På en konferens i januari blev jag intervjuad angående ett cykelprojekt. I slutet av intervjun frågade journalisten vilket som är det bästa jag gjort. Jag blev lite paff av frågan och bad att få tänka efter. Han frågade då om cykelbanan på Norr Mälarstrand kanske är det bästa?
Nej, svarade jag, efter att ha tänkt efter en stund till.
Det bästa jag gjort är införandet av cykelboxar i Stockholm.
I början av 2000-talet byggdes cykelinfrastrukturen ut i Stockholm. Och antalet cyklister ökade. Tyvärr började också en viss typ av dödsolycka blir allt vanligare: högersvängande lastbilsförare som körde över cyklister. I början av 2000-talet skedde 1 – 3 sådana dödsolyckor per år i Stockholm.
Vi började studera och analysera dessa olyckor. Det fanns en gemensam nämnare – de skedde framförallt i signalreglerade korsningar. Däremot kunde korsningarna skilja sig mycket åt, alltifrån små korsningar till väldigt stora. En annan gemensam nämnare var att det framförallt handlade om sträckor eller gator där man cyklade i blandtrafik; det fanns ingen cykelbana eller cykelfält på den gatan.
Vi skiftade då fokus och studerade de signalreglerade korsningarna som fanns på gator med cykelbanor och cykelfält. Skilde de sig åt på flera sätt än de andra? Och hur agerade trafikanterna, fanns det skillnader? Vi hittade snart en tydlig skillnad: cykelboxen.
Här blev vi lite överraskade. Cykelboxen hade främst utvecklats för att underlätta cyklisters vänstersvängar. Teorin var att cyklisterna vid rött ljus skulle ha möjlighet att ställa sig framför bilarna till vänster, och på så sätt enklare kunna korsa gatan. Men nu såg vi en annan effekt av cykelboxen och interaktionen mellan trafikanterna – här fanns inga högersvängsolyckor.
Ett sätt att minska antalet högersvängsolyckor verkade alltså vara att använda sig av cykelboxen i större utsträckning. Sagt och gjort, en genomgång och utredning gjordes av samtliga trafiksignaler i Stockholm (tack Henrik!), och där cykling var tillåten målades cykelboxar. Det blev hundratals cykelboxar runt om i Stockholm.
Och vad jag känner till har ingen dödsolycka med högersvängande tungt fordon och cykel skett i en korsning med cykelbox sedan dess.
Det är utan tvekan det bästa jag gjort.
Relaterade inlägg:
- HALLÅ! Det är ju för fan inte min döda vinkel!
- Fälla cyklist med lastbilen ett obetydligt brott
- Hur sakta ska vi cykla?
- Nu får du cykla höger vid rött – i Danmark
- Livsfarligt att svänga höger vid rött?
- Cykelanpassade trafiksignaler
- Gör det enklare för cyklister att slippa rött
- Cykla höger vid rött
- Varför cyklar vi mot rött?
- Stoppa rikspolisens häxjakt på cyklister
- Cykelboxar nästa säkerhetssatsning
15 kommentarer
Det är ganska vanligt i Stockholm att bilister struntar i cykelboxen och kör ända fram till rödljuset, antingen av okunnighet eller av egoism. I vilket fall skulle en informationskampanj behövas.
Vilket lyckade och enkelt förändring! Har du möjligtvis skrivet om det har på engelska någonstans? Jag vill dela med min syster som jobber med trafikfrågor i Dublin.
Mic Hussey, nej det har jag inte. Men sök på Advanced Stop Lines for cyclists så kommer det många träffar.
Kul att läsa att denna enkla åtgärd har varit så effektiv. Men som Per T Eriksson skriver är det inte ovanligt med bilar i cykelboxen. Många av cykelboxarna är mycket slitna i färgen och skulle må bra av en ommålning, det skulle nog minska mängden bilar i dem. Varför inte måla dem röda också likt en del cykelbanor i vägkorsningar?
Mic Hussey, I Dublin är cykelboxar praxis 🙂 Finns tusen andra problem med cykelinfran, men cykelboxar finns iaf!
Roligt att läsa om dessa relativt små åtgärder som är så effektiva. Här i Uppsala finns det cykelboxar på ett par ställen där jag inte förstår varför de finns där – men det är möjligt att planerarna tänkt på vänstersvängen? Det finns nämligen markerad cykalbana/fil (av den typen som går upp på trottoaren och ner i gatan ömsom ni vet, och avmarkerad med nedfällda stenar som man kan fastna i med cykeldäcken), så det blir ologiskt som cyklist att ”cykla ur den” och ställa sig i en box vid rödljuset.
Jag drar mig till minnes en eftermiddag i juli 2012 då en nämndsordförande i en större mellansvensk stad som börjar på Ö kom in och skrek och härjade så mycket att gatuchefen inte vågade låta måla upp cykelboxen. Det var politikerns bestämda uppfattning att det var en fullständigt livsfarlig lösning. Så här blev det istället: https://goo.gl/maps/4Lm2eaccL1u
Turligt nog fick politikern aldrig nys om att vi tänkte göra samma sak på andra sidan stan. Eller rättare sagt: politikern bodde inte vid den korsningen och kände därför inte till att ett svängkörfält skulle försvinna. För det var ju det som var det egentliga problemet. Ju farligare något sägs vara för cyklister, desto säkrare kan man vara på att det bara handlar om biltrafikens framkomlighet. https://goo.gl/maps/UWt3Jejd7jG2
Anders, underbar liten berättelse! Ja motiven att inte göra olika cykelåtgärder/eller fel åtgärder handlar många gånger om biltrafikens framkomlighet. Vi har en bit kvar att vandra på det området…
Hurra för dig Krister, och tack för cykelboxarna!
Jag upplever faktiskt inte att det är jätteofta som det står bilar i dem, men det har hänt en gång att jag ställde mig på tvären framför en bil för att få plats i det som var kvar av boxen (ja, jag blev sådär tvärsur som man inte ska bli i trafiken). Funkade bra för mig, men blev kanske inte så tidseffektivt för den stackars bilisten.
Jag förvånas desto oftare av cyklister som inte verkar våga ta boxen i besittning, utan stannar innan den trots att den gigantiska cykelmyran är fullt synlig.
Anders, stort tack! Ja det gäller att ta för sig, att visa att man finns och ta sin plats. Och vi studerade även konsekvenserna av cykelboxar för biltrafikens framkomlighet. Händer i stort sett ingenting vad gäller biltrafikens framkomlighet. Så då föll även det argumentet. Om någon NU skulle tycka att biltrafikens FRAMKOMLIGHET är viktigare än MÄNNISKORS LIV.
Det är inte vanligt med bilar i boxen, men när de är där eller när boxen inte finns då känner man sig osäker. Så nog har den förändrat cyklandet.
Erik, ja det är tydligt att det förändrat cyklandet. Och även om det ibland är en bilist som ställer sig i boxen så verkar detta inte påverka trafiksäkerhetseffekten. Kanske är det så att de som gör det är medvetna om sitt ”övertramp” och ändå ser sig för lite extra.
Ett problem är att om första 1-2 cyklisterna ställer sig i boxens högerkant kan det täppa till flödet för bakomvarande cyklister som vill fylla boxen, om det står en bil (rätt placerad) som hindrar cyklister från att gena.
Jag har alltid undrat hur cykelboxar fungerar rent juridiskt. Man behöver ju allt som oftast passera stopplinjen för att komma in i den. Och det får man väl inte?
På alla förklarings- och principbilder jag har sett är det ett cykelfält eller cykelbana utan stopplinje som mynnar ut i boxen och liksom bildar ett ”hål” i stopplinjen och då är det ju inga problem. Precis som på dina bilder här ovan. Cykelfältet har ju då ingen stopplinje och man stannar vid signalen istället.
I verkligheten är det sällan det ser ut så, tycker jag. Ofta är det bara en heldragen stopplinje som går över alla körfält.
Jag tänker mig att det är en av anledningarna till beteendet Anders M pekar på. Man stannar vid stopplinjen utan att köra fram in i boxen.
De cykelboxar vi har i Göteborg har en glugg för påfyllning, åtminstone de jag har sett.