Skrev nyligen ett inlägg om att staden inte åtgärdar farliga fel på cykelbanor. Över hälften av anmälda farligheter blir inte åtgärdade. Expressen visade bilden från blogginlägget i en debattartikel:

Och nu, efter flera års felanmälningar. Efter att ha bloggat om det. Efter att ha twittrat om det. Och efter att Expressen haft bilden i tidningen har nu staden äntligen svarat:

Bra att äntligen få en respons, ett livstecken, får jag väl säga – det verkar finnas människor bakom dessa felanmälningssystem.

Och svaret då? Ja har vi tur så kommer ett farligt fel, en spricka i asfalten som cykelhjulen kan fastna i vara åtgärdad innan vintern – i bästa fall. Staden hoppas att deras entreprenör hinner, de hoppas…

Att skicka dit den så kallade Cykeljouren med en hink kallasfalt och lägga igen sprickan verkar vara helt främmande för staden. Så här står det om cykeljouren på stadens hemsida:

”Även under sommarhalvåret pågår cykeljouren, då sker bland annat underhåll av vägbanan…”

En stad som säger sig jobba hårt med ett ökat och säkert cyklande. Som i sin framkomlighetsstrategi prioriterar cykel högst.

Och vad var det nu för typ av olyckor som dominerar bland cykelolyckor? Ja just det, singelolyckor! På grund av stora brister i drift och underhåll av cykelvägnätet.

För något år sedan skrev jag ett inlägg om Stockholms stads cykelutbildning. Ett skämtinlägg om internutbildning av stadens personal vad gäller cykel. Jag börjar på allvar tro att det skämtinlägget är verklighet.

Relaterade inlägg:

Share.

4 kommentarer

Leave A Reply