Regionalt cykelstråk eller regional cykelsås?. Foto: Björn Stenberg
Ställde nyligen en fråga till Trafikverket på Facebook:
”Hej!
Har Trafikverket för avsikt att börja sopsalta sina cykelvägar? Studier från VTI och Danmark visar att metoden är överlägsen traditionell plogning vad gäller att skapa en bra och säker framkomlighet.
Se mer här: http://www.bicycling.se/
/facit-finns-nu-sopsaltade-cykelva
Mvh
Krister Isaksson”
Trafikverket var snabb på att svara:
”Vi ställer inte metodkrav i våra upphandlingar utan krav på funktion. Det innebär att entreprenören väljer metod utifrån de krav vi ställer. Pågående utvecklingsprojekt måste utvärderas innan vi beslutar om att eventuellt ställa andra krav än idag. Dessutom krävs då att ett prioriterat statligt cykelvägnät tas fram, vilket inte finns idag, där man ställer högre krav på friktion och renhet på vägytan.
Det finns alltså inget hinder att använda metoden redan idag förutsatt att den klarar våra krav, men vi kommer sannolikt inte att ställa krav på en viss metod då det strider mot vårt sätt att upphandla den här sortens tjänst. Det handlar då om kännedom om metoden och att den är kostnadseffektiv i förhållande till de krav vi ställer på cykelvägarna.
Vänligen
XXXX, Kundtjänst”
Kort sagt, det duger som det är. Som till exempel här:
Foto: Björn Stenberg
Men har inte Trafikverket koll på sitt eget cykelvägnät? Det behövs ett prioriterat statligt cykelvägnät för att kunna använda sopsaltning – vilket då tydligen inte finns. Allt är en och samma sak, oavsett flöden, var i landet, vilken sträcka i systemet, i hela landet. Tänk om de gjorde likadant med vägarna…
Eller…
Jag vet då i varje fall ett län i landet som har ett utpekat och prioriterat statligt cykelvägnät: Stockholms län och de regionala cykelstråken där Trafikverket är väghållare för cirka 30 procent av de 80 mil regionala cykelstråken. Så här står det i den regionala cykelplanen:
”Rutiner för drift och underhåll
De regionala cykelstråken bör skötas med bästa möjliga rutiner för drift och underhåll. Målet är att stråken ska hålla samma höga driftstandard som de största transportlederna för motortrafik. Motivet till detta är tydligt – drygt 40 procent av cyklisternas singelolyckor beror på bristande drift, och singelolyckorna utgör mer än 70 procent av alla cykelolyckor. Välskötta cykelvägar stimulerar dessutom till ett ökat cyklande. Vintertid är halkbekämpning viktig för cyklisternas säkerhet, samtidigt som cyklisternas framkomlighet mest påverkas av kvaliteten på snöröjningen. Redan vid 3 cm snödjup börjar det bli svårt för cyklisterna att ta sig fram. Studier om vintercykling i Stockholmsområdet visar att restiden under vintermånaderna ökar med så mycket som 40-60 procent på grund av stora brister i vinterväghållningen.” (s 27)
Men det räcker uppenbarligen inte att det står så här i den regionala cykelplanen – som för övrigt Trafikverket var projektledare för.
Så i en tid när Trafikverket har ett regeringsuppdrag för ökad och säker cykling säger Trafikverket att det inte går. Mest på grund av teknikaliteter och trams. Och att sopsaltning skulle vara ett ”utvecklingsprojekt” med ännu inte tillräcklig dokumentation och kunskap om. När metoden i själva verket funnits i decennier och utvärderats flera gånger.
Det räcker inte att Anna Niska på VTI skriver så här i sin doktorsavhandling Vinterväghållning och cykelvägar från 2002:
”Metoden med borste för snöröjning och saltlösning, eller befuktad salt, för halkbekämpning ger en högre standard än traditionell plogning och halkbekämpning med krossgrus. Metoden innebär att man slipper isiga spår och löst grus på bara ytor, vilket är de väglag som cyklister skyr mest.”
Eller att forskarna i VTI – rapporten Cykelvägars standard. En kunskapssammanställning med fokus på drift och underhåll konstaterar:
”En hög drift- och underhållsstandard på cykelvägnätet har betydelse för statusen på cykeln som transportmedel och välskötta cykelvägar är något som kan få fler att cykla mer. Drygt 40 % av cyklisternas singelolyckor kan relateras till drift och underhåll och singelolyckorna utgör mer än 70 % av alla cykelolyckor (Thulin och Niska, 2009). Det är framförallt halkbekämpningen som är viktig för cyklisternas säkerhet. För cyklisternas framkomlighet är snöröjningen den driftåtgärd som har störst betydelse. Vid 3 cm snödjup börjar det bli svårhanterligt för cyklisterna. Snömodd kräver extra uppmärksamhet med tanke på de isiga spår som uppstår när den fryser till.”
Eller att VTI säger så här:
”Sopsaltade stråken ger högre standard än osaltade cykelvägar”
”Väglagsobservationer visar tydligt att sopsaltningen resulterat i ett bättre väglag än traditionell plogning och sandning. Det har i princip alltid varit barmarksförhållanden på de sopsaltade stråken, även då det varit snö och is på cykelstråk som inte saltats. VTI:s mätningar visar också att friktionen i genomsnitt varit betydligt högre på de sopsaltade stråken jämfört med de stråk som inte saltats.”
”Förutom att de objektiva mätningarna visar att sopsaltningen ger en högre standard vintertid, har allmänhetens respons varit mycket positiv.”
”Som helhet kan sägas att försöken med sopsaltning av utvalda cykelstråk i Stockholm hittills varit mycket lyckosamma och att det finns goda anledningar till att fortsätta med metoden även kommande vintrar.”
Sedan finns det studier från Danmark, men dem kan vi förstås inte lita på. Det snöar ju aldrig där. Och de har ju bara följt upp metoden under tio år – det kan ju aldrig räcka för en ordentlig utvärdering:
Rapporten heter USE OF BRINE TO COMBAT ICY BICYCLE LANE SURFACES, Mikkelsen, L. and Prahl, K.B. (1998). En sammanfattning på engelska:
”Ten years experience of operational and experimental spreading of NaCI brine on bicycle lanes in the Odense City Council areas has shown that this is environmentally the best method of combating icy surfaces on bicycle lanes. In more or less all the commonly occurring winter situations it has been possible to maintain a high level of service on the bicycle lanes by sweeping off any snow and spreading brine. It is however quite essential to a satisfactory result that the brine is spread as a preventive measure – for example on the basis of an automatic ice warning system. Environmentally the method has meant a reduction in the amount of salt spread by about 70% compared with the spreading of dry salt, without any increase in the transportation work and without any other negative environmental impact. In financial terms the method is comparable to the spreading of dry salt, while compared with graveling it costs less than 66%.”
Trafikverket verkar heller inte se sambandet mellan grus på cykelvägarna och vårens alla cykelolyckor. Alltså något som i stort sett kan undvikas genom sopsaltning. Gruset har påtagliga konsekvenser, både vad gäller cyklisters säkerhet och restid. Bara i april månad kan närmare 20 procent av cyklisters singelolyckor härledas till grus. Under månaderna mars respektive maj är siffran 10 procent (VTI 2011).
Det verkar heller inte ha någon betydelse att Trafikverket i sin egen rapport Säkrare cykling – Gemensam strategi för år 2014-2020 ser detta som ett prioriterat område med störst potential att minska antalet skadade, upp till 45 procent:
”1. Bättre drift- och underhåll både vinter och sommar
Potential: Inom detta område finns i dag en potential att minska antalet allvarligt skadade med upp till 45 procent. Det innebär att det finns en potential att kunna eliminera alla olyckor som ger upphov till dessa skador till följd av halka eller fall på grund av is, snö, grus, löv, gropar och sprickor, höga asfaltkanter och tillfälliga föremål.
”Åtgärder: Driften och underhållet av cykelinfrastrukturen behöver utvecklas såväl för barmarks- som vinterförhållanden. För att utveckla verksamheten behöver vi bland annat genomföra nulägesmätningar och bristanalyser, sprida nya standarder9, uppdatera styrdokument, genomföra egenkontroll och kvalitetskontroll liksom utveckla och utvärdera nya kostnadseffektiva metoder och nya maskiner. Det är också viktigt att fördjupa kunskapen om faktorerna inom detta område som leder till olyckor och att utveckla samband mellan åtgärder och effekter. Ett sätt att stimulera utvecklingen inom området är den planerade kommunenkäten för att mäta indikatorn som rör underhåll av cykelvägar inom ramen för målstyrningen. Det är avgörande att vi utvecklar processtöd till väghållarna för att successivt utveckla och utvärdera effektiviteten inom denna verksamhet.
Aktörer: Trafikverket, kommunerna och Transportstyrelsen.” (s 12-13)
Men vem ska leda och driva denna utveckling? Tydligen inte Trafikverket själva, för på deras prioriterade cykelvägar ser det ju ut så här:
Foto: Björn Stenberg
I sanningen ett arbete för ökad och säker cykling!
Här kan ni titta på en liten film från Trafikverket hur de tar hand om vägarna på vintern. Jag undrar när vi får se en sådan film om hur Trafikverket tar hand om sina cykelvägar? Det är skillnad på trafikant och trafikant.
Relaterade inlägg:
- Facit finns nu -sopsaltade cykelvägar är bättre
- Intervjuad i P4 Stockholm om sopsaltaren
- Hyllning till sopsaltaren
- Sopsaltaren – hur går det?
- Sopsaltning i Köpenhamn
- Sopsaltning i Linköping
- 30 – 60 % längre restid på vintern pga. dålig snöröjning
- Inget mer grus på cykelvägarna
9 kommentarer
Så vad är kiterierna före en godkänd snöröjning på cykelvägarna, enl Trafikverket. Vilka krav ställer Trafikverket på sina entreprenörer?
Du tappade mig i början av stycket när du likställde uttalandet ”Vi ställer funktionskrav, inte metodkrav” med ”Det duger som det är”. De två påståendena är inte ekvivalenta på något vis.
Att ställa funktionskrav är något som alla vettiga organisationer gör eftersom motsatsen, att ställa funktionskrav, är att bakbinda leverantörerna. Sopsaltaren hade aldrig uppstått om metodkrav hade varit normen. Den i framtiden överlägsna ersättaren till sopsaltaren (uppvärmda cykelvägar eller vad vet jag?) kommer aldrig att implementeras om kravet är ”Sopsaltaren”.
Trafikverket gör helt rätt som använder funktionskrav. Däremot är kraven på funktion alldeles för låga och det är precis det du angriper i texten nedan. Man måste tala till bönder på bönders vis.
Do’h, givetvis borde det stått ”[…] motsatsen, att ställa metodkrav.” i texten nedan.
Fel av mig. Kan vi inte ställa ett funktionskrav på din webbleverantör att det ska gå att rätta felaktig text. Jämför snöröjning, det ska gå att göra röjningen bra, (texten ska gå att få bra)
Verkligen tråkigt att läsa och erfara hur illa Trafikverket hanterar cykeltrafik. Det gäller ju inte bara snöröjning. Det handlar om 2+1-vägarna, det handlar om hur de lägger över mer o mer på kommunerna och gör minimala investeringar själva. De bedriver lite forskning och utveckling på området. Kort sagt det gör otroligt lite – ett verk som ska arbeta med att skapa ett hållbart transportsystem och arbeta för god tillgänglighet, säkerhet och framkomlighet för ALLA trafikslag. De verkar missa några av grundvärdena…
Krister åter igen bra skrivet med ordentlig dokumentation. Det är likadant i stora delar av Göteborg, sorgligt. Dom ansvariga borde avskedas utan fallskärm och andra avgångsvederlag!!!
Kalle, tack! Sticker ut hakan och säger att det är så här i stora delar av landet. Det är ett systemfel av stora mått, en strukturell diskriminering, som upprepas gång på gång.
Ett första steg för att förbättra framkomligheten skulle vara att få slut på sandlådebeteendet där den som plogar körbanan (oftast på uppdrag av Trafikverket) plogar upp snö, modd och isklumpar på cykel / GC banan.
Ibland får jag lust att ta med mig 10 cyklister med snöskyfflar och skyffla ut snön i körbanan igen så att den blir lika oframkomlig som cykelbanan! Undrar vilket liv och juridiska processer det skulle sätta igång, men när man plogar upp allt på cykelbanan är det ju helt i sin ordning……
Claus, för min del kan jag förstå och accepterar att man plogar upp snön från vägen på cykelbanan. MEN, det jag inte accepterar är att det inte 10 meter bakom plogbilen och på cykelbanan åker ett snöröjningsfordon som omedelbart tar bort snön/snömoddet som blir på cykelbanan. Det kallas SAMORDNING och det är mycket vanligt att så sker på stora trafikleder där det kan vara 2-3 plogbilar bredvid/efter varandra. Det hela är mycket enkelt, om man vill och bryr sig… Och den viljan och omtanken lyser ofta med sin frånvaro när det kommer till Trafikverket och cykel.
Hej.
Bor i Umeå där de sopsaltat vissa banor förra vintern. Det funkar bra på cykelbanan men i anslutning där saltet blandas med snö blir det snorhalt. Även vid ca 10 minus fryser de banorna med en ishinna som är livsfarlig för det är inte halkigt på övriga vägar när det är så kallt.. Samt att saltet förstör cyklarna totalt. En arbetskamrat fick byta sönderrostad kedja två ggr på en vinter. De flesta gillar inte saltet även om det ser bra och trevligt ut. Kanske fungerar bättre längre söderut dock.