Sedan flera år tillbaka tillbringar min familj och jag ett antal veckor på Åland varje sommar. Det är en härlig blandning av cykel, fiske och bad. Och jag menar att vi har en hel del att lära av Åland när det gäller cykling.
Det nybyggda cykellösningarna inne i centrala delarna av Mariehamn imponerar inte – kanske har de använt sig av svenska konsulter!
Vad som dock imponerar på mig är hur de ständigt bygger ut cykelvägarna på landsbygden. Mil efter mil av funktionella cykelvägar. Och det märks – det är massor av cyklande på dessa cykelvägar. Turister, motionärer, vardagscyklister, barn och äldre samt en och annan rullskidåkare. Det dyker då och då också upp människor i permobiler.
Mil efter mil slingrar sig cykelvägarna fram i det Åländska landskapet – en härlig miljö att cykla i!
Det dyker också upp fler och fler lastcyklar på Åland:
I Sverige har vi ju hamnat i det läget att cyklingen på landsbygden störtdyker – där det tidigare gjordes flest cykelresor. Antalet cykelresor på landsbygden har halverats och även färdlängden minskar. En starkt bidragande orsak till detta är den omfattande utbyggnaden av 2+1-vägar runt om i landet, och där inga cykelvägar byggs samtidigt. Detta gör cykling mer eller mindre livsfarlig och omöjlig på många platser i landet.
Så vill regeringen lyckas med sina storslagna planer om ökad och säker cykling så behöver vi bara blicka ut över Östersjön och lära av lilla Åland. För om ni inte redan har fattat det så är det väldigt enkelt – vill vi att fler ska cykla så måste det finnas förutsättningar för detta. Det vill säga ändamålsenlig och säker cykelinfrastruktur.
Jag är dock inte helt övertygad om att regeringen och vår infrastrukturminister har fattat detta. Åtminstone går det inte att avläsa i de pengar som avsätts till cykel in den statliga infrastrukturbudgeten. Regeringens visar också en oförmåga att cykelanpassa trafiklagstiftningen och väglagen. Men kanske tror regeringen att det går att prata ut folk på cykeln, och samtidigt göra mångmiljardinvesteringar för biltrafiken.
Heja Åland!
4 kommentarer
Intressant alternativ i september. Hyrde hus på Dånö ett par somrar för mycket länge sen, innan bron byggdes. Vore kul att komma tillbaka. Hur är beläggningen, tycker mig se grus på bilderna (kör touring på liggcykel som inte gillar grus)?
Krister, beläggningen på cykelvägarna är asfalt, med rapakivigranit som gör den så vacker i färgen.
Kul att ålänningarna använder sin röda granit till cykel. Sen jag såg terrakottafärgade cykelfält för första gången i Tyskland och Nederländerna har jag tyckt att ALLA cykelfält, i hela världen, också Sverige, borde vara så. Mycket häftigare att cykla på en röd matta!
Du har så rätt Krister. Det är ett fint cykelnät som blir ännu finare när man knyter ihop det med förbindelseförjorna mot finska fastlandet. Brukar göra lite extrasvängar på väg till och från det permanenta sommarnöjet..
I år blev det Pargas, straxt söder om Åbo, via Nårdendal, Gustavs, Iniö, Houtskär, Korpo, Kökar, Långnäs, Mariehamn och sedan Kapellskär och Stockholm på 3 dagar och 10 färjor…
Men varför är cykelvägarna längs motortrafikleden på Rådmansö så usla?