Korta som långa, breda som smala, höga som låga, branta som flacka. Barriärer försvinner och de blir ofta landmärke i staden. Alla är de en förutsättning för att kunna cykla i Stockholm och på många andra platser.
Korta som långa, breda som smala, höga som låga, branta som flacka. Barriärer försvinner och de blir ofta landmärke i staden. Alla är de en förutsättning för att kunna cykla i Stockholm och på många andra platser.
13 kommentarer
Undrar varför de har målat en inre linje på cykelfältet över bron på lugnets allé i Hammarby sjöstad… Som skydd mot trottoarkanten eller?
Istället kan ju cykelfältet göras mycket bredare om den inre linjen tas bort vid bron… Suck.
(har mailat denna åsikt till Tk förresten)
Dimitri F, Nja är mitt svar. Om du studerar hur det ser ut vid övergångsstället närmast i bild så ser du en utbyggnad, ett sk öra. Tar du bort/flyttar in den inre linjen kan det ju innebära att du leds in i den tvärgående kantstenen vid övergångsstället.
Förvisso, men då kan man rita en sned linje som leder en förbi kanten eller sätta upp en skylt som indikerar avsmalning…
Dessutom är ”tvärgående kantsten” en numera standard metod av att leda cyklister från cykelbanor in i korsningar…. Just sayin 😉
http://goo.gl/maps/PKDmM
http://goo.gl/maps/IsE0e
http://goo.gl/maps/BXGcm
På Mälaröarna finns många fantastiska cykelvägar, speciellt om man vill cykla lite fortare. Synd bara att man på vägen dit och tillbaka måste passera skärseldarna Nockebybron och Drottningholmsbron: smala, ojämna cykelbanor fyllda av kantiga broskarvar, gupp, djup liggande dräneringsgaller och annat elände, och på väg in mot Brommaplan har man intensiv mötande trafik (70+ km/h) på armslängds avstånd till höger: inga säkerhetsmarginaler.
Sommarcyklisten, Ja det är höjden av kvalitet på dessa broar/sträckor! Tänk motsvarande på körbanorna som ligger brevid, icke sa nicke…
Har några bilder på dessa sträckor i dessa två inlägg:
http://www.bicycling.se/blogs/kristerisaksson/titta-en-cykelbana-vad-kan-vi-10.htm
http://www.bicycling.se/blogs/kristerisaksson/regionala-cykelstrak-jag-tror-det-nar.htm
Dmitri F, men är inte din kritik egentligen att det är för smalt på HELA sträckan? Att då låta den inre linjen vandra fram o tillbaka med olika bredder på sträckan som följd är väl inte den bästa av lösningar. Istället ska ju sektionen ökas på hela sträckan så att det går att skapa ett bredare cykelfält på HELA sträckan.
Fina bilder! Kul att sitta och försöka känna igen vilken stockholmsbro det är på de olika bilderna.
För övrigt är det en fröjd att se Tranebegrsbron – den enda bro med tillräcklig bredd på cykelbanan. Och på gångbanan. Synd bara att de ligger tillsammans, endast åtskilda av ett streck…
Jocke, Tack! Funderade om jag skulle skriva ut namnen på broarna eller inte, beslutade att det kunde vara kul att fundera/gissa och så reagerade du så, kul!
Vid inventeringen av regionala cykelstråken så var just toppen på Tranebergsbron en av de få platser/sträckor som uppnår en acceptabel standard, skrev ju en blogg om det tidigare: http://www.bicycling.se/blogs/kristerisaksson/99-procent-ar-uselt.htm
Håller med bra fart i bilderna som vanligt.
Tranebergsbron, där gillar jag att cykla så långt som möjligt från bilvägen för att det dundrar så. Helt omöjligt att prata i det oljudet. ”det skadar ju ingen” att cykla långt ut där… :-/
DimitriF: http://goo.gl/drscO tror att det är för att undvika mini-brunnslocken.
Erik, Tänk om fler broar och sträckor än Transbergsbron hade den möjligheten! Samt en bättre separation mellan gående och cyklister. Istället ser det ut som på många av de övriga bilderna: för smalt och ibland ingen separering mellan gående och cyklister och den separering som finns är en målad linje…
Krister – självklart vore det ballt om hela sträckan var bredare… Jag misstänker dock att det blir svårt att få igenom en breddning av hela sträckan…
Men i det här fallet var det egentligen bara en ”petitess”. Det finns ju trots allt en hel del ”lösningar” i Stockholms cykelinfra där man undrar varför saker är som de är, och där cykelbanans bredder är inte alls så konsekventa.
Tidigare nämnda Tranebergsbron är ju ett exempel där cykelbanans bredd avgörs av slumpen, den blir bredare på toppen och sen smalare igen vid brons mynningar, det finns även extra breda sektioner på Stadsgårdsleden och andra platser.
Poängen var väl att ett lite bredare cykelfält även om det bara är på ett ställe, ökar komforten lite grand, lite som en ”oas”. Samtidigt förstår jag din poäng om att man inte får rita linjer hur som helst 😉
Framför allt känns det som slöseri med yta, när cyklister har så lite yta redan…
Stockholms cyklister är nog vana vid att det går huller om buller och tar hellre ett emellanåt bredare cykelfält även om linjen går lite snett ibland 😉
Men jag kan mycket väl ha fel också.
Erik J: Jag har svårt att tro att man har varit så snäll och tänkt på det faktiskt. Det finns ju trots allt en hel del brunnslock i cykelbanor annars.
Undrar varför de inte har använt en cykelvänligare variant av brunnslock, typ: http://bicycledutch.wordpress.com/2013/06/06/drainage-in-the-netherlands/
Dmitri F, ja det är märkligt att staden inte i större utsträckning följt sin egen handbok, då hade vi bland annat sett fler sk brevlådebrunnar. Se sid 53 i handboken: http://foretag.stockholm.se/PageFiles/305416/Cykel%20i%20staden%202009.pdf