppna upp dörrpartiet osv. Men i grunden förblir skit alltid skit.

  4. Jag är intresserad av hur den här planerings- och genomförandeprocessen ser ut bakom dörrarna. Finns det någon på ovan nämnda kontor som bryr sig och har kunskap om cykling öht? Hur resonerar man? Finns det trafikplanerare som vill göra rimliga lösningar för cyklister men som stoppas av, ja vem? Det måste finnas någon som räcker upp handen på mötet och säger att det här blir skit.

  5. Krister Isaksson on

    Sanna, på Stadsbyggnadskontoret och Exploateringskontoret finns det i stort sett inga som har grundläggande kompetens vad gäller cykelplanering och cykelinfrastruktur – du ser ju facit framför dig. På Trafikkontoret finns det några men deras röst, kunnande och kompetens väger lätt, mycket lätt, i dessa projekt. Och jag kan lova dig att det fanns EN som räckte upp handen, skrek, protesterade och meddelade att detta blir skit när dessa planer drogs upp. Det var dock inget som togs hänsyn till i det fortsatta arbetet eller som fick stöd av resp. kontorsledningar. Fanns så att säga ”viktigare” frågor att ägna sig åt och lösa. Man kan säga att man kör på som man brukar med fullt stöd från politiken.
    Forskaren Martin Emanuel uttrycker det så här i sin avhandling Trafikslag på undantag: ”Dagens cykelplanerare kämpar ännu med ett arv från 1950- och 1960-talen. Trots den uppvärdering cykeln fått i policydokument, möter den som vill skapa bättre förhållanden för cykeltrafiken stora svårigheter. Svenska cykelplanerare ondgör sig över låg medelstilldelning, dåligt utvecklade planeringsverktyg och cykelplaneringens svaga position inom den övergripande planeringen.”

  6. Har cyklat tandem ned för den där rampen och gjort 180-graderssvängen. Det var…. intressant.
    Och trots att jag försöker undvika att gå i cykelbanor när jag promenerar (eftersom jag på cykel själv blir irriterad på de som gör det) så går jag normalt i cykelrampen de få gånger jag ska till pendelstationen där, just för att det är en så mycket naturligare väg än att ta trapporna genom cykelgaraget. Den vägen känns liksom som ”bakvägen” eller ”källaringången” i jämförelse.

  7. Krister Isaksson on

    Thomas, sällan vi ser sådana kurvor/radier för bil- eller busstrafiken – det måste ju vara körbart. Att det ska vara cykelbart är uppenbarligen inte lika viktigt… Och vänta bara till vintern, när det kommer ligga snö, is i nedförsbacken och kurvan. Ska bli mycket spännande och ser hur staden ska klara av att snörja detta område. Var tror ni snön från bussvändslingan kommer hamna?
    Självklart att man går där, jag skulle göra detsamma. Går inte att lasta gående för detta utan det är på grund av usel planering och utformning för gång- resp cykeltrafik som det blir så här. Hur ska du som gående förstå att det finns trappor i cykelgaraget? Och även om du vet det, varför ska du gå in där? Är det lockande, attraktivt, gent – ICKE! Inte heller att gå lite längre bort för att där komma in till stationen – det är ju längre sträcka.

  8. När jag läser detta blir jag nästan tacksam över att samma människor inte har haft några ambitioner att förbättra den underdimensionerade cykelinfarten utmed roslagsleden. Där är det är trångt och farligt, men åtminstone inte helt huvudlöst.

  9. Krister Isaksson on

    Pelle, det är ju bl a det som är så illa med allt detta. Vi nöjer oss med det som inte är lika illa/dåligt men som ändå är uselt. Glada för det lilla, smulorna från bordet var lite större och fler…

  10. Krister Isaksson on

    Magnus H, staden hade en gyllene chans vid byggandet av Tele2-arenan, smack in med Nynäsvägen genom arenan/garaget! Icke sa nicke, så gör vi med cykel, inte bil…

  11. Krister, jag känner till den vägen mycket väl. Bott i Fiskis och cyklar numer dagligen Sickla-Saltsjöbaden!! Men det är iaf inget man nyss byggt om och gjort värre 🙂 Men gamla saltisvägen är löjligt smal (och hemskt vintertid) men när det är bilfritt (vilket det ofta ändå är åt hållet jag cyklar) är det en ganska bra cykelväg. Fast jag hade ju såklart gärna sett cykelväg utmed motorvägen, har såklart blivit riktigt förbannad MÅNGA gånger, bilar som genar och riktigt SUPERDUMMA omkörningar (!!!) och bilar som kör ut från utfarter för att man bara är en långsam cykel (i nedförsbacke…)

  12. Krister Isaksson on

    Hanna, ett litet avslöjande: det finns en nyligen genomförd studie ang att anlägga en cykelbana utmed Saltsjöbadsleden, mellan Saltsjöbaden och Gamla Värmdövägen. Spikrak och gen, 4 m bred, belyst och stänkskärmar mot biltrafiken, av- och påfarter vid lämpliga platser. Gå på din kommun o ansvariga politiker. Den är fullt möjlig att realisera, och vilken supercykelväg det skulle bli!

  13. Krister – kan du avslöja mer om cykelbanan mot Saltsjöbaden? Du menar väl inte Saltsöbadsvägen mellan Värmdövägen och Fisksätra? Det är en av de få kvarstående cykelvägar inom stor-Stockholm som bil- och cykeltrafiken samsas och där det har inte ’uppgraderats’ med en undermålig cykelbana (ännu).

  14. När jag såg Ulla Hamilton presentera det här garaget så undrade jag – vad hade de nu gjort för fel?
    Alla fel man kan tänka sig, verkar det som!
    Tragiskt när man kan vara 100% säker på att Stockhol(M) misslyckas med alla cykelprojekt.

  15. Jocke von Scheele on

    Tack för att du så enträget, systematiskt och insiktsfullt går igenom alla dessa korkade lösningar! Det är så bra att någon med kompetens och energi orkar belysa alla katastrofala lösningar, och även ge en liten insikt i hur de uppstått. Jag måste säga att besluts- och kravutvärderingsprocessen verkar lite… bristfällig.
    Det enda bekymmersamma är att jag befarar att dina utmärkta genomgångar inte når den målgrupp som skulle behöva läsa dem.

  16. Krister Isaksson on

    Martin Holt, nix inte den, den sträckan ingick i studien men det skulle innebära mycket stor svårigheter/investeringar för att åstadkomma en cykellösning på den vägen. Vissa avsnitt helt omöjliga om man inte river hus, bygger kajkonstruktionerer el flyttar saltsjöbanan. Den sträckan avfärdades tämligen snabbt, men det är alltid bra att belysa förutsättningarna.
    Det här handlar om Saltsjöbadsleden, dvs motorvägssträckan. Den är överdimensionerad och kan med tämligen enkla åtgärder även inrymma en cykelbana med hög standard. Du får den knappast mer gen än den dragningen och det går att via ramper göra anslutningar till olika områden/vägar som passeras på sträckan. På detta sätt skulle du få en sammanhängande cykelförbindelse mellan Saltsjöbaden och Värmdövägen, där kopplas sträckan ihop med cykelbanorna längs Värmdövägen. Sen kan man ju alltid diskutera hur ”trevligt” det är att cykla utmed en sådan trafikled. Men då måste man ju även väga in vad alternativen är…

  17. Krister Isaksson on

    Jocke, tack! Och tack för att du orkar läsa, engagera dig o kommentera. Var inte för säker på att inläggen inte når berörda. Sen om detta bidrar till någon förändring och förbättring är ju en helt annan sak…

  18. Stämmer det verkligen att det byggdes ett helt cykelgarage vid en pendeltågsstation, och så går det inte att låsa fast cykeln i ramen? Jag blir mållös.
    Jag instämmer med Jocke von Scheeles kommentar. Tack för att du dokumenterar allt detta.

  19. Krister Isaksson on

    Erik, tack! Förstår att du blir mållös, det skiter sig ju inte på en punkt och en gång. Det skiter sig på så många punkter och hela tiden.
    Ja det stämmer. Du har några ställ i bottenplanet som du kan låsa fast cykeln i men när det gäller tvåvåningsställen går det inte utan en lång kedja/vajer.

  20. Jag har tyvärr alltför ofta anledning att passera Älvsjö station, och skrytbygget har blivit fel. Det finns inga rulltrappor ner, så enda sättet att ta sig ner om man har väskor (och inte orkar vänta på de få hissarna) är cykelrampen. Att glasväggar används till växthus av en anledning blev rätt uppenbart i somras. Jag har slutat cykla igenom utan kör nu runt. Det är inte heller problemfritt. för då måste man ner till mässan och göra en 360 graders sväng via ett jättestort träd som står mitt i cykelbanan precis där bron över huddingevägen börjar. En bro som under förra vintern sammanlagt plogades noll gånger. Ledsen och besviken är bara förnamnet!

  21. Krister Isaksson on

    Ulrika, din berättelse är ju dessvärre ett kvitto på hur dåligt det faktiskt blivit. Du gör ett aktivt val och väljer bort förbindelsen, du färdas en längre väg, även den med brister. Men du gör ändå denna uppoffring för att bristerna på den nybyggda cykelförbindelsen är så många och så stora. Man kan undra för vem den har byggts?
    Tack för att du delade med dig.

  22. Sorgligt att se hur dåligt det blivit. Tack för utmärkt dokumentation Krister. Ser med nyfikenhet fram mot kommande artiklar i serien.
    Jag förundras en del över politiseringen i dessa frågor. I många fall uppfattar iaf jag problemen som detaljer, vilka knappast påverkas av vilka politiker som för stunden har makten. Det är väl tjänstemän som styr resp genomför detaljprojektering, så som var stolpar placeras? Eller har jag (som inte är så bekant med kommunal verksamhet) missat något? Att politiker bär stort ansvar för planeringsramar och prioritering av resurser t ex mellan infra för bil resp cykel kan jag däremot lätt inse. Och de brister på den nivån som du visar i fallet Älvsjö tillhör det riktigt sorgliga. Tack för ännu en upplysande artikel!

  23. Krister Isaksson on

    Johan G, tack!
    Det finns en flytande gräns mellan politik och förvaltningarna/tjänstemännen Jag försöker ge en helhet – att det brister i såväl stort som smått. Om politiken riktar in de grundläggande villkoren/förutsättningarna/prioriteringarna på bil, kolltrafik och bostäder ges ju samtidigt signalen att andra områden inte är så viktiga, ska inte läggas tid och resurser på. Detta markerade Moderaterna redan 2006. Några av de första uppdragen de gav Trafikkontoret efter de tillträtt makten var att ta bort cykelbanorna på Sturegatan, Folkungagatan och Karlavägen. Sedan följde även ett uppdrag att ta fram en cykelplaneringsprincip som gick ut på att att INTE bygga cykelbanor på huvudgator då det enligt M störde biltrafiken för mycket. Detta påverkar förvaltningarna i allra högsta grad och du får få tjänstemän, ännu färre chefer, som sticker ut hakan i dessa lägen och säger:” detta kanske inte stämmer, cykel är bra, låt oss satsa, bli bättre på det”. Istället sker en anpassning, ”en injustering”, till rådande klimat och förutsättningar. Forskaren Martin Emanuel har sammanfattat det så här i sin avhandling Trafikslag på undantag: ”Dagens cykelplanerare kämpar ännu med ett arv från 1950- och 1960-talen. Trots den uppvärdering cykeln fått i policydokument, möter den som vill skapa bättre förhållanden för cykeltrafiken stora svårigheter. Svenska cykelplanerare ondgör sig över låg medelstilldelning, dåligt utvecklade planeringsverktyg och cykelplaneringens svaga position inom den övergripande planeringen.”

  24. Martin Emanuel, ”cykeldoktor” vid KTH. Inte samma person som Martin Bergman, med bra KTH-examensarbete ”Effektivare cykeltrafik” 1994 väl?

  25. Ulrika Lind, finns det verkligen inte någon rulltrappa? Inte heller på den andra sidan (motsatta sidan fån cykelrampen) I planen skulle det iaf vara rulltrappa där. Men det kanske ändrades i sista stund?

  26. Krister, tack för att du orkar skriva om alla dessa dundertabbar! Du gör det både bra, noggrant och med en humoristisk ton i ett angeläget ämne. Min fråga till dig; hur tycker du att jag som privatperson ska göra om jag vill påverka? Starta cykelparti?!

  27. Krister Isaksson on

    Ulrika Husmark, tack så mycket! Din fråga är inte helt enkel att svara på. Mycket handlar ju om hur mycket tid o lust du har att lägga ner på dessa frågor. Ett cykelparti tror jag är lite för snävt men samtidigt se på Stockholms partiet och vad de åstadkom. Vi skulle ha mycket sämre cykelförhållanden i Sthlm än vi har nu utan deras insats. Andra sätt är via cykelorganisation, behöver kunniga och engagerade personer. Pågår ju en omvandling och ett större fokus mot vardagscykling i en av dessa organisationer. En aktiv, engagerad och kunnig Sthlms sektion i Cykelfrämjandet med fokus på pendlings-/vardagscykling som följer ÖP, detaljplaner, trafikstrategier, nämndbeslut, enskilda byggprojekt mm tror jag på sikt vore det bästa.

  28. Tack för din artikel, Krister.
    Jag blev inspirerad att skriva till Stockholms Stad med klagomål. Idag fick jag svar att det är upplagt ett ärende med en anmälan om dålig tillgänglighet bl.a.
    Det har varit så jobbigt att cykla under sommaren i Älvsjö och ändå var det semester tider, jag bävar för hur det blir nu under hösten och framförallt under vintern. Cykelbanan är hal dessutom. Allt som kan bli fel är fel.
    Nu har jag börjat göra som Ulrika Lind, jag undviker stationen som mycket som det går, det är helt enkelt inte värt plågan, allt från att gående blir sura när man plingar, till växthus effekten, det blir bara en sur upplevelse.
    Det är inte bara cykelbanorna, det är massor med andra små brister. T ex, trappräcken har en belysning på undersidan som blir otrolig het, jag har bränt mig flera gånger.
    Att människor skulle vistas där ingick inte i planeringen.

  29. Krister Isaksson on

    Nadia, tack själv för att du delar med dig av dina upplevelser. Det är värdefull information. Det som har varit främsta fokus i denna exploatering har varit bostäder, resecentrum, torget och bussgata/terminal. Så du har helt rätt i din observation att människors rörelser i form av gång och cykel kom långt, mycket långt, ner på listan.
    Men de kan ju alltid sitta vid ett fint torg och titta…
    Att lösa form OCH funktion verkar många gånger svårt, mycket svårt. Men så blir det när man har helt fel prioriteringar.

  30. Mkt bra att det pekas på.
    DN & SVD har ju varit väldigt på när det gäller att skriva om cykling det senaste året. Har nån tipsat dem?

  31. Känns som det klagas mycket på ställen där det faktiskt finns fina cykelbanor på denna blogg. Jag ser inga problem alls i dina bilder, många vägar saknar helt cykelbanor så låt oss kritisera dessa istället kanske ?
    Blir ju lite fel om det ska gnällas och klagas till kommunen när de faktiskt bygger cykelbanor.

  32. Krister Isaksson on

    Erik, vi gör uppenbarligen helt olika bedömningar, cykelbanorna är kanske fina att titta på men inte att använda. Vissa som har kommenterat inlägget har tom slutat cykla här pga bristerna. Ser inget fel alls i att föra fram relevant kritik på att det som byggs har stora brister. Att det tom är så att staden inte följer sina egna riktlinjer vad gäller utformning av cykelinfrastruktur.
    Sen utesluter det ju inte att även kritisera att det saknas cykelbanor, så du får gärna gå igenom bloggen lite mer, då kommer du hitta sådant här tex:
    http://www.bicycling.se/blogs/kristerisaksson/99-procent-ar-uselt.htm
    http://www.bicycling.se/blogs/kristerisaksson/mer-om-cyklingsutredningen.htm
    http://www.bicycling.se/blogs/kristerisaksson/upp-i-sadeln.htm
    Där tar jag upp att det saknas cykelinfrastruktur i stor omfattning.

  33. Det handlar ju mycket om att det finns en ”handbok” hur man planerar cykelbanor etc. men resultatet tyder ju på att de skiter fullständigt i grundkraven. Så varför ska vi cyklister nöja oss med mindre?
    En cykelpendlare måste kunna ställa samma krav som bilisterna gör. Cyklisterna borde få samma service som bilisterna vid omledningar, avstängningar, hantering av felrapporter etc.
    Att det finns en cykelväg med avskiljande linje mot fotgängarna och asfalten ser nya och slät ut är verkligen inte tillräckligt. Precis som Krister skriver så handlar det om snäva svängar, hinder, betongsuggor, dolda kurvor, inskränkning på cykelbanor för att följa standarder för bilvägen etc etc.
    Krister: fortsätt informera och upplysa. Nåt stinker därute…

  34. Erik, festligt resonemang du för: inte klaga till kommunen när de faktiskt bygger cykelbanor. Detta avsnitt är en del av min dagliga pendlingsväg och jag har cyklat denna sträcka sen början av 2000-talet. Hur upplever jag då förändringen? Ja inte som du säger: ”ser inga problem alls i dina bilder”. Tycker Krister är allt för snäll i sin beskrivning. Platsen och cykelförbindelsen är ett stort jävla skämt och den är betydligt sämre än det var tidigare. Är det utveckling och framsteg? Staden som ska bli en cykelstad i världsklass. I min värld är detta inte ens en cykelbana och då med din logik så är det bara att klaga på.
    Krister, skönt att det finns människor som du. Som kan analysera, kritisera och framförallt se möjligheter, andra lösningar och förbättringar. Det är verkligen inte gnäll du sysslar, det är granskning och kritik hur delar av vårt samhälle byggs, vad som prioriteras och vad som inte prioriteras. Det handlar i grunden om makt och rättvisa. Du har min fulla beundran och jag hoppas du har mod och ork att fortsätta.

  35. Krister Isaksson on

    Oskar, tack för dina ord. Du har ju helt rätt, inte är det framsteg och förbättring vi ser här, inte är det att komma närmare världsklass. Tvärtom är det att komma längre bort. Jag kommer att fortsätta…

  36. Finns det plats i London finns det nog plats i Stockholm.
    http://www.bikebiz.com/news/read/capital-s-cycling-czar-unveils-ambitious-plan-to-get-london-cycling/014484
    Hoppas verkligen att allt blir verklighet för det kommer visa vägen för andra. Köpenhamn och Amsterdam finns ju men jag tror att London är en större förändring under kort tid. Det verkar inte bara vara snack utan också mycket verkstad. En Cykel tsar/kommissionär med liten stab som har rätt att lägga sig i stadsplanering ur ett cykelperspektiv och rapportera direkt till t.ex. Ulla H vore kanske en åtgärd som skulle förändra tänkesättet hos tjänstemän i staden och trafikverket. Jag har förståelse för att när du kritiserar så måste det vara mot de som har makten och styr just nu men jag har inte den minsta illusion att det skulle förändras med en annan majoritet i stadshuset.
    Det är så mycket som måste förändras i tankesätt hos stadens tjänstemän, myndigheter så det är en fråga om kulturrevolution. Politiker i Sverige har egentligen ganska liten makt att göra långsiktiga förändringar i grunden och med den media vi har så blir det tyvärr mycket spel för galleriet oavsett politisk färg.
    Boris i London har mer att säga till om som verklig ”borgmästare” och har London Transport och andra fullständigt med i båten.
    Men saker går ju att förändra någon gång så jag uppskattar din blogg och hoppas att den läses av våra politiker för dom visar verkligen konkret på feltänket i stads och trafikplanering.

  37. Krister Isaksson on

    Björn, jag kritiserar makten/majoriteten för det är dem som fattat dessa beslut, även besluten om promenadstaden, besluten om framkomlighetsstrategin och besluten om cykelplan 2012 – en cykelstad i världsklass. Men vi ser att att när vi kommer till vad som faktiskt produceras är det många gånger stick i stäv  med dessa styrdokument och ibland tom sämre än det som fanns innan! Och jag delar din uppfattning att det är inte troligt att en annan majoritet skulle ha gjort annorlunda. Historiskt sett är det inte stor skillnad mellan S och M när det gäller trafik-/cykelpolitik. Men det är inte så stor nytta att orda om det, vi lever här och nu. Blir det maktskifte kommer i varje fall jag fortsätta granska vad som sägs, vad som beslutas och vad som produceras.
    Visst måste mycket förändras i förvaltningarna om cykel ska få en mer framträdande roll i transportsystemet. Det visar tydligt forskningen från Martin Emanuel och Till Koglin. Även Cyklingsutredningen kommer ju fram till att ”cykelskulden” är stor. Här ligger ett stort ansvar hos förvaltningsledningarna att vara mycket tydliga i detta förändringsarbete och hos politiken att styra och kvalitativt följa upp sina mål. Som det är nu är finns ett helt absurt uppföljningsmål: antal meter byggd cykelväg/cykelbana. Ett mål som inte säger något om kvaliteten/standarden på dessa meter eller var i cykelvägnätet dessa meter skapas och vilken nytta de tillför.
    Roligt att du uppskattar min blogg!

  38. Jösses vilken analys och fullständig söndersmulning av nybygget i Älvsjö du gör Krister, bra! Passerar där på cykel nästan dagligen och har förundrats över hur dåligt det blivit. När jag sen hittar din blogg och detta  inlägg faller det på plats: detta är usel stads- och trafikplanering. Kan inte låta bli att undra över vad tänkte inblandade på? Hur ser planarkitekten på sin skapelse? Är hon/han nöjd med detta, var detta den bästa kompromissen? Och  trafikplanerarna, vad tänkte de på? Läste ett annat inlägg av dig ang. att staden ska bygga så att det underlättar för funktionshindrade, här måste det vara stora brister på det området. Så har vi då avslutningsvis en politik som mest spyr ur sig massa floskler, tomma ord om att det finns inte plats och vi ska visa varandra hänsyn. Just hänsyn kanske staden skulle visa när de bygger stad och trafiksystem – här brister det påtagligt…
    Krister, fortsätt ditt utmärkta arbete, behövs fler som dig.

  39. Undrar vad som skulle sägas om man tryckte upp och laminerade ett par hundra egna papp-varningsskyltar ”Annan fara – Stolpe i cykelbanan” och ”Annan fara – gående i cykelbanan” och klistrade upp på farliga stolpar. Väl synliga för bilisterna i körbanan bredvid, förstås.
    Antagligen ingen som skulle bry sig, antar jag.

Leave A Reply