Vill vi få fart på cyklandet i landet? Vill vi få mer och bättre cykelinfrastruktur på statlig, regional och kommunal nivå? Vad sägs om åtgärder, investeringar, prestationer och motprestationer för cykelns tillväxt, samlade i ett och samma paket? Tillsammans med en klar och tydlig plan över vem som gör vad samt en tidsplan för alltihop.
Vill vi det? I så fall har jag svaret hur vi ska göra:
Den svenska cykelförhandlingen
Regeringen och infrastrukturministern tillsätter helt enkelt Den svenska cykelförhandlingen. Det här är ett djupt rotat och traditionellt arbetssätt när det gäller Sveriges viktigaste transportinfrastruktur. Vi har Dennispaketet, Stockholmsförsöket och trängselskatterna, Bromma flygplats och Sverigeförhandlingen. En Sverigeförhandling som faktiskt har ett litet cykeluppdrag – detta efter råd från mig till infrastrukturministern.
Så arbetssättet är inget nytt. Det jag föreslår är en modell som har använts om och om igen låt oss nu bara göra samma sak med cykel denna gång.
Då blir det tydligt vilka åtgärder och investeringar som krävs på nationell, regional och lokal nivå. Det blir också tydligt vilket ansvar de olika parterna har – vad staten ska göra, vad regionerna ska göra och vad kommunerna ska göra för cykelns tillväxt. Glasklara prestationer och motprestationer.
Vi behöver få detta på papper: orden och de så viktiga strecken på cykelvägarna på kartan. Till detta kopplas sedan prioriteringar och tidplaner: det här ska göras, vem som ska göra det och när det ska vara klart. Helt enkelt grundläggande villkor och förutsättningar för att lyckas. Förhandlingen bör även bestämma standarden för cykelinvesteringarna, såsom dimensionering, framkomlighet, separation och så vidare. Sist men inte minst måste finansieringen fastslås, samt vilka samhällsnyttor som kommer av dessa investeringar.
För att ro detta iland behöver vi en mycket erfaren förhandlare. Någon med hög trovärdighet, politiska kanaler och erfarenhet från tuffa och svåra förhandlingar. Någon i stil med en tuff och elak före detta statssekreterare, eller en före detta näringsminister och fruktad näringslivstopp så som man gör i andra viktiga infrastrukturfrågor som samhället måste lösa.
Så Anna Johansson, nu har du chansen att bli unik. Att bli den infrastrukturminister som sätter Sverige på den internationella cykelkartan. Som ser till att cykeltrafik får en framskjuten och betydande roll i det svenska transportsystemet. På såväl statlig, regional som kommunal nivå.
Ta chansen är mitt råd.
Relaterade inlägg:
- Statens havererade cykelpolitik
- Stambanor för cykeltrafik
- Har den regionala cykelplanen redan havererat?
- Bygg så kommer de
- Sex gånger dyrare om du väljer bilen istället för cykeln
