Felplacerad cykelparkering gör cykelbanan ännu sämre.
Se på bilderna. Det är breda och flera körfält, det är parkeringsrader för bilar och breda gångbanor och rader av trädplanteringar.
Samtidigt – det är smala cykelbanor och som om de inte var tillräckligt smala så väljer staden att placera ut cykelställ på ett sådant sätt att parkerade cyklar hamnar i den redan smala cykelbanan.
Inte så vanligt att vi ser motsvarande underdimensionerade lösningar för biltrafiken. Tänk att parkeringsraden för biltrafiken som vi ser på bilderna stack ut och upptog halva körfältet – otänkbart med en sådan lekstuga.
Lindhagensgatan. Felplacerade cykelställ gör att parkerade cyklar hamnar i cykelbanan
Årstadal. Felplacerade cykelställ gör att parkerade cyklar hamnar långt in i cykelbanan
Solnabron. Felplacerade cykelställ gör att parkerade cyklar hamnar i cykelbanan. Foto: Sven-Åke Andersson
Inte en gång, inte två gånger utan flera gånger. Samtliga platser är tämligen nybyggda, det har funnits goda förutsättningar att skapa bra och funktionella lösningar. Man har så att säga haft blanka papper att utgå från på dessa platser. Hur kan det då bli så här, att staden om och om igen producerar undermålig cykelinfrastruktur?
Det infinner sig en oro att tjänstemän, konsulter, arkitekter mfl faktiskt inte är läskunniga. För det är med all tydlighet så att de har inte läst stadens egen handbok: Cykelparkering i staden. En handbok som staden har investerat tid och pengar för att ta fram. För att säkerställa grundläggande funktioner på cykelparkeringar och se till att staden får valuta för pengarna man investerar.
Cykelparkering i staden. Stockholms stads handbok för cykelparkeringar
Nu handlar det ju inte om att alla inblandade personer inte är läskunniga utan om en djupt rotad värdegrund. Det är inte lika viktigt och angeläget att skapa funktionell och säker cykelinfrastruktur. Det är viktigare att göra det för biltrafiken, för gångtrafiken, gestaltningen av platsen är viktigare, träden är viktigare. I stort sett allt annat är viktigare än att uppnå grundläggande funktioner på cykelinfrastrukturen.
Kan inte låta bli att tänka på att cykelinfrastrukturen skulle ha varit så mycket bättre i Stockholm om man valt att följa sina egen handböcker i större utsträckning. Handböckerna är på intet sätt perfekta, de innehåller många kompromisser, det kommer ny kunskap och de behöver uppdateras med jämna mellanrum. Men handböckerna sätter en grundläggande standard vad gäller funktion och säkerhet – de gör så att ovanstående undviks. Att vi slipper lekstuga.
Handböckerna säkerställer en standard som är avsevärt bättre än den usla cykelinfrastruktur som gång på gång produceras. Staden hade då hushållit bättre med skattemedel istället för som nu då man ständigt måste korrigera alla fel och brister. Det går ju till och med så långt att staden måste skrota nybyggda cykelbanor!
Ett märkligt faktum är att sällan (aldrig?) ser vi avsteg från handböckerna som går åt andra hållet, dvs. att staden producerar en bättre standard än vad som anges i handböckerna. Undra varför detta inte sker?
Istället blir det så här, se allt elände som staden spottar ut gång på gång:
- Hägerstensvägen
- Nybyggd cykelbana skrotas
- Stolparna i cykelbanan
- Farsen i Farsta
- Järnvägsparken – cykelparkeringen ingen vill använda
- Älvsjö resecentrum
- Trafikmaktordningen
- Det blir som man planerar…
- Nynäsvägen
- Örby
Så vad händer med ”Cykelutbildningen” av tjänstemän, konsulter, arkitekter mfl som det tidigare Cykelborgarrådet Per Ankersjö lovade var på gång? Alla dessa fall av nyproducerad och usel cykelinfrastruktur borde ju omgående resultera i såväl kvarsittning som hemläxa!
Det nya styret i staden har en stor utmaning framför sig – den att få inblandade förvaltningar att ta ansvar och säkerställa att den cykelinfrastruktur som de producerar uppnår grundläggande funktioner. Är detta något ledningen för dessa förvaltningar är redo för och har en vilja att göra? Jag är mycket tveksam till att de har viljan och förmågan till detta då jag gång på gång ser alla dessa avsteg och fel. Stadens förvaltningar är fortfarande fångade i den frusna ideologin som dominerat Stockholms trafikplanering så många decennier.
Tänk att det ska vara så svårt för yrkesmän/kvinnor att producera grundläggande funktioner. Yrkesmän/kvinnor som får betalt för sin kompetens…
9 kommentarer
Hur i h-vete orkar du? Imponerad av din kraft och uthållighet, du skulle ha blivit en bra etapploppscyklist! 😉 Om och om igen plockar du fram det ena eländet efter det andra. Skiten finns överallt och i obruten takt fortsätter den att produceras. Vad är det för påse nötter som är inblandade och arbetar med detta? Och hur kan de få fortsätta, ställs alldrig någon till ansvar för allt detta: Aldrig någon som stämmer i bäcken? Fy fan vad sne jag blir på skiten…
Håll modet uppe! Passerar varje dag den parkering som är avbildad i handboken om cykelparkeringar. Tycker faktiskt att den parkeringen i verkligheten speglar dina exempel alldeles för väl, det är ofta cyklar i cykelbanan och det rör sig människor på tvärs över banan ganska ofta som ska hämta eller parkera. Det kan till och med vara så att de som byggt de exempel du lyfter fram enbart har tittat på den bilden och sedan gjort likadant.
Daniel, satsade kanske fel här i livet, skulle fokuserat på TDF! 😉 Förstår din reaktion…
De har ju åtminstone satt dig ordentliga cykelställ, till skillnad från här i Malmö där man fortfarande envisas med varianterna där man inte kan låsa fast ramen.
Pelle, ja man kanske väljer vad man vill läsa och lära sig…
Robin, en klen tröst. Hade de placerat ut framhjulsställ hade det blivit väldigt tydligt att platsen är för smal/liten för cykelparkering…
Samma sak i Gävle, se Google-vy över en av stadens få cykelbanor: http://goo.gl/maps/K3bDi
Jag klagade på Solnabron, fick följande svar:
Hej Clara!
Tack för din synpunkt.
När cykelbanan planerades och ritades gjordes den efter stadens gamla handbok där bredden skulle vara 1,5 meter. Då det här är ett stort projekt har det inte varit möjligt att ändra detta och därför är cykelbanan smalare än den standard som vi numera har i vår cykelplan.
Vi är medvetna om problemet med att vissa parkerar sina cyklar lite slarvigt så att de sticker ut i cykelbanan och vi ser över vad vi kan göra.
Med vänlig hälsning
Elisabet
Elisabet Andersson
Kommunikatör
elisabet.k.andersson@stockholm.se
Clara, det kan stämma när det gäller cykelbanan, samtidigt går det visst att ändra i pågående planering – om man vill och prioriterar det.
När det gäller cykelparkeringen och dess placering så är det ju helt otroligt att staden skyller på cyklisterna, att de parkerar slarvigt. Cykelställen är placerade ca 50 cm från cykelbanan. I Cykelparkeringshandboken anges en längd på cykel vara 1,85 m och att avstånd mellan cykelställ och till kant på körbana/cykelbana ska vara 1,6 m. Så vi kan ju undra vilka som är slarviga, cyklisterna eller de som uppenbarligen inte kan läsa och följa sin egen handbok.