Trafiksignaler

Du cyklar på en cykelbana längs en bilväg och du närmar dig en korsning med trafiksignaler. Det är grönt för biltrafik som kör på vägen bredvid men cykelsignalen lyser rött. Du tvingas stanna och trycka på en knapp för att få grönt, ingenting händer och du får vänta till nästa omlopp för att få grönt. Känner du igen situationen?

Trafiksignaler är många gånger en källa till frustration och irritation hos cyklister. Det är kanske inte så konstigt när den teknik och styrning som används för trafiksignaler till stora delar är utvecklad för biltrafiken. Tekniken är också tämligen outvecklad och omodern när det gäller cykel. De första trafiksignaler som uppfördes i landet på 1920-talet styrdes genom att en polisman vred på en strömbrytare för att ställa signalen i rött respektive grönt. Inte särskilt mycket har hänt för cyklister sedan dess förutom att du nu får trycka på knappen själv, det är knappast höjden av teknisk utveckling. Det speglar med all tydlighet den rådande trafikmaktordningen.
Tegelbacken 1953, trafiksignalen regleras av polisman. Idag får cyklister i varje fall trycka på knappen själva. Bild: Stockholmskällan Olle Karlsson

Vad kan då göras?

Ta bort signalen

Det finns en rad olika förbättringar som kan göras om man bara vill och har kunskapen. I många fall kan man ta bort trafiksignalen och ersätta den med till exempel en cirkulationsplats. Utformas den väl och med hänsyn till cykeltrafik så förbättras både framkomligheten och säkerheten för alla trafikanter (se del 2).

Vad man inte får glömma bort är att trafiksignalens primära funktion är att fördela tid för rörelse – nu får du röra dig, nu ska du stå stilla. Detta kan många gånger trafikanterna själva lösa om de erbjuds en säker och väl utformad trafikmiljö, anpassad för alla trafikantgrupper.

Andra lösningar som kan göras är att hastighetssäkra korsningen, ha flervägsväjning, en fri högersväng.


Götgatsbacken/Högbergsgatan i Stockholm, tidigare signalreglerad och nu är det flervägsväjning. Bättre framkomlighet och bättre säkerhet blev resultatet.


Fri högersväng. Ett annat sätt är att leda cykelbanan utanför, till höger om signalstolpen, för att på så sätt undvika onödiga stopp. En vanlig lösning i Holland, Tyskland och Odense. Här ett exempel hur man gjort i Amsterdam. Se även detaljen med väjningslinjen mot den korsande cykelbanan

Överanmälan och detektering

För att förbättra den ovan beskrivna situationen där du cyklade på cykelbanan och inte fick grönt kan väghållaren programmera in en så kallad överanmälan. Det innebär att när medlöpande biltrafik har grönt blir cykelsignalen automatiskt också grön. Detta fungera bra så länge det förekommer biltrafik på vägen bredvid men vid lågtrafik kommer du fortfarande tvingas stanna och trycka på knappen. Det kan undvikas genom att placera ut detektorer på cykelbanan som känner av cyklar, så som det självklart finns detektorer i körbanan som känner av bilar. Är de väl placerade och intrimmade har du grönt när du kommer fram till korsningen.

Cykelbox och förgrönt

En mycket viktig säkerhetsåtgärd som bör finnas i varje trafiksignal där cykeltrafik är tillåten är en cykelbox. Åtgärden innebär att stopplinjen för biltrafiken är tillbakadragen ca 5 meter och cyklisterna kan placera sig ända framme vid signalen. På så sätt ökas cyklisternas synbarhet och risken för olyckor där bilister svänger höger och cyklister ska cykla rakt fram minskar. Åtgärden underlättar också för de cyklister som tänker svänga vänster i korsningen.

En annan åtgärd man kan använda för att både höja framkomligheten och säkerheten är förgrönt, dvs. cykeltrafiken får grönt ett antal sekunder innan biltrafiken. Ett vanligt inslag för cyklister i Tyskland.


Cykelbox, Groningen Holland


Förgrönt för cykeltrafik, underlättar samt gör både höger- och vänstersvängen säkrare, Munster Tyskland

Grön våg

Finns det flera trafiksignaler efter varandra är det inte ovanligt att man för biltrafiken programmerar in en grön våg vilket innebär att om man kör i en viss hastighet får man grönt hela vägen. Detta går många gånger att göra även för cyklister. I rusningstrafik cyklar man ofta lika fort eller fortare än biltrafiken i våra större städer. Anpassas då den gröna vågen efter en lämplig cykelhastighet, exempelvis runt 20 km/t, så blir det grönt hela vägen även för cyklister. Detta har genomförts Köpenhamn, Odense, Amsterdam och även på Götgatan och Skeppsbron i Stockholm. Resultatet har blivit avsevärt kortare restid för cyklister och färre som cyklar mot rött.


Grön våg på Norrebrogade i Köpenhamn. Foto: Niels Jensen


Grön våg på Norrebrogade i Köpenhamn. Foto: Copenhagenize


Här ser vi resultatet efter att grön våg infördes på Norrebrogade. Medelhastigheten ökade från 15 km/t till nästan 21 km/t. Restiden sjönk från 8:54 min till 6:25. Detta på en sträcka av 2200 meter! Jösses, en sådan restidsvinst bygger man förbifarter för!

Här kan du få en känsla av att cykla den gröna vågen i Köpenhamn, 1 och 2


I Odense i Danmark har man valt att hjälpa cyklisterna att följa den gröna vågen genom att längs cykelbanan ha gröna signaler som markerar om man ligger i fas med vågen eller behöver öka eller sänka farten. Foto: Odense Kommune


Även i Sverige finns det små fragment av bra signallösningar för cykeltrafik. Götgatan i Stockholm har grön våg söderut på eftermiddagen. En sträcka på 800 meter med 8 stycken trafiksignaler. Den gröna vågen är ställd på 20 km/t och restidsvinsten efter åtgärden är 1:20 min. På 800 meter! Rödljuscyklandet har också minskat kraftigt på sträckan.

Allgrönt

I korsningar med cykelbanor i tillfarterna skulle det vara möjligt att införa allgrönt för cyklister. Det innebär att samtliga anslutande cykelbanor får grönt samtidigt och du kan då som cyklist cykla tvärs över korsningen istället för att i omgångar cykla runt korsningen. Denna lösning finns sedan länge i många städer i Holland. Anledningen till att lösningen inte finns i Sverige är att den anses ”stjäla” för mycket tid för biltrafiken.


Allgrönt för cyklister i korsningen vilket innebär att du kan cykla tvärs över korsningen och på så sätt få bättre framkomlighet och kortare restid. Groningen, Holland.


Så här informerar man cyklisterna att det är allgrönt i korsningen


Ni som cyklar i Stockholm och på Tegelbacken, tänker er att cykla tvärs över hela korsningen när ni kommer från Vasabron eller Klara Mälarstrand och ska till Vasagatan, en framkomlighetsåtgärd som heter duga! I stället är det idag en närmast cykelfientlig lösning och en lösning som också innebär problem för bil- och gångtrafiken. Tänk vad mycket bättre det kunde bli om viljan och kunskapen fanns…

Mycket av det som beskrivs ovan är självklarheter när det gäller biltrafik men är dessvärre tämligen ovanliga när det gäller cykeltrafik i Sverige. Tittar vi utomlands så ser vi att de stora cykelstäderna sedan länge insett såväl problemen som möjligheterna när det gäller trafiksignaler och cykeltrafik. Så ställ krav på Trafikverket och din kommun att modernisera och cykelanpassa trafiksignalerna. Dessa åtgärder är, till skillnad mot att bygga om, mycket billiga. Vill du läsa mer om trafiksignaler och cykel finns här en handbok, Cykeltrafik och trafiksignaler 

Här kan du läsa del 1 och 2 i serien.

Share.

27 kommentarer

  1. Krister Isaksson on

    Christian, ja det är mycket som saknas på och kring cykelbanor. Åtgärder som många gånger är en självklarhet på gator och vägar. Det verkar finnas en underliggande uppfattning att cyklister är smartare och inte behöver samma vägledning! Eller är det så att dessa ”leksakstrafikanter” inte anses behöva/kostas på en omsorgsfull infrastruktur?

  2. Leverantör av trafiksignaler... on

    Christer! Säg inte att tekniken är ”outvecklad”, för det är den inte…Det finns massor av bra teknik för cyklar i trafiksignaler, framför allt vad det gäller detektering, för att slippa ”trycka på knappen” och bli anmäld i tid, på samma sätt som bilar blir. Den rätta benämningen torde snarare vara ”oanvänd”…

  3. Fantastiskt vad lätt det kunde vara att cykla! Helt imponerad! Tänk om vi hade det så!
    Själv bor jag i Jönköping, där har de förbjudit cykeltrafik på vissa gator (och det kontrolleras hårt dessutom! Fråga mig inte varför man lägger massa tid och resurser på att ta cyklister som genar över en gångbro ist. för att finnas i parker på nätterna…) Detta leder till att man får köra väldiga omvägar, hoppa av och leda cykeln eller kryssa på bakgator och bilbroar… komplett idiotiskt!
    Dagens positiva var dock tågAB. De hade ett litet bås i en av vagnarna som såg ut som de bås som finns för skrymmande packning med enda skillnaden att de inte hade några hyllplan. Uppe vid taket hängde en krok och så satt det två smutsskydd på väggen för hjulen. Där kunde man praktiskt och relativt enkelt hänga upp 2 cyklar. 60kr kostade det, inte massa krångliga förköp, separata transporter och runtslängda cyklar här inte! Lite kämpigt att lyfta in dem i tåget kanske men i värsta fall får väll en förbipasserande hålla upp dörren. Jag älskar tågab!

  4. Krister Isaksson on

    Leverantör…, du har helt rätt. Jag skulle varit tydligare och skrivit ”den teknik många kommuner och Trafikverket väljer att använda är outvecklad och omodern”. Tack för påpekandet och så önskar jag att ni lägger stor kraft på marknadsföring av dessa produkter mot kommuner och Trafikverket!

  5. Krister Isaksson on

    Jonatan, visst är det enkelt, alla svar finns där ute. Det verkar som det är förmågan och viljan som saknas… Kul att höra om tågAB, så enkelt att lösa cykel på tåg om man vill!

  6. Johannes Westlund on

    Ett ytterligare tillägg som jag tycker kan vara motiverat att göra är att en hel del korsningar är utformade för biltrafik. I Göteborg låter jag St Sigfridsplan stå modell (ligger precis vid Liseberg fast på andra sidan motorvägen, för alla som inte är Göteborgare). Här är alla ”common case” vägalternativ bilister tar synkade så att man åker rakt genom hela den komplicerade trafiklösningen i ett svep. Cyklister däremot måste i regel stanna minst två gånger i trafiklösningen när vi väljer ”common case” genomfartsväg eftersom våra genomfartsalternativ inte prioriteras utan ses som underordnat. Detta har ingenting med signalteknologi att göra utan beror på ett medvetet val och en inställning att cykling liksom inte är på riktigt. Ska man någonstans tar man självklart bilen.
    I övrigt undrar jag hur det ligger till med licenser för de bilder du använder. Jag skulle nämligen vilja använda dels grafen över tidsvinsten och dels bilden med skylten för grön våg på min blogg. Är det tillåtet?

  7. Bra sammanställning! Men kan man inte bara ta bort några av trafikljusen och tillämpa högerregeln, som i vanliga korsningar?
    Många föreställer sig att trafikljus finns för säkerheten, men det är i stort sett tvärtom. Trafikljusen finns för att öka kapaciteten, genom att bilister slipper stanna vid grönt ljus. När man försöker minska trafiken genom trängselskatt och andra åtgärder vore det logiskt att även gallra bland trafikljusen. Då dämpas takten och det blir säkrare och mer trivsamt i staden.

  8. Krister Isaksson on

    Erik, Tack! Generellt skull jag säga nej till att bara ta bort trafiksignalen utan att göra en hastighetsdämpande åtgärd. Forskning från bl.a. LTH visar med all tydlighet att ett fungerande och säkert samspel mellan olika trafikantgrupper uppstår först när hastigheten på biltrafiken är låg.

  9. Apropå trafiksignaler. Här ute i Hässelby så har vi en välanvänd cykelväg som går längs Lövstavägen (typ alla som pendlar från Hässelby och längre västerut använder den) som går över en avfart till ett litet industriområde där det ytterst sällan kör bilar.
    Hur som helst så är det en trafiksignal över den lilla avfartsvägen som har rött för cyklisterna som grundinställning, den följer alltså inte ens trafiksignalerna för bilarna längs den parallella Lövstavägen, utan man blir som cyklist tvungen att sakta ner eftersom det tycks vara sensorer som känner av cykeltrafik men är väldigt tröga, om man vill följa lagen.
    Jag kör väldigt, väldigt sällan mot rött – men där vägrar jag stå och vänta.

  10. Krister Isaksson on

    Robert, mitt emot Statoil och Skattegårdsvägen? Ett utmärkt exempel på när väghållaren kunde använda sig av överanmälan och väl placerade och intrimmade detektorer för cykelsignalen. Istället är det en ren uppmaning att cykla mot rött. En av grundtankarna med trafiksignaler är ju faktiskt att det kommer korsande trafik, annars faller ju stora delar av tanken med signaler och därmed respekten. Dålig infrastruktur leder till dåligt beteende.

  11. Bra skivet, om ni vill se de flesta lösningarna i funktion, inklusive radardetektorer för cyklister (nu snart med förlängnings funktion), välkommna till cykelstaden Malmö!

  12. Krister Isaksson on

    Leif, hej o kul att höra från dig! För er som inte vet så är Leif Mr Cykel i Malmö, en stark bidragande, kanske avgörande, faktor att Malmö är cykelstaden nr 1 i Sverige! Jag har ju tidigare, både i tidningen och på bloggen, hyllat Malmö för deras arbete med cykel. Så ursäkta alla andra cykelsatsande städer men Malmö är nr 1! Men Leif, visst är det en bit kvar till de allra bästa cykelstäderna i Holland? Har ni infört grön våg och allgrön fas för cykel?

  13. Några andra saker att fundera på när det gäller trafiksignaler.
    1: Varför ska man behöva vänta så länge på att det blir grönt sen man tryckt på knappen? Vid korsningar där övergångs-stället eller cykelöverfarten är dom enda som behöver fri väg borde ljuset kunna slå om med en gång. Anledningen att det oftast tar lång tid är nog att man har lagt in en taimer som ska garantera att det inte blir rött för biltrafiken hela tiden, men att konstuesra en krets som är medveten om att det nyss var grönt var nåt man klarade redan med 70-talets elektronik, och är inget problem alls med dagens teknologi.
    2: Varför är grundläget alltid att det är grönt för bilar, men rött för cyklar? I trafikkorsningar med lite biltrafik borde det vara tvärt om.

  14. Men Krister, att ta bort trafikljuset är väl i sig en hastighetsdämpande åtgärd? Då måste ju alla sakta ner för att kunna tillämpa högerregeln.
    Jag gillar fartdämpande åtgärder men ibland verkar det vara hängslen och livrem. Jag tänker främst på rondeller, där cykelbanan dragits utanpå och dessutom ett extra snäpp utåt så att bilisterna kan stanna innanför cykelbanan. Då blir det onödigt tvära svängar för cyklister, kanske hänger ihop med högersvängningsolyckor. Ska erkänna att jag ofta cyklar i bilbanan då. Jag vet att det är fel, förlåt! Se exempel här:
    http://cyklaihalmstad.wordpress.com/2011/04/20/forbattringsforslag-for-cykeloverfart-i-flygstaden/

  15. Krister Isaksson on

    Erik, jag skulle säga att problemet är just att ALLA inte följer spelreglerna. En del kör för fort, struntar i höger regeln osv. Därmed blir det inte en acceptabel säkerhet. Hastighetssäkrar man passager osv blir det lägre hastighet, en bättre efterlevnad och bättre säkerhet. Särskilt om man betänker att trafiksystemet ska kunna trafikeras av barn, vuxna o äldre, av funktionshindrade osv.

  16. Cyklar är fordon..följ regler för allmän trafik. Svårare än så är det inte! Och det allmänna riksvägnätet är INTE en tränings”lokal”.

  17. Efter att ha cyklat några veckor i Stockholm känner jag stor frustration; bla funderingar kring laglig högersväng mot grönt, grön våg och fler cykelbanor för att komma ifrån väjningsplikt för bilister som kommer från höger.
    Detta inlägg är fantastiskt, helt klart något för hela Sveriges politiker!

  18. Hasse B, om du ska ha den typen av attityd får du bestämma dig. Du lyckas nämligen motsäga dig själv på tre meningar.
    Antingen anser du att cyklar är fordon, jämlika med motorfordon på alla sätt och vis. Isåfall blir konsekvensen att de har exakt lika stor rätt som motorfordon att använda landsvägar för transport och träning, och är de ivägen för dig och din bli så är det bara för dig att acceptera.
    Eller, så anser du att cyklister inte hör hemma på ”riksvägnätet”. En konsekvens av det är att det alltså bör finnas specialregler och undantag som reglerar hur cyklar ska bete sig. Och då kan de specifika reglerna för cyklar eller motorfordon anpassas och användas för att skapa olika framkomlighet i olika situationer, beroende på lagstiftare och kommuners önskemål.
    Men du kan inte både ha kakan och äta den.

  19. Hasse B, om du ska ha den typen av attityd får du bestämma dig. Du lyckas nämligen motsäga dig själv på tre meningar.
    Antingen anser du att cyklar är fordon, jämlika med motorfordon på alla sätt och vis. Isåfall blir konsekvensen att de har exakt lika stor rätt som motorfordon att använda landsvägar för transport och träning, och är de ivägen för dig och din bli så är det bara för dig att acceptera.
    Eller, så anser du att cyklister inte hör hemma på ”riksvägnätet”. En konsekvens av det är att det alltså bör finnas specialregler och undantag som reglerar hur cyklar ska bete sig. Och då kan de specifika reglerna för cyklar eller motorfordon anpassas och användas för att skapa olika framkomlighet i olika situationer, beroende på lagstiftare och kommuners önskemål.
    Men du kan inte både ha kakan och äta den.

  20. Det här är även ett problem för gående, det händer att man som gående måste trycka på TRE knappar för att komma över en korsning. och vänta flera perioder medan bilisters signaler slår om med automatik. Givetvis respekterar inte alla högersvängande bilister gående med grön gubbe heller. Enda fördelen jämfört med cyklister är att det är lättare att nå knapparna 😉

  21. @Hasse B:
    ”Och det allmänna riksvägnätet är INTE en tränings”lokal””
    Tråkigt för alla bilister som övningskör. Var ska dessa hålla hus?
    Det ALLMÄNNA vägnätet är just det – allmänt.

Leave A Reply