Nu har ju sopsaltaren varit igång ett antal månader på cykelbanorna här i Stockholm och vi är några stycken som har möjligheten att få färdas på de sträckor där den far fram. Så här kan det se ut när sopsaltaren far fram och utfört sitt arbete:
Foto: Lennart Johansson
Foto: Alvin Lindstam
Foto: Jon Jogensjö
Så här ser det vanligtvis ut på cykelvägen vid traditionell plogning:
Foto: Jon Jogensjö
Vad säger då forskning och studier om sopsaltaren? Redan 1988 började man använda denna metod i Odense, Danmark. 10 år senare utvärderades metoden. Rapporten heter USE OF BRINE TO COMBAT ICY BICYCLE LANE SURFACES, Mikkelsen, L. and Prahl, K.B. (1998). En sammanfattning på engelska:
”Ten years experience of operational and experimental spreading of NaCI brine on bicycle lanes in the Odense City Council areas has shown that this is environmentally the best method of combating icy surfaces on bicycle lanes. In more or less all the commonly occurring winter situations it has been possible to maintain a high level of service on the bicycle lanes by sweeping off any snow and spreading brine. It is however quite essential to a satisfactory result that the brine is spread as a preventive measure – for example on the basis of an automatic ice warning system. Environmentally the method has meant a reduction in the amount of salt spread by about 70% compared with the spreading of dry salt, without any increase in the transportation work and without any other negative environmental impact. In financial terms the method is comparable to the spreading of dry salt, while compared with graveling it costs less than 66%.”
Så i stort sett under alla vinterförhållanden har denna metod varit framgångsrik. 30 procent salt behövs jämfört med torrsalt. Metoden med saltlake är också 66 procent billigare än att sanda/grusa cykelvägar! Det är också av vikt att använda saltlake i förebyggande syfte (precis så som man använder salt på gator och vägar).
Slutsatsen i Anna Niskas (tidigare Bergström) doktorsavhandling Vinterväghållning och cykelvägar från 2002 var: ”Metoden med borste för snöröjning och saltlösning, eller befuktad salt, för halkbekämpning ger en högre standard än traditionell plogning och halkbekämpning med krossgrus. Metoden innebär att man slipper isiga spår och löst grus på bara ytor, vilket är de väglag som cyklister skyr mest. De skärpta standardkraven, med bl.a. ett startkriterium för snöröjningen på 1 cm snödjup, var en bidragande orsak till den förhöjda standarden.”
Så efter bara några månader av praktisk erfarenhet i Stockholm, tidigare forskning och mångåriga erfarenheter från andra städer vågar vi redan säga att denna metod är avsevärt bättre än traditionell plogning? Ja jag gör det! Rätt utförd och med rätt kriterier kommer denna metod vara helt överlägsen traditionell plogning 9 gånger av 10.
Nynäsvägen, här kanske sopsaltaren går på en nit! Här handlar det snarare om samordning så att två maskiner åker efter varandra. Vanligt förekommande när man röjer körbanor på trafikleder men mycket ovanligt när cykelbanor ligger utmed trafikleden. Foto: Mathias
Då är det bara att hoppas att Stockholms stad kommer till samma slutsats och inför detta i stor skala redan till nästa år. Samt att Trafikverket och massor av andra kommuner tar del av detta, lär sig, prioriterar om och skärper till sin vinterväghållning vad gäller cykelvägar.
Vad tycker ni?
Tidigare inlägg om sopsaltaren:
18 kommentarer
Oavsett vad man beslutar om saltlake-maskinen, så känner jag att gruset måste bort. I min erfarenhet så har det ingen effekt på cykelbanor vid snö eller is, däremot kan det ligga kvar i flera veckor eller månader när snön till slut smälter… Ungefär som de senaste veckorna inne i Stockholm… Min kedja gråter tårar av sand varje gång jag hamnar i en cykelbana…
Dmitri F, det är ju en av finesserna med denna metod, det i stort sett utesluter sand/grus! Under försöket har man garderat sig och ibland sandat men detta försvinner ju sedan vid nästa borstning.
Jag har inte cyklat någon sträcka som sopsaltbehandlats men enligt bilderna ser det mycket bra ut. Det blir intressant att läsa utvärderingen och förhoppningsvis kommer metoden användas på fler cykelstråk. Tyvärr är inte alla cykelstråk planerade för snöröjning (och inte för cykling heller) vilket kan ställa till en del problem för metoden.
Olof E, ja det ska bli spännande och läsa trafikkontorets slutsatser. Det går ju alltid att bygga om eller skaffa en mindre maskin!
Läste precis att i Amsterdam aktiveras saldspridare på plogbilar (och borstbilar?) automatiskt med hjälp av GPS medan de kör runt… koolt!
http://www.aviewfromthecyclepath.com/2013/01/ice-cold-in-assen.html
Det var Assen inte Amsterdam…
Hej Krister
Tror jag följt alla dina bloggar om snöröjning, du lyfter verkligen nivån genom att så väl vara hård och kritisk och samtidigt visa på möjliga lösningar, förbättringar, studier och forskning. Cyklar året runt från västerort och kan bara konstatera att det är som natt o dag sedan sopsaltaren började användas, ofta är det rena rama barmarksförhållanden och en ren fröjd att vintercykla. Hoppas nu att detta permanentas och sprids till andra delar av staden så fler får uppleva denna stora förbättring. Samtidigt är jag arg, ledsen och besviken. Du skriver ju i tidigare inlägg/kommentarer att denna metod varit känd över 10 år på Trafikkontoret, 10 år! Du skriver också att det varit återkommande politiska beslut, ända sedan Cykelplan 1998, på att förbättra snöröjningen av cykelbanor. Det är 15 år! Men först NU ser vi några små försök på en mycket begränsad del av stadens cykelvägnät. Vad är det ansvariga på Trafikkontoret sysslar med, är det ren o skär trots mot politiskt fattade beslut? Visst, vi kan klaga på Ulla Hamilton och Per Ankersjö men jag undrar om inte en stor del av detta fiasko ändå måste tillskrivas ansvariga på Trafikkontoret.
Petter, tack för dina ord! Förstår din upprördhet och delar den till 100 procent…
Linköping har ju haft sopsaltare i ett antal år nu och visst fungerar det bra så länge man kör aktivt med den och är ute tidiga mornar. Värre är det när de inte åker ut i tid (eller inte alls) eller att temperaturen sjunker så mycket så att saltet förlorar sin verkan. Då fryser det våta saltlagret och det blir ett tunt, genomskinligt islager på hela den sopade ytan.
Så även om sopsaltaren är bra vid måttliga minusgrader nere i europa så är den inte odelat positiv här uppe i norr och de dagar temperaturen sjunker under -10.
Annars tycker jag debatten är bra och skoj att den lyfts upp och nya lösningar provas.
Micke, det du beskriver som problem är ju inte själva metoden utan de kriterier man har på HUR och NÄR man ska utföra arbetet. Som du själv nämner så måste man utföra det frekvent och vid rätt tillfällen. Sen är det ju självklart så att ingen metod fungerar vid alla förhållanden men denna metod, rätt använd och utförd, är enligt min mening överlägsen traditionell plogning.
Håller helt med dig Krister, sopsaltaren kan vara det bästa vi har nu och den fungerar i de flesta förhållanden helt tillfredställande.
Men som det är nu har det bara lyfts fram fördelar med den trots att den faktiskt har blivit ”hatad” av många i Linköping just pga att de inte kan se isen eller att hela gång- och cykelbanor blivit till skridskobanor när det fryser på ordentligt (i helgen var det -7 på ett sopsaltat stråk och där var det glashalt!)
Så nu vet vi lite mer om baksidan med att bespruta våra cykelbanor med vatten vintertid och har en negativt punkt att väga upp med mot alla de positiva sakerna. :o)
Micke, ja det är ju här man vill se att forskningen och utvecklingen går vidare. Ska denna metod exempelvis kompletteras med varmsandning vid vissa förhållanden? Finns det andra metoder osv? Tyvärr så lägger ju kommuner och Trafikverket inga pengar på detta, mycket lite har gjorts på området för att utveckla vinterväghållningen för cyklister (och gående).
I går upptäckte jag att de har sopat och saltat på min väg till jobbet – cykelbanan mellan Haga Norra och Frösundavik var alldeles fri från både snö och rullgrus (ja, inte i kanterna dårå, men ändå). En fröjd att cykla på! För min del behövs det ingen mer utvärdering – köp in fler sopsaltare! Detta är den enskilt bästa åtgärden jag sett på senare år vad gäller cykling.
Joakim, fick just veta av Peab att Solna bett dem pröva sopsaltaren på vissa sträckor i kommunen och du fick omgående uppleva det, kul! Metoden sprider sig och när den väl har fått fäste är det ju tämligen svårt att backa. För vad ska väghållaren säga? ”Det var ju bra detta men vi tackar nog nej!” Tror inte allmänheten och politiken kommer att acceptera det utan vi ser nu början på helt nya förutsättningar att vinterpendla med cykel. Sen är det som Micke skriver av stor vikt att även hantera situationerna när sopsaltningen inte räcker till.
Mickes vittnesmål om skridskobanor är viktig input till att lyfta snöröjningen för alla trafikanter. Måste man verkligen sprida saltlaken? Borstningen i sig borde räcka väldigt långt, eller hur?
Arne B, vet att representanter från Trafikkontoret varit nere i Linköping för att ta del av deras erfarenheter. En effekt/lärdom ni kan se på teststråken är att man fortsätter sanda vid vissa väderförhållanden för att inte riskera det Micke tar upp. Saltlaken gör över tiden mer nytta än skada, i varje fall enligt studier. Så vi för väl se vad den framtida utvärderingen säger.
Kalmar kommun använder saltlake sedan ett par år tillbaka på en del av huvudcykelstråken, dock inte i kombination med borste utan cykelbanorna plogas som vanligt. Har sett och cyklat på många fina saltade svarta cykelbanor under denna tid. Oftast ligger även ett tunt lager grus på banan som minskar risken för isbana vid plötsligt fall i temperaturen efter spridning av saltlake eller innan man hunnit ut på morgonen.
För den senaste vintern sprids saltet tyvärr inte på jourtid på natten utan på dagtid av besparingsskäl, vilket minskar effekten och gör det knöligare att ta sig fram på trafikerade cykelbanor.
Thomas, tack för info, alltid bra att få mer kunskap om hur det ser ut och fungerar runt om i landet. Tråkigt att höra att det blivit en nedprioritering och att cykelbanorna inte är tipptopp när man ska bege sig till jobbet. Har man även prioriterat ned vägar och gator på samma sätt?