För den som vågat testa och fattat grejen kan mountainbikes med el vara en sanslöst rolig historia. För att inte tala om hur bra det är på att jämna ut spelplanen i ett gäng med spretiga färdigheter. Med detta nya ekipage sällar sig nu även Canyon till den lista med cykelleverantörer som har en lätt elmountainbike i sin lineup. Vi hälsade på hos Canyon i Koblenz för en försmak av denna nya maskin.
Neuron, alltså den analoga varianten, är faktiskt Canyons mest populära hoj och den finns sedan tidigare med el i Neuron:ON. Nu släpper man alltså en lättviktsversion – Neuron: ONfly – som väger in på runt 20 kg. Tanken är att ha en hoj som landar precis mellan de två tidigare versionerna (el och analoga), något man såklart lyckats med väldigt bra.
Det assisterande hjärtat i denna nya skapelse kommer från Bosch. Deras nya SX motor är 20% mindre och väger 900 gram mindre än storasyskonet CX men levererar fortfarande 600 watt ”peak power” – alltså samma effekt som en större motor (och 55 Nm torque) Nytt i denna motor är att den levererar maxwatten i samband med en hög kadens. Ju snabbare man trampar, desto mer effekt alltså. Mest effekt ger den vid en kadens på runt 100 varv per minut.
Har man kört mycket elhoj innan är detta en ganska ny upplevelse, men för den som är van vid att trampa analogt på samma vis, med hög kadens, känns det som att Bosch och Canyon hittat rätt, det funkar helt enkelt väldigt bra på en stökig stig. SX motorn har även en smalare Q-faktor, som här ligger på 160 mm, så här cyklar man inte längre kobent.
Det man har skalat ner på är ju såklart annars batteriet. i Neuron: ONfly sitter ett 400watts batteri (jämfört med 625 eller mer i Neuron:ON) Riktmått på hur länge det håller är att det ska klara 1000 meters klättring i turboläge på en laddning.
Vill man köra längre så finns det en ”range extender” på 250 watt som man klickar i (de rejält förstärkta) flaskställsbultarna.
Geometrin då? Jo den ser ut såhär. Slaglängden ligger på 140mm både fram och bak. (förutom i den nya storleken XS, där är det 130 som gäller)
Vi har redan fått köra lite på hojen och det på ingen mindre arena än stigarna runt Canyons högkvarter i Koblenz, Tyskland. En liten not om det är att stigarna här är pangfina och det finns hur mycket som helst. Fallhöjden ligger på runt 300 meter och stigarna är sådär precis lagom stökiga som jag själv tycker om, flow med fart. Att vi är just här och testar cykeln är ingen slump, för det är för denna arena som Neuron: ONfly är byggd. 140 millimeter slaglängd är precis den slaglängden man behöver för denna typ av stigar, hade det varit stökigare, fler och högre dropp hade 150-160 definitivt varit på sin plats. Men det är även här som en elmtb kommer så väl till plats, för då kan man varva laps och utförskörningar som utan elassistans hade bjudit på en helt annan fysisk prövning.
Sen är det såklart en enorm skillnad på att köra en elhoj som väger 20 kilo istället för 25. För mig som inte kör så mycket elhoj tar det samtidigt en stund innan jag har kalibrerat åkningen från att annars cykla runt på en endurorigg som väger närmare 13 kg. Men när det väl sitter drar det allt mer i smilbanden när vi kör varv efter varv på de fina stigarna och jag hinner tänka, äntligen! Alltså äntligen en (till) elhoj där man bantat vikten och skapat något som är mer lekfullt och kanske mer mångsidigt. En hoj som bjuder på det bästa av två världar, utifrån hur ytterligheterna ser ut just idag.
Precis som jag skrev i ett test för analoga Neuron för några år sedan gäller samma sak för detta elektroniska dito, att det är en hoj som är som klippt och skuren för stigcykling på svenska marker.
