Det finns många märkliga trafiklösningar för cykeltrafiken runt om i landet och här är en lösning som aspirerar på en topplacering. Här är en bild från ett av de regionala cykelstråken i Stockholms län. Stråk avsedda för arbetspendling med cykel, att enkelt och effektivt kunna förflytta sig med cykel. Stråk som ska motsvara biltrafikens europavägar, trafikleder, huvudgator. Som ska motsvara pendeltågs-/tunnelbanelinjer och stombusslinjer. Men verkligheten ser mer ut så här: Stråken finns inte. De stråk som finns, där uppfyller endast 1 procent grundläggande standard för cykeltrafik. I genomsnitt finns det något i infrastrukturen på dessa stråk som påverkar cyklisters framkomlighet var 118:e meter.
Cykel och moped skall ledas på det regionala cykelstråket!
På detta regionala cykelstråk går det så långt och är så illa att cyklister måste kliva av cykeln och bli fotgängare. Bakgrunden till skyltningen är också talande och speglar på många sätt ett djupt rotat synsätt på cykeltrafik. I samband med att bron som syns i bilden renoverades för några år sedan så blev sikten sämre pga. en annan typ av stödmur för brofundamentet (syns till vänster i bilden). I stället för att då dra om gång- och cykelbanan för att få en rakare anslutning och därmed bättre sikt valde väghållaren att skylta om till gångbana. På ett regionalt cykelstråk! Det finns hur mycket utrymme som helst för att dra om gång- och cykelbanan och kostnaden hade varit mycket liten, någonstans mellan 50 000 70 000 kr, inte ens växelpengar i samband med en miljonrenovering av bron. Men istället skyltar kommunen om till gångbana.
Och som om detta inte var nog, nu kommer vi till det riktigt absurda. Trafiklagstiftningen säger ju att skylten och dess reglering gäller till att ny/annan skylt visar på annan reglering. Så när tror ni då att gångbanan skyltas tillbaka till gång- och cykelbana och cyklister får börja cykla igen? Efter att de passerat avsnittet med dålig sikt? Nej knappast! Norrut får de gå i ca 600 meter innan ny skyltning för gång- och cykelbana kommer och söderut så kan de sluta gå efter ca 400 meter när gångbanan ansluter till gatunätet och det då är möjligt att börja cykla på gatan.
Så stor var omtanken om cykeltrafik på denna plats. Här känner man verkligen att väghållaren tar cykeltrafik på stort allvar, att trafikslaget är prioriterat och en viktig parameter i transportsystemet en cykelstad i världsklass tror jag man säger i denna kommun. Eller är det fortfarande ett trafikslag på undantag? Så Motormännen, enskilda polismän m.fl. som gärna klagar och utmålar cyklister som de värsta trafiksyndarna, fundera också, bara ett litet ögonblick, över vilken behandling och vilka förhållanden som erbjuds detta trafikslag. Försök sedan tänka tanken om motsvarande förhållanden rådde för biltrafiken, vad skulle hända då?
Hur ska cykeln någonsin kunna bli konkurrenskraftig när väghållare agerar så här och det går så långt att cyklister ska tvingas av cykeln och bli fotgängare? Här råder inte konkurrens om utrymme, det är ingen konflikt med bil- eller kollektivtrafik. Ingen konflikt med näringsverksamheter, fastigheter osv. Det är inte ens en ekonomisk fråga. Här finns det ju inte så mycket annat att skylla på än väghållarens egen försumlighet och ointresse för cykeltrafik – och hur kommer man till rätta med dessa, uppenbarligen stora, interna problem?
Men som läget är nu är det bara att bita ihop, ta skiten och kliva av cykeln…
Relaterade länkar:
- DN: Ett nytt hinder – var 118:e cykelmeter
- Regionala cykelstråk – jag tror det när jag ser det
- 99 procent är uselt
- Show me the money
- Titta en cykelbana, vad kan vi använda den till?
15 kommentarer
Sverige är fantastiskt.
Krister, den studien som kom fram till att bara 1% uppfyllde kraven, tittade man då på nåt mer krav än att cykeltrafik en skulle vara åtskild från biltrafiken? Jag fick intrycket av att det var en rent teoretisk studie av kartan, och att ingen över huvud taget hade försökt cykla dess iofs ofullständiga cykelstråk. Jag skulle vilja påstå att det inte finns några regionala cykelstråk över huvud taget, utan för att ta sig mellan punkt A och B så måste man alltid passera ett antal länkade lokala lösningar
Mårten, 628 300 meter av de regionala cykelvägnätet har inventerats genom att man cyklat dessa meter och dokumenterat brister med kamera och gps. Man har inte cyklat i blandtrafik och saknade länkar/sträckor för cykeltrafik. Detta är nog den mest omfattande inventering av cykelinfrastruktur som någonsin genomförts i Sverige. Kriterier som studerades var bl.a.:
Bredd
Separation mellan gång och cykel
Passager över gata/väg
Belysning
Beläggning
Linjeföring
Radier
Framkomlighetsproblem (exempelvis bommar, betongsuggor, stolpar och räcken som placerats i cykelbanan)
Sikt
Växtlighet
Busshållplatser
Topografi
Sidohinder
Signaler
Vägvisning
Vägarbeten
Du hittar rapporten här: http://www.tmr.sll.se/Global/SATSA-projektet/Dokument/Regional_cykelstrategi/Remiss%20Regional%20cykelplan/Rapport_Cykelplan_130326.pdf
Hej Krister.
Jag har startat en diskussion med mina klubbkamrater ang en ny cykelbana mellan Älta och Tyresö som är helt kass. Slutsatsen är att en majortiet av cyklister ser inte cykelbanan som ett problem eftersom de kommer inte att använda det.
Jag var idag in i en skoaffär och byte ett par trasiga skor. Jag hade med mig kvitto, felet var uppenbar och jag fick ett nytt par skor. Jag har rättigheter som kund som är tydligen och välkände, och jag har stöd från konsumentverket om det behövs. Underbar.
När det gäller cykelbanor har jag ingen rätt att reklamera en trasig cykelbana. Finns det hål, glass, osv kan jag felanmäla, men villkor och svarstider varierar. Finns det fel i hela designen, som är helt uppenbar i din exempel, är det bara att leva med det i alla år som cykelbanan står. Mina samtal och mejl till kommunen är obesvarade och det är ingen som ansvarar för problemet. Kommuner och trafikverket har bildat en kartell där vi cyklister är tvungen, enligt lag, att använda cykelbanor, men de är inte tvungen att ta hänsyn till cyklisternas behov.
Det är få individer som har energi att driva en förändring av detta. Det verkar inte vara många föreningar som orkar heller. Tills vidare kommer vi agera som ’kriminella’ typer genom att hitta våra egna lösningar.
Jag har nu bott i Sverige i 15år och är trött på att bli behandlat som andra klass människa för att jag har valt att cykla.
Martin, jag cyklade förbi den vägen hem igår efter att jag hade fått bilderna av dig. Jag delar till 100 % din uppfattning om den sk cykellösningen. Har till o från haft denna sträcka som del av mina träningsrundor och kan precis som du konstatera att det bästa för mig som cyklist på denna plats är körbanan. Här har då kommun/er och Trafikverket plöjt ner miljoner i en dålig lösning. En ny cykellösning som direkt hamnar som ett objekt för åtgärd i den nya regionala cykelplanen!
Visst blir man trött, ledsen och arg. Det blir nog alla som behandlas illa…
Hej Krister,
Jag tänkte på detta som jag lärde mig när jag pluggade psykologi:
http://en.wikipedia.org/wiki/K%C3%BCbler-Ross_model
Jag är, för tillfället, förbi ’denial’, ’anger’, och är in i ’bargaining’. Snart följer ’depression’ sedan ’acceptance’. Hur jag längtar till ’acceptance’.
/Martin
Martin, själv undrar jag om är jag kvar i ’anger’ och förtvivlat kämpar för förändring?
Jag har sett helt skumma lösningar längs rv 40 på 2:1-sträckan mellan Jönköping och Ulricehamn med skyltade cykelvägar som inte ens finns, eller ja som kräver en rätt maffig MTB för att vara framkomliga. Har funderat på att stanna och fota någon gång. Någon cykeltrafik förekommer heller inte längs sträckan. Inte svårt att förstå varför.
Allt sånt här går att spåra till att Vägverket skitit högaktningsfullt i de instruktioner man fått från den beslutande församlingen. Vem ställer ansvariga till svars? Som det är nu verkar det ju gå att driva vilken linje som helst. Är det vad som kallas ”demokrati”? Att tjänstemännen gör lite som de tycker?
Johannes, nu ska jag berätta en historia som har 13 år på nacken. Runt mileniumskiftet var jag projektledare för ett av Sveriges genom tiderna största trafiksäkerhetsprojekt, den sk ”Nollvisionsslingan” i Trollhättan. Ett stort samverkansprojekt med Vägverket, kommunen, NTF, bilindustrin mfl. Det handlade bl.a. om att skapa en säker infrastruktur för alla trafikslag, allt från gångfartsgator, cykelbanor till 2+1-vägar på en sträcka av 44 km. På just 2+1-vägen (Rv 44) kom tidigt diskussionen upp hur cykeltrafik skulle hanteras på sträckan då vi insåg att den miljön som 2+1-vägar skapar är helt oacceptabel ur säkerhetssynpunkt för cyklister. Beslut fattades om att skapa en parallell cykelväg som även kunde användas av jordbruksmaskiner. Vad som också spelade in i detta beslut var att projektet skulle invigas i samband med Sveriges ordförandeskap i EU och ett sk ’högnivåmöte’ skulle hållas i Trollhättan i samband med invigningen för att visa upp Sveriges trafiksäkerhetsarbete. Omvärldens ögon fanns så att säga på projektet och då kan man ju inte gärna skita i en trafikantgrupp… Åtgärden blev en succé, mängder av cyklister, rullskidåkare mfl började använda sträckan (du kan själv se några om du tittar på sträckan i GoogleMaps!). Då fanns det en förhoppning att detta kunde stå som modell för den fortsatta utbyggnaden av 2+1-vägar i landet men det som sedan sker är att Vägverket börjar ’räkna’ på kostnader samt i allra högsta grad spekulerar om cykeltrafik och dess potential. Idag så står vi då med svaret på denna inställning som inneburit att Vägverket i allra högsta grad byggt bort förutsättningar för cykeltrafik. Och detta högst medvetet och det gjordes när omvärldens ögon inte längre fanns på dem…
Du kan läsa mer här vad resultatet blev: http://www.bicycling.se/blogs/kristerisaksson/mer-om-cyklingsutredningen.htm
De cykelvägarna såg fina ut, men varför tänker man i regel inte på bullerskydd? Finns fina cykelbanor mitt i stan med exakt samma problem. Jättefina cykelbanor. Förutom det faktum att det några decimeter bort är en högtrafikerad motorväg som man får hörselskador av. Ibland bara ett lågt stängsel bort. Är det blött ute förekommer det till och med att cyklister blir sprutlackerade med smutsvatten. Det känns otroligt ogenomtänkt. En sak jag funderade på med 44an var varför man valde att följa riksvägen? Fanns det på kartan att utreda en egen sträckning längre bort från riksvägen? Lika gen, rak och fin förstås. Dels slipper man bullret, och dels skulle man kunna låta cykelvägen gå rakt på småorterna. Riksvägar brukar ju generellt sett dras bortanför av bullerskäl, eller i alla fall har jag fått för mig det.
Och jag diggar att när Vägverket räknar så kommer de fram till att det är den lilla och billiga cykelbanan som ska bort. Plocka omkörningsfälten istället? Borde bli betydligt större besparing.
Johannes, just i detta fall var kampen att överhuvudtaget få till en cykelväg men annars skulle man ju kunna göra kombinerade buller- och vindskydd.
Just denna sträckning handlade om att få till en sträckning som både kunde kopplas till Trollhättan OCH Vännersborg.
Ja Vägverket har lustiga räknemaskiner o räknenissar måste man ju säga!
Jag håller helt med att en cykelväg är bättre än ingen cykelväg. Stor eloge till dig och andra inblandade för att det faktiskt finns. Det känns ändå stort på något sätt.
Johannes, tack och det kändes stort för mig då också, sen blev det bara fel och värre. Idag står vi ju tyvärr här med facit: ett vägverk/trafikverk som fullständigt har misshandlat cykeltrafik och sitt uppdrag ökad och säker cykling.
Det ironiska är för att vara gc-väg så är det osedvanligt god sikt; skymda kurvor (speciellt vid tunnlar) är ju mer regel än undantag (inte minst under den delen av året buskar och träd växer till sig …)
Sommarcyklist, Ja med den logik som man använder på denna plats så skulle många platser skyltas om och cyklar ledas. Det finns mycket skit på landets cykelvägar…