En stor anledning till att jag valt att cykelpendla och cykla i vardagen är för att få ihop det så kallade livspusslet. Att inte bli fångad i bilköer eller bli stående på grund av inställda tåg, tunnelbanor eller bussar som inte kommer.
I Stockholm där jag bor så köar bilburna Stockholmare motsvarande 17 arbetsdagar i bilköer.
Något sådant skulle jag aldrig utsätta mig själv och min familj för. Tillförlitlighet och förutsägbarhet är fundamentalt för att få vardagen att fungera så friktionsfritt som möjligt.
Så därför cyklar jag, det är ett rationellt val. För jag vet att jag alltid kommer fram. Cykeln ger mig frihet. Och jag kommer i tid.
Bilder: Jon Jogensjö
1 kommentar
Man ska nog utgå från att även bilisterna gör ett informerat val. Tiden de tillbringar i kö vinner de kanske tillbaks på andra sätt, och måhända är det behagligare att köa inne i en varm bil än att utsätta sig för samma 17 dagar i blötsnö och spårig modd ovanpå hårdpackad is…
Min egen cykelpendling kräver ca 12 dagar mer per år än om jag åkt kollektivt, och vissa dagar är inte helt njutbara om man säger så…