Så dök han upp, framför näsan på mig. På till synes en helt vanlig cykel. Med upprätt sittställning och vanliga kläder. Efter en kort stund blev jag lite fundersam – jag kom aldrig närmare. Tvärtom så ökade avståndet. Vi närmade oss ett motlut och han slutade trampa. Och rullade ifrån mig – uppför!

När vi sedan kom till sträckor där sikten var god och det fanns inga anslutande cykelvägar och inga andra trafikanter så tog jag i och försökte komma ikapp. Jag cyklade en stund i 40 – 45 km/t. Jag kom inte närmare. När vi kom till Årstafältet såg jag att han slutade trampa men fortfarande ökades avståndet ut. Sen började det dyka upp andra trafikanter och anslutande cykelvägar så jag tog det lugnare. Och jag orkade heller inte längre.

Jag cyklade i farter jag normalt aldrig cyklar i på cykelvägarna. Farter jag anser högst olämpliga att färdas i på cykelvägarna. Dessvärre tror jag detta kommer bli en del, kanske tom en påtaglig del, av cyklingens (och gåendes) vardag. Trimmade och olagliga elfordon som framförs av ”motormän” i olämpliga hastigheter på cykelvägarna.

Och jag kan se framför mig hur den offentliga debatten kommer att gå. Den som redan idag ofta är onyanserad och obalanserad. Hur Kling och Klang får ännu mer vatten på sina kvarnar och spyr ur sig ännu fler floskler och fördomar om ”cyklister”.

Vi kommer också som en följd av detta få uppleva ännu flera hinder på cykelvägarna. Bommar, grindar, betong och stenar kommer att placeras ut i ett försöka att stävja dessa ”motormäns” framfart med olagliga fordon på gång- och cykelvägarna.

Och vi kommer få se ännu fler ”uppfostringskampanjer” riktade mot cyklister:

Hoppas jag har fel om framtiden…

Share.

19 kommentarer

  1. felix reychman on

    Jag tror, att det ligger i cyklisters intresse att argumentera som motormännen gör, och kräva regelefterlevnad. Av ALLA. Av ”våra egna” och motormännen. Att i olika debattsammanhang framföra tesen, att vi inte ska bjuda cyklisthatarna på argumentet att ”alla cyklister kör mot rött”. Om tillräckligt många blir tillräckligt duktiga på att följa reglerna, dvs betydligt bättre än motortrafiken, kommer människor som dessa, som faktiskt verkligen ÄR en fara, att sticka ut från mängden.
    Det är också så, tyvärr, att den grupp som är i socialt underläge i samhället, måste prestera betydligt bättre än de som utgör normen. Det gäller kvinnor på manliga arbetsplatser, invandare bland inhemska svenskar, etc. Vi måste vara, inte lika bra, utan bättre. Trimmade elcyklar är att be om det.

  2. Trafikistan.se on

    Tyvärr drar de störande allas blickar till sig. De som sköter sig smälter in som om de inte fanns. De störande väcker också affekt, vilket gör att man aldrig glömmer dem. Därför blir de ”alla cyklister”.
    En dam klagade på att ”alla” cyklar på trottoaren på Avenyn i Göteborg, så jag räknade dem. De var bara 3 %. Men när jag väl fått upp ögonen för dem, tyckte även jag att de kändes som många fler. Jag räknade flera gånger. Fortfarande bara 3 %. Se min http://trafikistan.se/trottoarcyklare/ .
    Jag tror att enda lösningen är att vi börjar väcka positiv uppmärksamhet. Plinga på trottoarcyklare och föreslå vänligt att de kan cykla på gatan istället (där du är). Det kommer de gående att lägga märke till. Stanna vid övergångsställen och säg varsågod, och hojta på eller kommentera andra cyklister som kör om dig då. Sakta in och ta tydlig ögonkontakt med bilförare vid cykelpassager så hen känner att det är en förhandling och inte ett företrädeskrav. Tacka både bilister och gående när du blir framsläppt. Be om ursäkt när du gjort något som inte blev bra. Visa tacksamhet när någon annan ber om ursäkt.
    Kanske utopiskt, men jag tror det är enda sättet att få folk att märka att det finns många cyklister som inte är ”marodörer”.

  3. Har även jag upplevt, och blivit skrämd av, dessa elmopeder som helt tyst susar fram i 50 km i timmen på cykelbanor. Har försökt komma i kontakt med polisen som med jämna mellanrum borde stoppa dessa (och vanliga EU-mopeder som ofta kommer i hög fart med bortplockade registreringsskyltar). Utan framgång. Båda dessa fordonstyper hör inte hemma på cykelbanor, inte ens de som är av hög standard. Jag tror också, att har du redan gjort det valet att åka på dessa typer av fordon på cykelbanor, så är mottagligheten för råd låg. Det krävs konsekvenser.

  4. Jag måste ändå säga att jag är väldigt tveksam till att man uppnår speciellt mkt förbättringar för cyklister som grupp genom att slaviskt följa regler. Det är väl inte på det sättet som man välter gamla rådande system? Nu har jag visserligen inget bättre förslag för egen del, mer än att faktiskt cykla mot rött när det passar, mot enkelriktat när det passar och dessutom cykla utan hjälm, för att därigenom skapa diskussion och på så sätt få en chans att framföra alternativa synsätt till dagens trafiksituation
    Vad som är viktigt, tycker jag, är att ta hänsyn till andra, oavsett om det nu är fotgängare, bilister eller andra cyklister. Hänsyn trumfar regelefterlevnad, i de fall där det inte hänger ihop. Det finns ju väldigt gott om exempel på folk som är extremt laglydiga och driver andra till vanvett genom att cykla snabbt och nära när folk irrar sig ut på cykelbanor, att köra med strålkastare rakt upp i ansiktet på folk på mörka kvällar etc.

  5. @Fredrik. Dålig regelefterlevnad retar upp bilister, fotgängare, och en hel del cyklister: inget bra sätt att få andra på sin sida. Dessutom, vad är/upplevs som hänsynsfullt? Du kanske tycker att ditt trottoarcyklande är hänsynsfullt: efter att ha blivit påcyklad, fått det jag burit på skadat av trottoarcyklars, och ibland transporterande ömtåliga saker, är en trottoarcyklars per definition ett oförutsägbart orosmoment – och en anledning att välja andra vägar och att avstå från vissa aktiviteter. Du nackes anser att ditt läxande, cyklande på smal cykelbana på vänster sida av vägen är hänsynsfullt: efter att ha mött dylika som betett sig på alla upptänkliga sätt och försakat en del otrevliga och inte helt riskfria incidenter, är varje oberäknelig, oförutsägbar felvägscyklare ett störande potentiellt riskmoment som i vissa fall leder till att vissa vägar väljs bort. (Som fotgängare tenderar felvägscyklare vara obehagliga överraskningar som dyker upp där man inte räknar med dem.) Och rödljuscyklare: man stannar vid rödljus, blir passerad av RLC, får grönt, tvingas passera RLC:en, får rött, varefter det hela upprepar sid ad nauseam. Alternativt, vilket hände förra veckan, RLC ställer till det för sig, undviker att bli påkörd, men tvingar oss andra som vänta på grönt till undanmanövrar. Hänsynsfullt?

  6. Anders Andersson on

    @irriterad
    Samtliga dina exempel är just exempel på när man inte tar hänsyn.
    Fredrik uttryckte det klockrent: hänsyn trumfar regelefterlevnad.

  7. @Anders Andersson. Du missar förutsägbart min poäng med ett par ljusår eller så. Jag kan som fotgängare/cyklist inte avgöra huruvida du är (i dina ögon (!)) en ”hänsynsfull” trottoar-/mot-strömmen-cyklare förrän det är för sent. Din blotta närvaro där eller på ett sätt som där inte hör hemma tvingar mig att agera (och dessutom från hypotesen att du är en egotrippad skitstövel), vilket i sig uppvisar en brist på hänsyn. Get it? I guess not. Du bryter uppenbart mot regler, alltså kan jag inte veta vilka fler regler du tänker bryta mot och eftersom du inte uppvisar någon hänsyn mot det gemensamma regelverket och konventioner kan man utgå från att du inte tänker visa hänsyn mot dina medtrafikanter. Erg, di är oförutsägbar, alltså ett irritationsmoment och en risk. Jo, jag har mött hänsynsfulla trottoarcyklister – i Frankrike. Här förväntar sig i stort sett alla att man som fotgängare (eller korrekt cyklande cyklist) flyttar på sig illa kvickt, även om det innebär att man måste stiga ut i gatan. Med andra ord, det du tycker är hänsynsfull kan av andra på goda grunder uppfattas som hänsynslöst.
    Dessutom, om du t.ex. rödljuscyklar och på andra sätt tar risker finns ju risken att du gjort bort dig och tvingas utsetts andra för komplikationer för att klara dit eget skinn. Hänsynsfullt?
    Och hur många har faktiskt kunskap omdöme och kapacitet att avgöra huruvida de i realiteten utsätter andra för onödig risk eller obehag? Du tror uppenbarligen att du har de, men så anser majoriteten av alla bilförare också att de kör betydligt bättre än genomsnittet … Folk, inklusive undertecknad, har sällan lika bra omdöpa som de tror att de har.

  8. Raymond Bergmark on

    Tror också på poliskontroller längs cykelbanorna där EU-mopeder och elcyklar som driver över 25 km/h bötfälls.
    Tiden för vänliga råd är förbi, och som Pelle skrev har dessa personer redan tagit beslutet att köra på dessa ställen där de inte hör hemma.

  9. Trafikistan.se on

    Jag gillar också devisen ”Hänsyn trumfar regelefterlevnad”. Men då måste man också ta hänsynen på allvar, kunna se sitt agerande utifrån och aldrig riskera att agera på andras bekostnad.
    När jag möter en gamling med rullator på den släta cykelbanan tar jag hellre en omväg över den fria men lutande trottoaren eller över körbanan, trots att jag kunnat kräva fri väg på cykelbanan. Och när jag säkert överblickar en korsning, ser att den är tom och att ingen märker mitt tilltag, kan jag tänka mig att cykla mot rött. Men närmar sig någon annan, t.ex. en bil, gör jag det inte, inte ens om bilens väg har rött, för då hade den typ av problem uppstått som ”Irriterad” tar upp.

  10. Anders Andersson on

    @irriterad
    Om man bemöter människor som om de bara vill väl, så uppför de sig oftast så. Någon enstaka gång blir man besviken. Om man utgår från att alla vill en ont så blir man förvisso sällan besviken – men man triggar också det onda beteendet.
    Regler är till för att lösa konflikter. Om det inte finns några konflikter kan man strunta i dem.
    Så le och vinka. Cykla med förnuft, ögonkontakt och hänsyn – det går före alla fyrkantiga regler.

  11. Anders Norén on

    Att medvetet bryta mot regler som är anses omotiverade kan vara ett sätt att uppmärksamma behovet av en regeländring. Frågan i detta fall, som jag tycker att Fredrik och Anders A har undvikit, är _varför_ förbudet mot mopedtrafik i 40-50 km/h på cykelbanor anses omotiverat.

  12. Härlig diskussion. ”Hänsyn trumfar regelefterlevnad” = mycket bra.
    Bötfälla elcykel som kör över 25 km/h är okunskap eftersom det är lagligt men förutsätter då att motorn slutar assistera ditt trampande.
    Sluta gnälla på dom som cyklar fort — bygg 4-filiga cykelbanor!
    Kör på vägen, 50-sträckor med cyklister som ligger i 35–40 skiljer 20–30% i fart; kör du på cykelbana blir skillnaden lätt 800% mot gående! Det är solklart var det är lättast att komma bra överens…

  13. Trafikistan.se on

    Jag förordar också en möjlighet för snabba cyklister att använda körbanan istället för cykelbanan. Men jag tror att det inte är mer än någon enstaka procent som cyklar över 30 km/h annat än högst tillfälligt eller i generösa nedförsbackar.
    Jag har mätt cyklisters hastighet på en bred och fin bana, se http://trafikistan.se/hur-fort-cyklar-folk/ .

  14. @Anders Andersson, du möter uppenbarligen andra människor än vad jag gör, och du kanske gillar att bli svuren åt BAKIFRÅN när du går rakt fram på en smal trottoar (utan cykelbana). Jag brukar gå rakt fram (dit jag ska) alternativet flytta på mig om det behövs för att inte bli påcyklad (som när tonåringen kom cyklande i god fart på en trottoar full med folk och med blicken riktad rakt bakåt …). (Och händer det för ofta, väljer jag en annan väg, en annan butik, …) Jag antar att du anser att det är provocerande. Och när man cyklar på en smal cykelbana där det inte finns någonstans att ta vägen (t.ex. den en meter breda kombinerade gång och cykelbana med hög kant, smalväg och rusningstrafik på ena sidan och dike på andra sidan som jag brukade cykla från jobbet) möter någon som kanske håller till vänster (vanligt) till höger (mindre vanligt) eller fortsätter rakt fram? Le och hoppas att man klara sig utan alltför många stygn?
    Hur undviker man konflikt på en trottoar som knappt rymmer två fotgängare (utan matkassar) i bredd? (Svårt att gå inne i häcken/bullerstaket på sidan av trottoaren).
    Men visst, jag är naturligtvis en så otrevlig person att jag förtjänar att bli påcyklad på ena gångbana …
    (Och din förmåga att leva dig in i hur andra upplever en situation verkar lämna en hel del övrigt att önska.)
    ”Hänsyn trumfar regelefterlevnad” intressant princip som sådan: så om man visar hänsyn är det helt ok att köra mc eller bil på gc-väg? Mot reglerna, men hänsyn trumfar ju dylika, så …? (Och jag utgår från att de som parkerar på trottoar anser sig visa hänsyn: de är ju inte i vägen för biltrafiken.)
    Och att skita i regler kan i all enkelhet _i sig_ betraktas som brist på hänsyn.
    (Och måtte allsköns onda mäkta ta auto(in)correctfunktionen.)

  15. ”Om det inte finns några konflikter kan man strunta i dem.” Förutom att det gäller att vara medveten om eventuella konflikter, så om man följer reglerna blir det oftast färre konflikter. Att mötas på en dubbelriktad cykelbana är en ickehändelse om båda håller till höger; möte på single-track inget att bekymra sig om om båda håller till höger; men kommer någon cyklande till vänster blir det genast besvärligare: kommer personen att konsekvent hålla till vänster, följa reglerna och hålla till höger, eller göra ngt annat? Oavsett om man håller till höger, till vänster, fortsätter rakt fram eller stannar på fläcken kan det bli kollision. Hur hänsynsfull man än anser sig vara uppstår välgrundad osäkerhet hos den man möter.
    Även om övermänniskor typ AA klarar att hänsynsfullt cykla efter eget huvud utan att bry sig om petitesser som trafikregler, så är ju nästan alla andra felbara, missuppfattar, missar, eller enkelt inte gör helt rätt. Regler är sällan optimala i alla situationer, men bra regler är tillräckligt bra i de flesta, kan betraktas som kompilerad kunskap, och minskar den kognitiva belastningen. Varför uppfinna hjulet på nytt varje gång en viss situation uppstår?

  16. Trafikistan.se on

    ”Irriterad” skriver:
    Regler är sällan optimala i alla situationer, men bra regler är tillräckligt bra i de flesta, kan betraktas som kompilerad kunskap, och minskar den kognitiva belastningen.
    Utmärkt. Jag generalisera gärna genom att byta ”bra regler” mot ”de”, dvs alla regler är tillräckligt bra i de flesta situationer. Sen frågar du:
    Varför uppfinna hjulet på nytt varje gång en viss situation uppstår?
    Jag skulle säga att man inte ska uppfinna hjulet varje gång. Men ibland kan det vara motiverat för att vara hjälpsam, sprida glädje och lösa små problem på ett win-win-sätt. Men aldrig för att agera egoistiskt, på andras bekostnad.

  17. Regler och hänsyn uppfattas olika på olika ställen.
    Enligt de poliser jag pratat med gäller Trafikförordningen och högertrafik på GC banor. Fartgränsen är samma som på närmast intilliggande väg om den är 6 m eller närmare. Enligt polisens tolkning är det svårt att tolka det som vårdslöst om en cyklist passerar gående i ca 20 km/t. Hundägare är fullt ut ansvariga för det deras hundar ställer till med.
    Endå uppstår regelbundet stressande situationer där en grupp hundägare (med råttliknande hundar i rullkoppel) systematiskt byter plats och sprider ut sig på GC banan om man ger ljudsignal, säger att de gör så för att man kör för snabbt om man håller 20 och kallar en fula saker. Polisen sa att de kunde anmälas för ofredande. Efter att jag informerade dem om det slutade ofoget.
    Andra går med stavar och blockerar så att säga GC banan eller vinglar från sida till sida utan att se sig för eller ställer sig i grupp med sina hundar, cyklister cyklar mot körriktningen.
    Jag anser att myndigheterna först och främst måste gå ut med informationskampanjer om vad som gäller, sedan måste polisen synas till på GC banorna och ta ett allvarligt snack med vissa. (Folk säger inte emot om man har ljusblå skjorta med polismärke på axeln, men mot oss vanliga dödliga käftar de emot)
    Det är nästan som då automobilen kom, då var bilägaren skyldig att om nödvändigt köra bilen av vägen och täcka den med en presenning för att undvika att hästar blev skrämda. Vi förväntas plinga, stiga av cykeln och snällt fråga om vi får passera dem som sprider ut sig.
    Gående som visar tecken på att de har problem och små barn tar jag stort hänsyn till. Gående och cyklande som tar stor plats tänker jag som så att de vet att det är en GC bana och känner sig komfortabla med att ha cyklister nära inpå när de lämnar så lite plats. Vem skulle vilja gå två i bredd med stavar på mittlinjen på bilvägen??? Skulle den som rastar hunden längs med en bilväg tycka att det var vettigt att ha hunden i rullkoppel på andra sidan vägen och beskylla billisten för vårdslöshet om hunden blev påkörd?
    Det blir svårt att jobbpendla om allt över lugn joggingfart ansees som farligt hög fart.

  18. Tekniken går framåt, först kom Cancellaramotorn, sedan cykelkrossen. Värst i sammanhanget är att Cykelfrämjandet kampanjar för fler Elmopeder.

Leave A Reply