Cape Epic må vara världens mest kända etapplopp på MTB men lillebror i samma serie – Swiss Epic är betydligt billigare och bra mycket mer tillgängligt för oss svenskar. Sommaren 2023 tog sig Daniel Breece och Ulrika Eriksson sig an loppet som Team Cykelmagasinet och det var tveklöst det bästa vi upplevt i tävlingsväg på cykel någonsin. Här är fem skäl till varför loppet bör vara på din bucketlist!
Vyerna och stigarna
Varje år bjuder på en ny bana. 2023 gick etapperna såhär:
ETT :Lenzerheide Stage
TVÅ: Lenzerheide -> St. Moritz
TRE : St. Moritz
FYRA: St. Moritz -> Davos
FEM: Davos -> Davos
Sammanlagt fick vi ihop 370 kilometer och nästan 12 000 höjdmeter.
2025 rör sig loppet i trakterna kring Davos och La Punt. Men oavsett hur upplagan ser ut för året kommer man garanterat mötas av enastående vyer i ett att världens vackraste länder och på de bästa stigar man någonsin cyklat på. Överlag är det inte överdrivet teknisk cykling, varken uppför eller utför. Vissa etapper är såklart lite stökigare än andra, men det är snällare än man kan tro. För egen del hade jag kanske föredragit utförskörningar som gick mer åt endurohållet, men det är å andra sidan något man egentligen kanske inte önskar dag fem när man är trött och mör. Så här har organisationen lagt det på en nivå som är hanterbar genom hela tävlingen, vilket är smart.
Organisationen
När man tävlat ett tag fattar man hur svårt det kan vara att få till det, det är alltid något som tycks strula. Är det inte matstationerna så är det målområdet, eller något annat litet. Men på Swiss Epic flyter allt på precis som ett Schweiziskt urverk. Från stunden då man hämtar nummerlappen tills dess att man kommit i mål fem dagar senare flyter allt på friktionsfritt. Ordning i starter, helt otroliga matstationer där man hittar allt man behöver och lite till. Men blir väl omhändertagen i mål. Kort och gott får man chansen att känna sig som ett proffs i några dagar, och det är lyxigt värre.
Proffsigheten
Precis som på Cape Epic har man här chansen att inte bara känna sig som ett proffs utan att faktiskt köra på samma bana och under samma förutsättningar som proffsen, för varje år är det alltid flera proffslag på både dam, herr och mixsidan som kommer till start. Man kör mot och med sina idoler, vilket är lite unikt.
Allt ingår
Att köra Swiss Epic är inte gratis, det är inget att hymla om. Startavgiften för ett lag ligger på runt 50 000. Men då ingår inte bara startplats och allt under tävlingsdagarna, utan även allt boden och det på hotell (inte tält som många andra etapplopp) All mat, all transport, cykeltvätt och till och med cykelservice under loppets gång ute på banan. All man behöver göra är att ha tränat sig i den form man vill prestera efter, ha koll på prylarna och komma till start. (För den som vill köra utan allt inklusive finns numera även alternativet att bara köpa startplats)
Det är lagom
Ok, allt är relativt. Men 350 km och ca 12000 höjdmeter utspritt på fem dagar är inte övermäktigt och man kan faktiskt ta tävlingen i den takt som passar en själv. För oss tog etapperna mellan 4-5 timmar och då gasade vi inte järnet. Proffsen kör på ungefär halva tiden(!!!) Men det gör att man får gott om tid till återhämtning inför nästa etapp.
Läs mer om 2025 år upplaga här. En liten grej som kan vara bra att vet är att ju tidigare man anmäler sig, desto billigare blir det och anmälningarna sker i fem vågor.
Har du frågor om loppet eller nyfiken på andra detaljer, kommentera gärna nedan så ska vi försöka svara.