I diverse cykelforum och grupper på nätet dyker då och då frågan upp om man ska plinga med ringklockan när man cyklar om en annan cyklist.
Jag själv plingar ytterst sällan när jag cyklar om någon. För mig är ringklockan främst en anordning som ska användas vid fara och då för att påkalla uppmärksamhet. En omcykling är för mig sällan en sådan situation. Om man nu inte ägnar sig åt mer eller mindre vansinniga omcyklingar – vilket jag inte gör.
När jag cyklar brukar jag också agera som så att jag själv försöker placera mig på cykelbanan så att jag underlättar omcykling för andra – det vill säga jag placerar mig så långt som lämpligt till höger. Detta underlättar ju också möten med andra cyklande – vi har ju så att säga högertrafik.
Jag är också mer eller mindre alltid bered på att andra kanske vill cykla om mig – jag är så att säga inte ensam i systemet utan bör agera så jag underlättar för andra. Har jag den inställningen och agerar därefter behöver jag ju inte titta mig över axeln hela tiden om jag hindrar någon och jag blir heller inte överraskad när jag blir omcyklad. Det är så att säga en del av cyklingen – att bli omcyklad.
När jag sen ska cykla om tittar jag mig över axeln så att det är klart att cykla om och visar tecken att jag ska svänga ut och cykla om.
Och självklart cyklar jag bara om någon då sikten är bra och det är fritt från möten.
Dessa ”grundregler” funkar oftast mycket bra för mig. Det blir trygga och säkra omcyklingar – för mig och för andra på cykel.
Sen är det ju en fördel om cykelbanorna är tillräckligt breda för att göra säkra omcyklingar. Att väghållaren så att säga förstår att hastighetsspridningen bland cyklande är mycket stor och att det finns ett behov och efterfrågan för säker omcykling. Det ska inte vara den långsammaste cyklisten som ska sätta hastigheten för alla andra cyklande.
Detta med breda cykelbanor blir ännu viktigare i uppförs- och nedförsbackar – där är hastighetsspridningen mellan cyklande som allra störst.
Fordonsflottan på våra cykelbanor håller också på att ändras. Vi ser fler och fler lastcyklar, som om de inte är elassisterade ofta är av det långsammare slaget på cykelbanan. Även på grund av detta är det av vikt att cykelbanorna är tillräckligt breda för säkra omcyklingar och grundläggande framkomlighet.
Hur gör du när du cyklar om?
Toppbild: Jon Jogensjö
4 kommentarer
Bra inlägg!
En grundregel är också att cykla om på just vänster sida och inte höger, vilket sker ibland, inte nödvändigtvis för att man ligger för långt till vänster, utan det kan ske på gångvägen eller i en bilfil.
Med ökande ålder avtar hörseln, så att använda ringklockan är ett måste om man vill undvika att skrämma den omkördasom då kan vingla till och skada sig rejält – det gäller framför allt där det är smalt och när hastighetsskilnaden är stor. Och vi vill ju att alla människor ska cykla, i te bara de unga med ungdomens skarpa sinnen i behåll. Så jag ber dig och andra att använda ringklockan vid dessa förhållanden.
Det finns också många anledningar att inte alltid ligga längst till höger: man kan vilja undvika att bli dörrad, undvika lösgrus, stänka ned gående, inte lita på att barn o hundar förstår vitsen med en heldragen linje. Om någon framför dig inte ligger längst till höger: plinga o ge honom tid att placera sig innan du börjar köra om
Jo, men allt detta är ju som alla omkörningar i trafiken. Håll till höger när du inte cyklar om, se dig för, ge tecken, kolla att det finns plats och sikt att köra om.
Att detta inte alltid är möjligt för att cykelbanor ofta byggs av påtända lemurer förändrar ju inte principen som så.
Det är som sagt ovan inte alltid lämpligt och ibland inte ens möjligt att hålla till höger hela tiden. Just därför behövs ett litet pling från den som vill om + tålamod att ge den framförvarande möjlighet att hitta en lämplig sträcka att lägga sig till höger på. Precis som i all övrig trafik.