Gotland är lika mytomspunnet som avlägset och likt väl oerhört populärt som cykeldestination. Vi tog oss över till ön när alla andra sommargäster hade åkte hem för att ta oss an öns grus genom ett bikepackingäventyr, ett drag som skulle visa sig vara genialt men samtidigt bjud på några oväntade utmaningar.
September och sommaren tar sin sista suck. För att slippa ha med bilen över och spara ön från ännu en bli, och för att spara en slant på färjan, tog vi bilen till Oskarshamn och parkerade den nere vid hamnen. Rullade ner till färjan, surrade fast cyklarna i lastutrymmet innan vi bänkades oss på en mindre än halvfull färja. Det var natt så färden gjordes i mörker.
Visby hade börjat stänga ner och allt färre ställen hade öppet, på dagarna var det glest med folk i stan och på uteserveringarna, på kvällar och nätter kändes staden närmast övergiven. Helt underbart tyckte vi, dels för att lågsäsongen har en särskild charm men även för att det gjorde det möjligt att faktiskt cykla genom staden mellan medeltidsmurarna. Vi bodde precis utanför muren på Hotel Solhem, som roligt nog har lite outdoor- och cykelfokus.
Mot Fårö
Efter en dags regelrätt turistande i Visby, man får ju passa på när man har chansen, tog vi sikte på Fårö. Tanken var att följa kusten så mycket det gick. Turen startade längs ringmuren och följde sen kusten upp till Lummelundagrottan, där blev vi glädjande nog insläppta för ett kort besök på denna, för Sverige, udda och spännande plats.
Rutten vi tog går här på strand eller på en stig bredvid och är i allra högsta grad cykelbar om man har en gravelhoj. I övrigt cyklade vi nästan uteslutande på grus.
Efter Lummelunda svängde vi av österut för en färd genom åkrar och tallskogar upp till Halls Fiskeläge, nånstans här började vi känna oss allt mer ensamma på ön. Folktomma stränder, bilfria vägar och samhällen vittnade om att sommaren nu definitivt var över. Vi hade två faktorer som utsatte oss för tidspress denna dag, dels att vi skulle med en inte allt för sen färja till Fårö och dels att vi innan dess behövde få i oss någon form av lunch och även få handlat lite mat till kvällen och följande dags frukost. Servicen på Fårö skulle nu i september nämligen vara så gott som obefintlig. En felnavigering följt av en dubbelpunka tvingade oss därför att skippa turen längs kusten vid Bläse och istället gasa mot Fårösund. Här hittade vi en ensam restaurang som fortfarande hade öppet, men det var sista veckan, sen skulle de stänga för gott. Efter en snabb proviantering på Ica hoppade vi på vägfärjan över till Fårö.
Vi hade sett att folk cyklat runt hela Fårö längs stranden, även om delar av detta säkert görs bättre med MTB ville vi göra något liknande. Vårt mål för dagen var Sudersands camping på norra delen av ön. Närmast direkt efter färjeläget svängde vi alltså österut för att följa kusten.
Cyklingen här är verkligen något helt annat, man följer kusten på vägar man har för sig själv, genom talldungar och uråldriga fiskesamhällen.
Fårö – Gumbalde
Fårö badade i morgonljus, luften var åt det svala hållet och det märktes att hösten var runt krönet. Sudersand Resort är en av Gotlands största semesteranläggningar med både stugor och camping, en omåttligt populär plats under sommaren. Men denna dag var vi så gott som helt ensamma här.
Då vi skulle cykla hela vägen ner till Gumbalde skulle vi inte ha tid att fortsätta cykla nämnda kustled hela vägen runt Fårö. Vi insåg även där och då att Fårö egentligen kräver ett besök i sig självt, att man här borde ha spenderat några dagar. Särskilt nu, när man hade ön mer eller mindre för sig själv.
Dagens första stopp blev raukarna vid Langhammars. Här blev det extra tydligt hur unik vår resa hit nu var. För denna plats, denna nationalikon som till och med är tryckt på våra sedlar var trots att solen sken det bara var september, helt öde. Vi hade raukarna helt för oss själva.
Längre söderut passerade vi sinnebilden för den gotländska kustkulturen, fiskeläget vid Helgumannen.
Bodarna som står här idag härstammar från 1800-talet och här fiskades Strömming av Fårös fiskebönder fram till mitten av 1900-talet. Men platsen har precis som stora delar av Gotland och Fårö anor som sträcker sig hela vägen tillbaka till medeltiden. Historiens vingslag har nog aldrig känts så markant som här. Den övergivna ensamheten gör allt för att förstärka upplevelsen.
Resten av Fårö, ner not färjan och sträckan längs norra Gotland ner till Slite fortsatta bjuda på vacker och grusig cykling. Sen blev det återigen dags för lite mer gas och transportcykling ner till Gumbalde GK som skulle vara vårt hem för natten.
Hur gör vi?
När vi gör dessa resor väljer vi att försöka fokusera på cyklingen och upplevelsen men med enkel bekvämlighet genom att bo på hotell. Så vi reser med minimal packning, ett ombyte cykelkläder, och ett enkelt kitt som vi kan använda när vi hoppat av cykeln. Äter gör vi på restauranger eller lunchhak, eller så köper vi något enkelt längs vägen på någon matbutik. Den totala vikten för cykel och all utrustning hamnar på runt 12-13 kilo.
Gumbalde – Visby
Om vi skulle cyklat hela vägen ner till Gotlands södra spets hade vi behövt en dag till i vår resekalender. Hoburgsgubben får helt enkelt vänta tills nästa gång. Så från Gumbalde körde vi rakt västerut mot Klintehamn. Bäst denna dag var just sträckan mellan Gumbalde och Klintehamn.
En fin liten bonus fick när vi följde liten avstickare på en stigen som gick längs vägen norrut och fick utsikt över Karlsöarna. Det här ser man inte nere från vägen.
OBS: Vi gjorde en grov felnavigering dag tre och hamnade i ett ocykelbart naturreservat. Så kika extra på rutten och skippa det om du vill kopiera vår färd.
Tillbaka i Visby
Babka i Visby skulle precis stänga, men vi han knipa en ev de sista bullarna i ton till dagens sista solstrålar. En enkel belöning efter tre dagar och nästan exakt 360 kilometer pangfin cykling.
Resan runt Gotland bjöd på mer grusig magi än vad vi hade kunnat föreställa oss. Med undantag för vissa transportsträckor cyklade vi nästan bara på grus och det var fascinerande hur möjligt och tillgängligt det var. (tack här till Vai Vai Visby för lite tips) Det är oerhört vacker och väldigt olikt mycket annat. Vi är ju inte direkt bortskämda med kalksten i Sverige. Att cykla här bjuder på en mix av både vacker natur och ett unikt historiskt kulturlandskap. Det var även oerhört fint att få uppleva ön denna tiden på året, när vädret fortfarande är milt men andra turister och sommargäster sen länge åkt hem. Ja, det är en bit hit om man bor på västkusten och ja, det kräver absolut lite extra planering för det kan vara en utmaning att hitta både öppna boenden och matställen, men det bidrar mest till en extra känsla av äventyr och något exotiskt. Detta cykelminne av Gotland kommer vi bära med oss länge, kanske resten av livet.
Epilog med rull
Sista dagen på Gotland och vi hade några extra timmar över innan färjan skulle ta oss tillbaka till fastlandet, så vi passade på att utforska gruset som ligger i mer i direkt anknytning till Visby. Så är du här och inte har tid för ett flera dagars äventyr runt hela ön, då finns det gott om tillgänglig cykling utanför murarna.
Vill du föreesten uppleva ett Gotland 360 i lite mer organiserad form så är det just i september dag för ännu en upplaga av motionsloppet Gotland360. Start, övernattning och mål sker i Visby, och du kan välja att cykla en, två eller tre dagar och flera olika distanser
