Årstabron – bron som staden glömde

Denna pärla, en viktig förbindelse för gående och cyklister mellan Söderort, Årsta och Södermalm. Härligt att kunna cykla så centralt i staden utan att behöva göra det utmed biltrafik. Utpekat som viktigt pendlingsstråk i stadens nya cykelplan. Passeras dagligen av ca 3 000 cyklister.

Men nåt är fel, nåt fungerar inte. Gång- och cykelbanan på bron blir inte snöröjd. Och det är inte första gången detta sker – i flera år har det varit så. Bron ligger uppenbarligen mellan två eller kanske tom tre entreprenadområden (Södermalm, Årsta och Liljeholmen) där upphandlingen och kontrakten tydligen inte kan klargöra vilken entreprenad som ansvarar för vinterväghållningen av bron. Inte jordens mest avancerad sak kan man tycka. Så nu är det en knölig och hårt tilltrampad snöbana som finns på bro, känns lite som att cykla på en puckelpist. Det blir riktigt besvärligt och farligt när vi får ett väderomslag till plusgrader och snön börjar smälta och kvar blir en isbana som man förtvivlat försöker halkbekämpa genom att vräka på massor av sand. Allt pga. att man inte snöröjde bron från början.

Årstabron på Södermalmssidan 20121130, snöröjt fram till brofästet sen svänger vi av… 

Så då kan vi konstaterat att staden inte klarar av att få till snöröjningen av bron, trots flera års lärotid. Och detta trots upprepade felanmälningar till Driftcentralen. Tre gånger bara i år har jag ringt in och felanmält detta, senast i fredags. Så då kan vi konstatera att inte heller felanmälningssystemet fungerar. Inte lätt att vara cyklist…

Vad som också gör mig aning beklämd är att det uppenbarligen inte finns någon  yrkesstolthet bland de som utför snöröjningen. Här sitter de i sina maskiner, plogar fram till brofästet för att sedan vika av eller vända. De måste ju se att bro inte blivit snöröjd på ett antal dygn men ingen vidtar någon åtgärd för att se till att det blir gjort. För inte kan de väl tro att bron inte ska röjas?

Så här stod det om snöröjning i Cykelplan 1998 för Stockholm:

”Snöröjningen måste ske på ett annat sätt än i nuläget. Snön borde kontinuerligt forslas bort, vilket idag är lågprioriterat. I handlingar och kontrakt är kraven högre på gång- och cykelvägar än på körbanor. Trots detta används cykelbanor och cykelfält som snöupplag vid stora snömängder. I praktiken prioriteras bilvägar högst, därefter kommer gångvägar och sist cykelvägar.”

Cykelplan 2005:

”Drift och underhåll bör prioriteras utmed cykellänkar. Detta påverkar såväl framkomligheten som säkerheten. Cykelstråken bör skötas med minst samma kvalitet som bilvägarna och ha en jämn och bra beläggning. Under vintern är snöplogning och sandning två viktiga faktorer för cyklisternas trafikmiljö.”

Cykelplan 2006:

”Snöröjningen måste förbättras på cykelbanorna för att göra det mer attraktivt att cykla även under vintern. Cyklisterna (och även gångtrafikanterna) är mer känsliga för halt och moddigt väglag än bilisterna. Kvaliteten på snöröjning och halkbekämpning på gång- och cykelbanor måste alltså vara bättre än på körbanorna. Detta avspeglas ofta i handlingar och kontrakt rörande vinterväghållningen men vad gäller cykelbanorna inte alltid i verkligheten. I praktiken prioriteras ofta först gångbanor och kollektivtrafikkörfält, sedan bilvägar och sist cykelbanor. Standarden för t ex snöröjning och sandsopning kan variera mellan stadsdelarna. För de regionala cykelstråken har staden förbundit sig att följa den standard som Vägverket tagit fram i samråd med länets kommuner. Kunskap om denna standard och vilka cykelvägar som ingår i de regionala cykelvägarna måste spridas till alla berörda parter. Motsvarande regler måste tas fram för resterande delar av cykelnätet i samverkan mellan alla berörda parter.”

I Cykelplan 2012 är avsnittet om vinterväghållning av cykelvägnätet än mer omfattande och utförligt.

Så nu har det gått 14 år och fyra cykelplaner- Upprepade gånger har betydelsen av vinterväghållning av cykelvägnätet tagits upp och beslutats, budgeten för detta har ökat men det är mycket svårt att se avtrycka av detta på stadens cykelvägnät. Man får inte ens till grundläggande funktioner som att snöröja en viktig bro – överhuvudtaget.

Så Ulla Hamilton och Per Ankersjö, hur ska ni se till att stadens snögeneral får ordning på detta, hur många år behövs och hur lång ska startsträckan vara?

En annan favoritsysselsättning som snöröjningen ägnar sig åt är detta:
Ett pendlingsstråk i söderort där man först röjer cykelbanan för att sen ploga upp snön från körbanan på cykelbanan. Och sen blir det liggande där. En bra och bred yta för gående och cyklister att tryggt och säkert kunna använda? Sällan ser vi att man plogar ut snön på körbanan. Väl använda pengar eller…

Share.

16 kommentarer

  1. Cyklar året runt och kommer in till stan norrifrån. Danderyd plogar sällan men sandar desto mer. Blir bra knöligt. Solna, föredömlig snöröjning med näst intil barmark för jämna. Stockholm är a varierande kvalitet, ofta bara plogat med trädgårdstraktor med smalt blad. Dessa traktorer orkar inte. Dessutom plogar Stockholm ofta cykelbanorna utmed Roslagsleden innan de stora lastbilarna som i full fart snöröjer motorvägen kommer och de kan på några ögonblick täcka cykelbanan med 20 cm sand, slask, is och snö. Särskilt märks detta på cykelbanan vid naturhistoriska där det är vanligt att man få leda/släpa cykeln några dagar i taget, eftersom trädgårdstraktorn inte orkar fram. De törre traktorerna kommer knappas in på banan eftersom den är för smal. Dock inte smalare än att mötande cyklister och fotgängare ska kunna få plats.

  2. Vi bor precis vid Årstabrofästet, och det känns verkligen som att det är bron som snöröjarna glömde – år efter år. Kan det vara så enkelt att just den här kilometern har fallit mellan stolarna i snöröjarnas maskiner? Tack för att du fortsätter att kämpa för oss åretruntcyklister, Krister.

  3. Tack för att du lyfter den bortglömda Årstabron! Varje oplogad morgon tänker jag att bron saknar ägare, och att den är riktigt farlig dessa nio av tio dagar.

  4. Just broar verkar vara svårt mellan stadsområdesgränserna.
    Jag pratade om sandupptagning för något år sedan med Stockholms Stad avseende Tranebergsbron. Där sa de att den ligger mellan två stadsdelsområden och de visste inte riktigt varför det var sopat fram till brofästena på båda sidor men inte på bron. De hänvisade till att Vägverket (nu Trafikverket?) hade ansvaret. Det är konstigt att man inte kan få det att fungera – det är inte raketfysik vi pratar om…

  5. Krister Isaksson on

    Stefan och aNNa, tack själva! Fick svar idag från Ted Ell, högsta ansvarig tjänsteman för snöröjningen på Trafikkontoret. Han har informerat stadsdelsförvaltningarna och områdesanvsvarig så nu är det väl bara att hålla tummarna!

  6. Krister Isaksson on

    Andreas, det är mycket märkligt att det blir sådär. Du ser det i stort sett aldrig på de större gatorna och vägarna. Där klarar de av olika gränser men där vi ’leksakstrafikanter’ färdas blir det tämligen ofta dessa brister. Kan inte dra någon annan slutsats än att man helt enkelt inte bryr sig i samma omfattning, det är inte lika viktigt, förtjänar inte samma insats i upplägg och genomförande av snöröjningen. Det är ju ingen tillfällighet att man lyckas på det ena området och år efter år misslyckas på det andra…

  7. Känner igen detta även från Göteborg. Nu har det snöat i ett par dygn här och jag har inte sett mer än en plogad cykelbana.
    Här är ett förslag för alla som lider av dålig vinterväghållning. Är ”din sträcka” oplogad efter omotiverat lång tid, ta reda på vem som är ansvarig och vilket direktnummer personen har. Välj gärna någon lite högre upp i hiearkin. Sätt sedan upp en skylt vid det oplogade området med texten (eller liknande): Vill du att den här sträckan ska plogas/snöröjas/sandas, ring (Namn Efternamn) (telefonnummer). Ring, ring och ring igen tills vägen är säker att cykla på.
    Så tänker jag göra hemma på ”min väg”.

  8. +1 som Felanmält bron på Stockholm.se
    Idag var bron ett skämt. Fint plogat fram till brofästet & sen 1 meter snödjup resten av bron. Go Krister! /Mats

  9. Det är väl troligtvis Banverket som äger Årstabron, eftersom det är en järnvägsbro. Och kommunikation mellan flera stadsdelar och verk är värre än rymdfysik.
    En annan fråga Christer: i dokument relaterade till cykelutredningen, som handlar om prioriterade cykelvägar, så finns det med ett ”särskilt objekt”. Verkar vara parallellt med järnvägen från Årstabron till Älvsjö. Borde ju vara relaterat till den nya bro som byggts där. Vet du nåt om det?

  10. Krister Isaksson on

    Ulrika, gång- och cykeldelen av bron är finansierad av staden och ska även driftas av staden enl avtal. Banverket tänkte överhuvudtaget inte bygga och betala för en gc-bana när denna bro planerades…
    Blir lite osäker på din fråga som du kopplar till cykelutredningen. I stadens cykelplan däremot finns det ett särskilt objekt som går från Årstabron utmed järnvägen till Älvsjö. Det är en mycket tidig tanke som handlar om att se om det finns möjlighet att skapa en gen, planskild och topografiskt gynnsam sträcka för cykeltrafik mellan Södermalm och Älvsjö. Självklart med på- och avfarter på lämpliga ställen. Man kan kalla det en supercykelväg…

  11. Aha! Tack. Då är det ännu mer oförståeligt att bron inte är farbar… Sant, det var cykelplanen, blev det inget av detta eller utreds det fortfarande?

  12. Krister Isaksson on

    Ulrika, nu har du bråttom 😉 Planen blev ju precis antagen! Kan inte tänka mig att Trafikkontoret börjat studera förbindelsen ännu då planen precis blivit antagen, jag skriver ju också att det är en tidig tanke. För att få dagsaktuellt besked är det nog bäst att du kontaktar Trafikkontoret och deras trafikplaneringsavd.

  13. 🙂 missförstod, trodde att tidig tanke uppstod när de började bygga bron, för några år sen, inte att det är en tanke i dess linda.
    Nu har jag gett upp cyklingen för denna vinter, av de åtta kilometer som jag har till jobbet är varannan inte cyklingsbar, tråkigt! Men Årstabron var riktigt bra idag.

  14. Krister Isaksson on

    Ulrika, visst är det tråkigt, snöröjningen är mer eller mindre ad hoc. Vissa delar ok, andra i bedrövligt tillstånd. Det finns inget stråktänk när man röjer utan det är mer kopplat till kontrakt, entreprenad- och stadsdelsområden. Att ha ett brukarperspektiv verkar vara mycket svårt för staden. Du är en av många cyklister som slutar cykla pga stadens oförmåga, samtidigt som uppdraget är ökad och säker cykling! Snacka om att man inte vet vad man håller på med.

Leave A Reply