Kolfiber har på kort tid totalt kommit att revolutionera den mer prestationsinriktade cykelsporten. I dag hittar du inte en enda cykel, inom så gott som någon tävlingsdisciplin, som inte är byggd i kolfiber. Men förutom ett enastående förhållande mellan styrka och vikt har materialet en fördel det sällan talas om – det är relativt enkla att laga. Och en av dem som fått väldigt mycket sådant att göra den senaste tiden är Gert Johansson på Velomek i Malmköping.
För den som kan sin lokala cykelhistoria är Gert ingen främling, i nästan 40 år drev han nämligen Cykelcenter i Södertälje. Men trots att han spenderat hela sitt arbetsliv i cykelbranschen har han inte fått nog. När jag träffar Gert i den egenbyggda verkstaden intill hans hus i Malmköping bjuder han på en inspirerande dos engagemang och nyfikenhet.
– När jag jobbade i butik så tyckte jag mest om den lösningsorienterade och mer konstnärliga problemlösningsbiten, och då är det här med kolfiber en väldigt rolig dimension. Jag gillar verkligen att leka lite uppfinnarjocke. Sen är det en jävligt rolig hobby som ger lite inkomst, helt perfekt för mig som pensionerad cykelhandlare, säger Gert.
Under tiden på Cykelcenter samarbetade Gert mycket med Ulf Johansson på Innolite, en man som vi skulle kunna kalla Sveriges Mr. Kolfiber. Förutom att designa och bygga komponenter i kolfiber så gjorde Ulf även en del reparationer. Men då tiden inte räckte till fick Gert frågan om han inte ville lära sig reparera kolfiber. Spola fram några år i tiden så är Gert nu pensionerad – och driver en av Sveriges få verkstäder som är helt och hållet inriktad på och specialanpassad för kolfiberreparationer.
Bara under förra våren lagade Gert runt 50 ramar, och i takt med varje ram han lagar lär han sig mer och mer. Han ser varje ram och uppdrag som en liten lektion i kolfiberskolan. Han har ännu inte sagt nej till ett enda uppdrag och menar att många butiker och tillverkare dömer ut cyklar helt i onödan.
– Häromdagen fick jag in en cykel som en butik tyckte skulle kasseras på grund av skrapmärken, det är ju vansinne.
Att ramar och kolfiberkomponenter går sönder, det skyller han på industrin.
– Anledningen till att det brister är för att man jagar gram – många tillverkare har helt enkelt gått över gränsen. Dessa ramar och konstruktioner kanske funkar om man väger 60 kilo och cyklar på hög kadens. Men många av mina kunder väger ju 100 kilo, har stora magar och trampar naturligt höga watt – men de kör på samma sätt och då håller inte grejerna. Så ibland förstärker och bygger jag om saker när jag ändå lagar dem.
Få har undgått att coronapandemin påverkade cykelbranschen rejält. En ökad efterfrågan i kombination med sinkad produktion och leveranser blev en dålig ekvation. Men här smyger sig Gerts relativt nystartade verksamhet in som en ytterst vältajmad räddare i nöden.
– Även om en skada täcks på garantin så finns det just nu sällan delar och prylar, i synnerhet om grejerna är från mindre märken eller är lite äldre. En hoj från 2015 kan ju nästan klassas som stenålder i dag med tanke på hur fort utveckling går.
Patienten
Alperna, och i synnerhet Schweiz, är på alla sätt och vis en fantastisk cykeldestination, särskilt för sådana som jag som gillar långa sköna åk i enastående landskap. Men på hög höjd vittrar landskapet så sakteliga sönder – här cyklar man ofta på stigar med väldigt mycket lösa stenar. Har man hög fart ligger dessa stenar sällan still, och vill det sig illa kan de få för sig att spela basket med både smalben och cykel.
Det var det som hände min så gott som nya Scott Genius – en rejält stor sten studsade på något märkligt sätt upp och skapade en subtil sprickskada i ramen, i höjd med vevpartiet. Men i stället för att jaga rätt på en ny ram var jag nyfiken på om det skulle gå att laga den. Enter: Gert.
Så här går det till:
1: Det första Gert gör är att trycka en skruvmejsel mot det skadade området. Han behöver inte ta i allt för hårt innan skruvmejseln penetrerar ramen som om det vore en mjölkkartong. Gör man samma sak på en intakt del är det däremot mer eller minde omöjligt att komma igenom, så enligt Gert är metoden ett bra och trovärdigt sätt att utröna om man har en skada eller inte.
2: Nästa steg blir att ta bort allt fibermaterial som är sönder, eller ”dött fiber” som Gert kallar det. Här blir det en liten batteridriven dremmel som får göra jobbet. Han är noggrann med att påpeka vikten av att använda andningsmask, handskar och glasögon – kolfiberdamm är giftigt och kan leda till komplikationer likt dem man får av asbest, hua!
3: Med ramen som mall skapar Gert en liten profil med flera lager kolfiber, som han lirkar in i ramen och fixerar med epoxi. Efter det bygger han upp ytan på utsidan. Han bygger den alltså både inifrån och utifrån. För att det inte bara ska bli en stor klump med epoxi så använder han en form av tejp för att pressa ut överflödig epoxi. Varje lager får sedan härda i minst ett dygn, så det är en process med flera små, små steg.
4: Sedan ska det sandpappras och göras rent med aceton.
5: När allt är på plats så slipas området till så nära originalformen som möjligt innan det lackas. I dag blir det bara en enfärgslack för att täcka den skadade ytan. Att lacka om en hel ram i originalfärg skulle innebära en helt annan insats – och kostnad.
– Det går inte att få det osynligt, men det går att få det riktigt bra, säger Gert om sina verk.
Olika skador kräver olika lösningar. Ibland skarvar han med kolfiberrör och ibland får han bygga upp eller bygga om konstruktionen med olika typer av kolfiber, eller i vissa fall med epoxiinbakad metall. När Gert visar upp några av de ramar han har lagat kan jag inte annat än imponeras av vad han faktiskt klarar av att göra.
Men hur vet man att det håller då?
– Efter en reparation så har det skadade området cirka 50 procent mer material. Rent viktmässigt rör det sig däremot bara om några tiotals gram, inte mer. Så man kan säga så här, det kommer inte gå av där jag har lagat. Sen ska man kanske komma ihåg att det faktiskt inte höll när det var helt från början.
Kostnaden för att laga en ram hos Gert ligger på 2 000 kronor. Mer omfattande och krångliga lagningar kan kosta lite mer. Läs mer på: velomek.se
