En jobbannons: projektledare för cykelfrämjande uppdrag. I Stockholms län. Detta är alltså en del av den Nationella Cykelstrategin. Fler sammanställningar om cyklandets alla fördelar och hur vi ska prata ut människor på något som inte riktigt finns.
Vet vi inte det 100 gånger om redan? Är vi helt historielösa och har så liten omvärldskoll att vi inte vet vad andra länder som är framgångsrika har gjort?
Ska vi nu hoppas få fram bättre och ännu fler ord som gör att vi kan cykla på 2+1-vägar? Roligare och färggladare affischer så att alla singelolyckor plötsligt upphör. Kanske ytterligare en hjälmkampanj som gör att massorna väller ut på de obefintliga cykelbanorna.
15 års lovord till cykeln. Behöver vi fler? Foto: Krister Spolander
Vi vet ju att vi måste göra detta om vi vill få fler att cykla:
- Att separera cyklister och fotgängare
- Att separera cyklister och bilister
- Att bygga för flow, det ska flyta när man cyklar
- Att bygga breda och framkomliga cykelbanor
- Att bygga gena cykelbanor
- Att cykelanpassa alla dessa trafiksignaler
- Att sopsalta, renhålla och sköta om cykelbanorna
- Att belysa cykelbanorna
- Att skyndsamt bygga bort felande länkar – framkomligt från A till B – ett cykelvägnät över stor geografisk yta
- Att ge cykeltrafiken den plats som den behöver i våra städer
- Att förbättra säkerhet och framkomlighet vid vägarbeten
- Funktionella och säkra cykelparkeringar
- Cykelanpassa trafiklagstiftningen
Attitydpåverkan är mer eller mindre bortkastade pengar och förlorad tid. För det handlar om att det vi försöker ”sälja”, det vi vill ska öka, måste ha en grundläggande och förväntad kvalitet – det vill säga möta basbehoven. Det gör inga roliga och färgglada kampanjer. Men det är ju avsevärt billigare än att bygga och ställa om transportsystemet med kampanjer. Inte så mycket konflikter heller, behöver så att säga inte ta strid för något, eller prioritera om i transportsystemet. Och så kan vi ju fortsätta måla upp kulisser att vi faktiskt gör något, sen att människor inte förstår är ju deras eget fel, liksom, typ…
Tänk, när det gäller biltrafiken gör vi precis tvärtom. Vi säger att det vore bra om vi körde lite mindre bil. Och så bygger vi fler och fler vägar, fina vägar, påkostade vägar. För massor av miljarder. Om och om igen…
Relaterade inlägg:
11 kommentarer
Helt rätt Krister. Vi skulle behöva prata, diskutera, utreda, möta, kolla, studera, osv i mindre omfattning och göra lite mera konkreta saker: bygg! Det finns folk som vet hur man ska göra. Bygg enkla robusta lösningar.
Helt enig. Gärna snack, men först en ordentlig verkstad.
Riksdagen är ju full med förslag om lagändringar – kör! Behoven i infrastrukturen är väl uppenbara, nu är det budgettider – kör! Det är väl ingen raketforskning direkt.
Tack Krister! Skriver under.
Tolv punkter som är vad en cykelstrategi skulle vara. Kan inte göras bättre, Krister!
Håller helt med, verkligen på tiden att det händer nått!
Word
Det är bara att klubba igenom och sätta igång!
Väldigt kloka tankar! Behövs ett seriösare arbete för cykling.
Jag cykelpendlar längs landsväg i norra Sverige och har köpt en elcykel. Superskönt i motlut! Men varför får motorn bara hjälpa till upp till 25 km/h? För oss med lång sträcka och ingen trafik vore det superbra om motorn kunde jobba upp till 30 km/h istället. Då skulle elcykeln bli ett alternativ även i restid. Nu tycks enda alternativet vara att olagligt trimma den till dubbla hastigheten och det vill jag inte.
Formuleringen ”sprida goda exempel på beteendepåverkande insatser…bidragit till ett ökat och säkert cyklande.” fick mig direkt att tänka på insatser att (mest för bilister) öka medvetenheten om och hänsynen till cyklister i trafiken.
Finns ingen motsättning här! Det behövs både kampanjer och bättre cykelinfra.
Problemet är att både kampanjerna och cykelbanorna ofta är undermåliga. Cykling marknadsförs som något töntigt och hurtigt och som kräver att man klär sig som en vägarbetare. Cykelkampanjer måste utformas mer som bilreklam, alltså snygga och attraktiva människor i vanliga kläder. Inte hjälmar och reflexvästar.
Jag har utvecklat mina tankar här:
http://www.ecoprofile.se/thread-2639-Mitt-Romney-metoden-for-okad-cykling.html
Citatet betyder inget av vad du skriver nedanför utan kan endast läsas som att projektledaren ska se till att kommuner som är långsamma med att genomföra cykelåtgärder ska fås att ta till sig hur man kan göra.
Att avsiktligt misstolka dem som i praktiken bestämmer över cykelinfran och dra på sig en offerkofta kan säkert värma, men det är ack så kontraproduktivt. Fortsätt istället ditt goda arbete på bloggen med att lyfta bra exempel och hugga på riktiga problem – dåligt underhåll, stolpar och stenar i vägen etc.
Tänk vad jobbigt om någon skulle bli arg för att vi ger cykeln plats på bilens bekostnad, enklare då att ropa ut i sin megafon och hoppas att någon lyssnar. Det gäller att låtsas göra mycket och få ned det på papper medans man gör så lite man bara kan. Annars kanske någon upptäcker att man är klar och då finns kanske inget kvar att göra.
Byråkrati i sitt esse.