Finns alltid en ursäkt att bygga usel cykelinfrastruktur

Se på bilden. Nybyggda hus och gata i södra Stockholm. Vem fick absolut minst yta av de olika trafikslagen på denna plats? 1,12 meter bred dubbelriktad cykelbana. 1,12 meter – i staden som säger sig satsa på cykel. Det går inte att mötas på den ytan – för att tryggt och säkert kunna mötas på en dubbelriktad cykelbana behövs 2,5 meter. Det är som att göra en dubbelriktad gata 2,5 meter bred – sällan vi ser sådan lösning för biltrafiken. Se sen på körbanan, den är runt 8 meter bred åt respektive håll. Se även allén i mitten för träden, 4,5 meter. Se ytan för träden, den innanför de parkerade bilarna, den är cirka 2 meter.

För er som inte är bekanta med utformning av gator så räcker det att körbanan är 3 meter. Och är där en busshållplats behövs 3 meter till. Alltså totalt 6 meter. Här har vi alltså 8 meter – på bägge sidor. Varför? Till vad? Bara dyrare att bygga och underhålla dessa extra metrar. Men så klart, det blir ju väldigt enkelt och bekvämt att använda bilen…

 Bild: Cyklandeombud Stockholm 

Här skyller nu staden på att det blev som det blev för att området planlades innan cykelplanen 2012 med dess nya riktlinjer. Jaha, och det fanns alltså inga riktlinjer innan cykelplan 2012 på hur funktionell och säker cykelinfrastruktur ska planeras och utformas? Så klart det gjorde, till exempel:

• Cykelplan för ytterstaden 2005
• Handboken Cykeln i staden 2004 och 2009
• Vägar och gators utformning (VGU)
• GCM-handboken

I samtliga dessa dokument finner vi stöd och riktlinjer för att inte bygga det som nu har byggts på denna plats.

Men hej, det är ju en djupt rotad tradition i staden att inte anse sig behöva följa dessa riktlinjer när det gäller cykel, utan istället planera och bygga vilka usla cykellösningar som helst – och samtidigt bygga överstandard för biltrafiken. Finns ju till och med en utvärdering på detta som visar att i stort sett allt annat är viktigare än att bygga säker och funktionell cykelinfrastruktur när staden växer och bygger nytt.

Sen verkar det ju inte hjälpa så mycket att cykelplan 2012 nu finns. För staden fortsätter ju ändå att skapa usla förutsättningar för cykeltrafiken. Där pendlingsstråk blir privata parkeringsplatser. Där huvudcykelstråk blir parkeringsfickor för biltrafiken. Där befintliga cykelvägar görs till x-områden och överförs till fastighetsägare vilket får till följd att det blir avsevärda försämringar för cykeltrafiken. Där det byggs så man varken kan komma av- eller på cykelbanan. Vilka är bortförklaringar då? Att vi behöver ytterligare en ny cykelplan?

Vad vi behöver är ett stadsbyggnadskontor och ett exploateringskontor som vaknar upp och lär sig att planera och bygga stad så cykeln får plats. Och en politisk styrning av Roger Mogert (S) och Jan Valeskog (S) – den lyser med sin frånvaro när det kommer till cykel inom deras område.

Det vore ju lite mer rakryggat av staden att säga som det är – vi prioriterar inte cykel i dessa fall, eller vi glömmer, vi förbiser, vi klantar oss. För även om ni inte säger dessa ord, så säger ni det med det som ni bygger – det är tusen gånger tydligare än alla ord.

Tips från Tomas Eriksson och Cykelombud Stockholm

Relaterade inlägg:

• Så bygger du farlig cykelinfrastruktur
• Trafiknämnden stoppar idiotbygge
• Världskass – inte världsklass
• Viktig cykelbana blir p-plats för bilar
• Katastrofbygget i Älvsjö
• Hägerstensvägen – nybyggd cykelbana så farlig att den skrotas
• Nybyggd cykelbana skrotas
• Hornsbergs strand – fullt med stolpar i cykelbanan
• Knasig cykelbana i Hjorthagen – ”nära att smälla varje dag”