Dra kabeln över cykelbanan – inte lägga kabeln på cykelbanan. Så enkelt är det att fixa så att kabeln kommer över cykelbana och inte på. Då utgöra kabeln ingen fara eller problem för de som cyklar, går, kör permobil m.fl. Inte påverkas heller framkomligheten – bara att rulla på. Entreprenören använder sig av standardutrustning som finns i överflöd – behöver inte utveckla och ta fram särskild utrustning som kan vara kostsam. En utrustning som kan återanvändas hur många gånger som helst. Är det kraftigare kablar eller slangar dimensioneras bara utrustningen upp för att hantera dessa.
Observera också utmärkningen av betonggrisarna – marken vid sidan av cykelbanan är för ojämn för att flytta betonggrisaren längre åt sidan. Och man är då medveten om att de kommer lite för nära cykelbanan – då sätter man ut skärmar för att varna trafikanterna om detta:
Så enkelt, så bra – ändå så sällsynt. Det absurda i allt är att jag blir imponerad, och tacksam – detta borde ju vara standard, en självklarhet – något man inte ens lägger märke till. Men det är nog dessvärre lång väg kvar innan det ser ut så här på majoriteten av platser med kablar/slangar över cykelbanor. Det är synd, för vägarbeten på och kring cykelbanor leder till många olyckor visar forskning och studier från bland annat VTI och Trafikverket. Så här skriver VTI:
”Nio av tio cykelolyckor som vid vägarbeten har inträffat i tätort och de vanligaste orsakerna är: att cyklisten cyklat omkull på kablar, slangar, rör etc. på cykelvägen; löst grus, stenar eller smuts från vägarbetet; höga och/eller omarkerade kanter; större gropar, hål, diken eller andra ojämnheter.
Cyklisternas framkomlighet påverkas negativt av alla typer av hinder som ett vägarbete utgör, framförallt av om- och förbiledningar. Cyklisternas komfort påverkas negativt av ojämnheter och smuts som ofta förekommer i samband med vägarbeten.”
En gång till: ”…cyklat omkull på kablar, slangar, rör etc. på cykelvägen”. Så genom att lösa det som på bilderna ovan så skulle vi omgående eliminera ett stort antal olyckor där människor skadar sig. Rasande mer effektivt trafiksäkerhetsarbete än dessa förslag: ”se dig för och anpassa farten”, ”har inte cyklisterna något eget ansvar?”. Detta är ju inga trafiksäkerhetsåtgärder, det begriper ju en normalbegåvad. Detta är bara ryggmärgsbetingat bröl – ett bröl som inte kommer minska antalet olyckor överhuvudtaget.
VTI:s forskning om vägarbeten på cykelvägar var finansierad av Trafikverket. Rapporten kom 2014. Åtta år senare kan vi konstatera att Trafikverket inte följt eller implementerat någon av VTI:s rekommendationer för att minska antalet olyckor – verket kör på som vanligt. Är inte det lite märkligt? Och ett resursslöseri – varför genomföra studier och forskning om man ändå inte har avsikten att förändra och förbättra sitt arbete?
Ni kanske minns den farliga cykeltunneln som Trafikverket bygger i Burlöv där mängder av människor skadats – där hanterar verket slangar och kablar så här på cykelbanan – de sätter upp en skylt:
”…slangar på cykelbanan” – inte lämpligt enligt VTI. I bakgrunden den farliga cykeltunneln i Burlöv som Trafikverket byggt. Så fälls inte cyklande av den idiotiska utformningen av tunneln och cykelbanan, så ser Trafikverket till att det finns ytterligare en farlig fälla för de som cyklar: slangar på cykelbanan. Foto: Joakim Fors
Från Trafikverket får vi veta detta:
”Vi tar alltid med oss erfarenheter från tidigare projekt…”
Ja så kanske det är, frågan är ju vad dessa erfarenheter omfattar, och vilka trafikslag. Och hur länge vi ska behöva vänta innan dessa ”erfarenheter” implementeras i nästa, eller nästa eller kanske nästa projekt, eller kanske inte alls…? 25 år efter Nollvisionens antagande. Det är ju i vilket fall som helst tydligt att Trafikverket inte tar med sig sin egen handbok, forskning och kunskaper som rör cykelinfrastruktur, vägarbeten och cykelolyckor – vare sig det är tillfälliga eller permanenta lösningar – i sina projekt. Eller anser sig verket ha färskare och bättre kunskap och fakta än till exempel VTI/Cykelcentrum? I så fall vilken?
År 2022, det här är Nollvisionen för cykeltrafik modell Trafikverket – en skylt, slangar på cykelbanan och en farlig tunnel. Det är alltså i grunden väldigt lätt att göra rätt – finns till och med handböcker och mängder av forskningsrapporter som hjälper en på vägen. Men för Trafikverket – myndigheten som ska leda arbetet med Nollvisionen – är det för svårt att göra rätt. Vi får i stället höra de innehållslösa orden från projektledaren på Trafikverket: ”Vår högsta prioritet är säkerheten”.
Om verket inte tar till sig och omsätter VTI:s och andras forskningsresultat i insatser och åtgärder – kan man då hävda: ”Vår högsta prioritet är säkerheten”? Jag får inte riktigt ihop det. Trafikverkets fokus – och enda fokus – när det gäller cykeltrafik och trafiksäkerhet verkar vara: lag på cykelhjälm för alla som cyklar
Vi kan också konstatera att det är en avgrundsdjup skillnad mot hur Trafikverket arbetar med biltrafiken. Läxan som Claes Tingvall – tidigare trafiksäkerhetsdirektör på Trafikverket – sa att Trafikverket hade att göra för över 10 år sedan när det gäller oskyddade trafikanter har verket uppenbarligen inte gjort. Och ingen verkar heller få bakläxa eller kvarsittning. Allt rullar på som vanligt. Medans cyklande färgar asfalten mörkröd med sitt blod.
Relaterade inlägg:
- Trafikverket sminkar grisen i den farliga cykeltunneln
- När man verkligen vill skada dem som cyklar
- Idiotin löper amok
- Led cykeln
- Led cykeln – hur gör du?
- Här går det åt helvete för cyklister
- Vägarbeten och cykel – därför går det åt helvete
- Cyklister är de mest utsatta vid vägarbeten
- Cyklister bara klagar
- Åtta tumregler för att få rätt mot entreprenörer
- Varför cyklar du på gatan?
- Det går ju om man vill
- Trafikverket – vill ni döda cyklister?
2 kommentarer
Förmodligen råder sträng intern sekretess kring cykelsäkerhet på Trafikverket. Och nåde den som trots allt agerar efter dessa rön – vilka ju inte får spridas inom organisationen. Åtminstone om de medför kostnader…
Jag har anmält till Trafikverket om grus och skräp på cykelbanan mellan väg 210 och Tåbyvägen i Söderköping. När man sopat där tar man inte bort sand och skräp som ligger under vägräckena som skiljer cykelbanan och vägbanan åt. Detta gör att cykelbanan är full av grus och skräp igen efter bara några dagar.