Skanska och Exploateringskontoret – Stockholmscyklistens värsta fiende?

Bygget av nya Slussen har pågått i många år nu. Genomgående i bygget under alla dessa år är att det varit varit mer eller mindre usla lösningar för cykel- och gångtrafiken. Ja till och med farliga lösningar med dokumenterade personskador. Jag har haft en förhoppning att Skanska – som är entreprenören som bygger Slussen – med tiden skulle förkovrat sig och blivit rejält duktig.

Slussenbygget började 2016, för snart tio år sedan. Det kommer hålla på ytterligare minst 4 år. Det har alltså funnits god tid för Skanska att skaffa erfarenheter och sedan tillämpa dem i praktiken.

Det visar sig mer och mer vara en ytterst naiv förhoppning från min sida. Det går inte att urskilja någon som helst förbättring från Skanska – tvärtom.

Här brukar vi då få förklarat för oss att det är så komplicerat, så svårt, att det måste göras kompromisser. Och det är tydligt att det är så, att det är för svårt för Skanska att göra säkra och funktionella lösningar för gående och cyklande. Inblandade i projektet saknar uppenbarligen grundläggande kompetens, och verkar inte heller ha förmågan och viljan att lära sig och förbättra sig.

Mitt råd till Skanska och Slussenprojektet: åk på studieresa till Nederländerna. Där har och genomförs stora och komplexa projekt i bland annat i Utrecht och Amsterdam – och där lyckas man ta om hand om gående och cyklande på ett funktionellt och säkert sätt. För man är professionell – man har viljan, kunskap och kompetens. Man genomför en omsorgsfull produktionsplanering av bygget – en planering som tar om hand om och ser till att gående och cyklande i varje skeda av projektet har funktionella och säkra förhållanden.

Här några exempel på Skanskas tillkortakommanden. Projektet påstår sig ha gjort en Cykelöverfart. Och det man har gjort är att placerat ut vägmärket för Cykelöverfart. Men…

• Man har sedan målat markeringen för cykelfält, inte Cykelöverfart – lite hur som helst
• Man har inte målat vägmarkeringen för Cykelöverfart – vilket krävs
• Man har inte målat väjningslinje för överfarten – vilket krävs för överfart
• Man har inte hastighetsäkrat överfarten – vilket krävs
• Det går inte att finna en Lokal trafikföreskrift (LTF) för Cykelöverfarten – vilket krävs

Så Skanska, inte ett enda rätt får jag konstatera – rena lekstugan istället. Dessa grundläggande kunskaper tycker man ju att ansvariga för trafikomledningar och TA-planer i ett mångmiljardprojekt skulle besitta och sen se till att de blir rätt utförda.

Sen har vi detta. Vägmärkena längs Stadsgårdsledens omledning visar på uppdelad gång- och cykelbana. På sträckan är det sen svårt att genomgående finna att så skulle vara fallet – istället är det en salig blandning av allt möjligt – vilken fördel är det att det ser ut på detta sätt för gående och cyklande? Och varför Skanska skyltar ni på detta sätt men sen inte fullföljer det genom att separera genom till exempel målning på sträckan? Vet ni inte vad vägmärkena ni använder innebär och kräver?

Mitt på sträckan dyker sedan plötsligt ett hinder upp som smalnar av halva bredden. Detta löser Skanska genom att placera ut ett mörkt stängsel. Som de sedan dekorera med – plastband. Sen när blev plastband ett redskap som är godkänt att använda som trafikanordning vid hinder som upptar halva bredden på en trafikerad ytan? Här finns ju etablerade vägmärken för avsmalnad körbana, reflexer och sidomarkeringsskärmar som ska användas – vet ansvariga på Skanska inte detta? Eller är det för komplicerat, för svårt – är detta en av alla dessa nödvändiga ”kompromisser” i detta komplicerade projekt?

Mer av samma vara på bilden nedan. Här är det alltså som så att gång- och cykelbanan viker av till vänster efter huset. Skyltningen säger något annat – dock oklart vad den egentligen säger. Och nu vet ni vad ni ska titta efter eftersom jag skriver det. Men tänk kvällstid/mörker. Då är det tvärs över gång- och cykelbanans förlängning ett mörkt stängsel, utan någon som helst förvarning genom till exempel skyltning, hänvisningspilar eller reflexer. Detta är alltså vad Skanska lyckas åstadkomma i Nollvisionslandet år 2024. Och som VTI med flera har visat – cyklande (och gående) är de som är mest olycksdrabbade vid vägarbeten. Vi förstår varför när vi ser hur Skanska agerar under bygget av Slussen.

Detta var bara ett litet axplock av brister för gående och cyklande i Slussenprojektet. För er som vill ta del av en omfattande dokumentation vad gäller förhållandena för cykel- och gångtrafiken under bygget av Nya Slussen rekommenderar jag det arbete som Cyklandeombud gjort. Det är en omfattande dokumentation och genomgång av brister, faror och problem som gående och cyklande utsatts för under lång tid i Slussenprojektet. Här finns också en sammanställning av filmer från Slussenbygget. Och inget av detta hade varit nödvändigt att utsätta gående och cyklande för om bara Skanska och Exploateringskontoret agerat professionellt och med grundläggande yrkeskunskap. Men av detta ser vi lite av i Slussenprojektet.