Kan det vara så att dödsgrusets dagar på våra cykelbanor är räknade? Studerar man effekterna av sopsaltaren här i Stockholm så säger jag att så kan vara fallet. Nedan två bilder från Farstavägen i Stockholms södra delar. Det är cykelbanor på bägge sidor av vägen, på ena sidan sker traditionell snöröjning och halkbekämpning med grus, på andra sidan far sopsaltaren fram.
Farstavägen i början av mars, traditionell snöröjning och halkbekämpning med grus
Farstavägen, andra sidan, i början av mars. Sopsaltaren har varit här! Hur många andra cykelbanor ser ut så här i början av mars?
Här ser vi då ytterligare en positiv effekt av att använda metoden sopsaltning på cykelbanor, gruset som ofta blir liggande i månader under våren på cykelbanorna existerar inte längre.
Gruset har påtagliga konsekvenser, både vad gäller cyklisters säkerhet och restid. Bara i april månad så kan närmare 20 procent av cyklisters singelolyckor härledas till grus. Under månaderna mars respektive maj är siffran 10 procent (Niska 2011). Gruset påverkar också cyklisters restid negativt då hastigheten måste sänkas avsevärt, särskilt i kurvor och nedförsbackar, för att det ska var säkert att cykla. Sen har vi ju också den påtagliga punkteringsrisken som gruset utgör.
En studie från Danmark menar att saltlakelösning för halkbekämpning av cykelbanor är 60 procent billigare jämfört med grus (Mikkelsen, L. and Prahl, K.B. 1998). Under vintersäsongen 2009-2010 använde Stockholms stad ca 90 000 ton grus för halkbekämpning.
Vad föredrar ni?
Relaterade inlägg:
23 kommentarer
Gillar också sopsaltaren från så många perspektiv men tyvärr så förefaller det som om Staden har glömt de delar där den inte far fram. Men en positiv förändring är det naturligtvis.
Min stora missmodighet just nu är all den glansis som ansamlas på cykelbanorna – i synnerhet när de fina bilvägarna bredvid är torra som fnöske (kanske inte i morse men under större delen av mars). Orsaken är naturligtvis att det töar från de stora snövallar, som alla cykelbanor nu har i anslutning till lederna, på dagarna och fryser till på nätterna. På mina 10 km har jag 7-10 ställen som är ren blåis eftersom den grus som faktisk ligger där av naturliga skäl lägger sig på botten av det då smälta vattnet.
Grundorsaken är naturligtvis att de inte tar bort snön i anslutning till cykelbanorna så detta kommer vi att få leva med in i april. Man kan ju tycka att om vintern under vissa tillfälligheter tog stora resurser av snöröjningen så borde de ju ha all tid i världen nu att frakta bort snön men av detta ser man intet.
Att de också skulle jobba med dräneringen av cykelbanorna nu under sommaren är säkert också endast en from förhoppning.
Appropå nattens snöfall, det var verkligen snor halt i stan under natten, jag cyklade hem vid tolvslaget och det låg ett puderlager över den hala marken, härligt men lite farligt. Det var länge sedan jag hade så kul på cykeln, man borde verkligen cykla mer för skojs skull när det är så där halt.
Andreas, jag håller till stora delar med dig, försöker i detta fall med sopsaltaren se det positiva, se möjligheterna och lyfta dessa. Har då en förhoppning om att denna metod utökas, och det kraftigt, till nästa år. Men vi får väl se…
Erik, nog var det halt och det såg ut som en snökanon när jag for fram i pundersnön i morse. Och under lagret med pudersnö var det som du säger många gånger blankis, här går även sopsaltaren på en nit då det var för kallt för att saltlösningen ska kunna verka på ett effektivt sätt.
Jag har också upplevt problem med fläckvis glansis på cyeklbanorna. Jag tror i och för sig att årets väder, med kall luft sent på säsongen, då solen hunnit bli stark och förmår smälta snön på dagarna, är en ovanlig kombination, men man måste nog ändå försöka dränera cykelbanorna mer effektivt. På vissa ställen är det så klantigt gjort att jodvallar på bägge sidor om cykelbanan innesluter allt vatten, såväl smält- som regnvatten.
Vad gäller rullgruset så är jag lycklig som ett barn när jag cyklar på de sträckor som sopsaltaren farit fram på. Rullgrus på cykelbanorna är, tillsammans med folk som slänger skräp i min cykelkorg och rökare som står i porten, de mest irriterande saker jag vet.
Jocke, ang. dräneringen så är det ju så märkligt att i många av snöröjningskontrakten står det att 75 procent av gc-banans bredd ska röjas. Detta får till följd att det ligger snövallar PÅ cykelbanan och den avrinning av vatten som normalt fungera övrig årstid sätts helt ur spel och den fungerar först igen när snön helt smält bort. Tänk er att vi plogade gator och vägar på samma sätt, helt plötsligt har vi isbanor över våra gator och vägar – ALDRIG! Där genomförs ju löpande under vintern bortplogning/forsling av snö/is för att avvattningen av gator och vägar ska fungera, något annat är otänkbart (och livsfarligt).
Budskapet från staden är väl att de som cyklar är låtsastrafikanter och ses mer som en minoritetsgrupp vars behov ”måste” tillgodoses utifrån jämställdhetsprinciper.
Istället för att faktiskt se cykeln som ett effektivt transportmedel som *alla* borde kunna välja istället för att gå, köra bil eller åka buss.
Dmitri F, det är en lång o mödosam uppgörelse med ”cykelskulden”…
Visst vill jag ha bort gruset på våren. För då kan jag cykla lite fortare med bibehållna säkerhetsmarginaler. Och träna inlines och rullskidor. Men jag undrar ändå varför gruset är dödligt på våren och samtidigt livräddare på vintern? För min egen del har jag svårt att se gruset som dödligt. Jag ser, hör och känner att det är grus på underlaget och anpassar körningen efter det. Däremot är kanske dammet med alla partiklar dödligt. Jag ser däremot en fara i att kalla gruset ”dödligt” då det ger en signal till trafikanten att den inte behöver anpassa körningen efter underlaget.
Jag är bara rädd för mina medtrafikanters val av farliga beteenden i trafiken. Grus och infrastruktur påverkar bara min framkomlighet.
Jon:
Gruset är farligt för att som Krister skriver i sin artikel är 20% av alla singelolyckor i april kan härledas till grus. Man måste cykla väldigt långsamt ner för backar och i kurvor får man passa sig.
Gruset fastnar under huden och är omöjligt att få ut, det blir fula mörka ärr, om du skulle ramla omkull, även av andra anledningar än gruset, t.ex en kollision med en bildörr.
Gruset är farligt också för cyklar, då det sliter enormt på komponenterna, och orsakar punkteringar.
Gruset är som du själv påpekar farligt att andas in.
Gruset hamnar i ögonen och ansiktet om det blåser, och det kan orsakar en olycka även om man har anpassat körningen till underlaget, om man plötsligt får skit i ögat.
Gruset låter mycket när man kör på det, man känner det genom sadeln också. Det är helt enkelt väldigt obekvämt.
Gruset är helt enkelt en glädjedödare. Därav – dödsgruset.
Jon, ber om ursäkt, försökte som Dmitri tar upp beskriva vilken glädjedödare gruset är. Men då jag inte har kontroll på hur läsaren tar emot texten bör jag vara mer noggrann. Samtidigt vill jag ha mitt utrymme att skruva till det ibland. Nu över till eländet med vinterväghållningen och dess konsekvenser. Vi ser här en metod för vinterväghållning av cykelbanor som enligt studier och praktiska erfarenheter verkar överlägsen de mer traditionella metoderna. Så gruset är inte ens under vintern en särskilt effektivt halkbekämpare, eller livräddare som du uttrycker. Metoden har också den positiva effekten att flertalet av vårens ”halkolyckor” på gruset kan undvikas. För vem är betjänt av att gruset ligger kvar 1-2 månader EFTER halkan? Vi skulle aldrig se en så undermålig halkbekämpning av landets bilvägar och framförallt skulle det aldrig förekomma att den metod som används för halkbekämpning sedan orsakar singelolyckor i stor omfattning efter halkan. Visst, vi kan lägga över allt ansvar på cyklisterna och säga: ta det lugnt, var observant, var alltid redo på att runt kurvan kan det ligga fullt med grus över cykelbanan. Varför ska det vara så när det kan vara på ett annat sätt?
Ursäkta långt inlägg, läs om ni orkar… tack för att ni vill diskutera…jag testar argumenten här: Jag håller helt med om att gruset inte är en livräddare på vintern för mig. Det var mer ett uttryck för väghållarens tänkta funktionen av grus på vintern. Däremot kanske det i dagsläget är lättare att locka nya trafikanter på cykel på vintern om det är grusat? Jag kör med dubbdäck och det enda som sänker min framkomlighet är när det är plogat på fel sätt, samt min kondition, styrka och vilja. Och med nya sopsaltaren slipper vi gruset helt. Bra. Dock sett ur väghållarens idé med gruset speciellt på mixar cykel/gångbana borde väl gruset rimligen ligga kvar tills det inte längre är minusgrader? Det är ju fortfarande minusgrader på morgon och kväll.
Sen förstår jag inte rädslan att lägga det delvis laga ansvaret på cyklisten att hela tiden scanna vägförhållanden och trafiksituation. Har jag missuppfattat dig här? Jag har i princip aldrig behövt sänka hastigheten på grund av att kontinuerligt läsa av väg och trafiksituation. Jag har väldigt sällan stött på fenomenet att det ligger en grushög runt hörnet i en situation där jag kan cykla i normal pendlarfart. Om jag inte har sikt runt ett hörn måste jag ändå sakta ner för att visa hänsyn mot mina medtrafikanter. Tvärtom är det stimulerande för mig att samspela med alla dessa faktorer, och den mänskliga hjärnan är skapad och fenomenal på just att blixtsnabbt förutse och välja handling. Jag har svårt att se en trafikmiljö där trafikanten inte behöver ta det lugnt och vara observant. Det låter inte som intentionen i lag eller hos trafikmyndigheter.
Nu menar jag såklart inte att det är kul att lägga ut grus för då blir jag stimulerad i vardagspendlingen. Jag tycker såklart att grus aldrig ska användas och sopsaltaren gör hela jobbet. Cykelbanor ska vara breda, raka och utan stora hål. Det är mer principen att när man skriver att det är farligt blir risken att man ta bort ansvaret från trafikanten och det blir ett sluttande plan. Det räcker att skriva att det sänker framkomligheten. Om man jämför med biltrafiken läste jag precis i SVD att de flesta dödsolyckorna sker på torr fin asfalt i dagsljus. Det är trafikantens medvetna farliga val av beteende som orsakar nästan alla olyckor. Och om man tänker att cyklingen ökar, kommer det beteendet att hänga med till cykeln också. Trafikanter som kör bil idag kör mer och mer cykel i framtiden.
Och Dimitri, alla de farliga situationerna med gruset du räknar upp, jag förstår och håller delvis med, men i praktiken i min vardagspendling har det aldrig varit ett problem. Förutom partiklarna. Det är bara farliga val av mina medtrafikanter jag är rädd för.
Jon, jag orkar och uppskattar ditt inlägg. Så mycket att jag ber att få återkomma med ett mer utförligt svar. Glad Påsk!
Jon, självklart har trafikanter ett ansvar, framförallt att följa regelverket, något annat har jag aldrig påstått. Sedan uppfattar jag nollvisionen och beslut i riksdagen som så att systemutformarna (dvs väghållare) har ett tydligt och särskilt ansvar att tillhandahålla ett system som så långt som möjligt innebär att olyckor undviks. Utifrån detta har jag mycket svårt att se att så är fallet när det exempelvis gäller vinterväghållning av cykelvägar och att många kommuner och Trafikverket låter gruset ligga kvar till mitten av maj. Dina bilder på ishav visar tydligt att så är fallet och du tar själv upp att något sådant skulle aldrig förekomma på bilvägar utan kraftfulla insatser skulle omgående sättas in för att undvika olyckor. Det är mycket tydligt, både när det gäller infrastrukturåtgärder och trafiksäkerhetsåtgärder, att trafikantgrupper behandlas mycket olika och det är detta jag främst vänder mig mot. Varför ska ett större ansvar utkrävas av de som cyklar än de som kör bil?
Jag har en fundering som du säkert kan svara på.
Finns det någon tillförlitlig statistik över antal olyckor som funktion av underlag? Dvs är det flest olyckor beroende på snö/is eller grus. Min gissning är att det är fler på grund av grus eftersom fler cyklar på våren än på vintern. Min egen erfarenhet är att mot snö och is fungerar dubbdäck förvånansvärt bra men mot grus ovanpå asfalt hjälper inget utom tur och låg fart.
Håkan, det verkar inte så om du tittar på studien jag länkar till ovan, från s 48- (Niska 2011). Det kan ju bero på att perioder med halka pga snö/is är längre än perioden med barmark där gruset ligger på asfalten.
igår tisd 2 april hade TV4 Stockholm ett långt inslag om dödsgruset och hur det drabbar cyklister och på våren även orsakar damm och besvär för de gående.
Gediget och långt inslag om cyklisters vardag ! Bra tycker jag.
http://www.tv4.se/nyheterna/klipp/tv4nyheterna-stockholm-2231-2317757
Just hur länge man har snö respektive grus skiljer nog ganska mycket inom Sverige. I Göteborg har vi haft i princip haft barmark med grus sedan januari. Det blir ganska länge om man räknar med att det skall ligga som längst till 1/6. Så åtminstone denna vintern så har grussäsongen vida överstigit snösäsongen. Men generellt så är det ju som du säger att det bör vara kortare tid med grus än med snö.
Manne, det är vad jag också upplever när det gäller media. Under alla dessa år jag arbetat med cykelplanering har det hänt en hel del i deras rapportering. En klar kvalitetshöjning överlag.
Håkan, för att få reda på ev. lokal förutsättningar måste man djupdyka i olycksdata för, som i ditt fall, GBG. VTIs studie är ju en omfattande sammanställning av tusentals cykelolyckor över hela landet. Men det är ju i vilket fall som helst obegripligt att det man kallar för halkbekämpning under vintern, blir till fara under senvintern/våren och får ligga kvar i MÅNADER innan det tas bort. ALDRIG skulle vi se en motsvarande metod för biltrafiken, en metod som inte är särskilt bra på att hantera halka och sedan orsakar stora mängder singelolyckor bland bilister när halkan är över.
Livssaltet!
Föredrar sopsaltning framför rull- och punkagrus.
Det är så otroligt stor skillnad att cykla på vintern på vägar som är fria från både snö och grus. Även när man går så är det så mycket bättre. Tyvärr så gör det även att oskyddade delar som kjedja och skruvar rostat avsevärt mer men det går att förebygga så sopsaltning vinner i alla avseenden. Hoppas att det här kan få en större utbredning i hels landet. Vet inte om det påverkar cykelbanans kvalitet i långa loppet men efter ett år med dessa vägar vill jag ha det på alla cykelbanor.