Engagerade mig i en Facebookdiskussion som handlade om att trådskaparen vill att de som cyklar genom innerstaden i Stockholm ska ledas runt innerstaden istället för igenom den.
Trådskaparen vill helt enkelt bli av med dem som cyklar i innerstaden – de är pest och pina samt han påstår att:
”Tusentals skadas varje år av hänsynslösa cyklister.”
Jag frågade då trådskaparen hur man ska göra med dem som arbetar i innerstaden och cyklar dit – hur ska de ta sig till jobbet? Samt var jag kunde finna uppgifterna om att tusentals skadas varje år av hänsynslösa cyklister.
Och jag fick svar – på min första fråga.
Svaret på min första fråga blev:
”Extremt få som arbetar i city cyklar till jobbet de tar tunnelbanan. De som pendlar på cykel gör det från någon villaförort genom Stockholm, till Sumpsn, Solna, Danderyd eller Nacka – finns både gamla RAMS data och resvaneundersökningar att botanisera i om du verkligen är intresserad (vilket jag tvivlar på att du är då du inte känner till detta).”
Nu är det ju som så att jag är i allra högsta grad är intresserad av sådana här frågor – det har ju varit mitt yrke i 30 år. Och att jag inte skulle känna till RAMS data och resvaneundersökningar vore ju mer eller mindre en katastrof för mitt yrkesutövande som trafikplanerare. Så jag blev lite fundersam. Min kännedom om RAMS och hur den data kan användas och resultaten i resvaneundersökningar säger något helt annat än vad trådskaparens påstår.
Utöver dessa källor finns det också andra studier på området vad gäller cyklandet i Stockholm och dess innerstad. Några som jag till och med själv har beställt och låtit ta fram:
Triggad av detta så ställde jag två frågor i Facebookgruppen ”Vi som cyklar i Stockholm” – en grupp med över 17 000 medlemmar. Mina frågor var:
”Ni som kommer utifrån och passerar tullarna till innerstaden:
1, arbetar ni i innerstaden/city
2, cyklar ni genom innerstaden och vidare till arbetsplatsen utanför innerstaden”
Många svar blev det, i dagsläget över 350.
Självklart måste man ta en sådan här ”undersökning” på Facebook med en mycket stor nypa salt. Men varför inte pröva svaren i Facebookgruppen mot dels trådskaparens påståenden och källhänvisningar, dels mot eventuella andra källor som studerat frågeställningen.
Varför inte inte göra en Ai-analys med hjälp av Anthropics Fable!
Sagt och gjort, här kommer en kort sammanfattning för er som inte vill läsa hela Ai-sammanställningen och tillvägagångssättet nedan.
Sammanfattning:
”påståendet att cykelpendlarna mest cyklar genom innerstaden till jobb i Solna, Nacka eller Kista stämmer inte med något vi kan mäta. Av 132 personer i tråden som cyklar in över tullarna jobbar 82 % i innerstaden; 18 % cyklar igenom. Stadens egen undersökning, där 451 cyklister stoppades slumpmässigt just vid tullarna en morgon och fick uppge vart de skulle, ger 91 % till innerstaden och 9 % igenom. Regionens resvaneundersökning visar samma mönster. Och de två källor som nämndes som bevis för påståendet – RAMS och resvaneundersökningarna – säger båda tvärtom: stadens egen RAMS-analys räknar 182 000 pendlare som ska till innerstaden mot 11 000 som måste igenom den.”
Kort sagt, trådskaparen var minst sagt ute och cyklade. Minst sagt…
Något uttömmande, relevant och trovärdigt svar på var jag finner uppgifterna om att tusentals skadas varje år av hänsynslösa cyklister förväntar jag mig inte.
Här är hela Ai-sammanställningen:
Påståendet och frågan
Påståendet som testas: ”Extremt få som arbetar i city cyklar till jobbet, de tar tunnelbanan. De som pendlar på cykel gör det från någon villaförort genom Stockholm, till Sundbyberg, Solna, Danderyd eller Nacka.” Som stöd nämndes RAMS-data och resvaneundersökningar.
Frågan i Facebooktråden riktades till dem som kommer utifrån och passerar tullarna: (1) arbetar ni i innerstaden/city, eller (2) cyklar ni genom innerstaden vidare till en arbetsplats utanför?
Så gjorde jag
181 personer svarade i tråden. Jag gick igenom varje svar och sorterade det i ett fack utifrån var personen bor och var arbetsplatsen ligger – inte utifrån om personen själv skrev ”city” eller ”innerstan”, eftersom folk menar olika saker med de orden. Det kallas att koda svaren.
Gränsen för innerstaden är tullarna, det vill säga ungefär Skanstull, Hornstull, Norrtull, Roslagstull och broarna. Innanför: Norrmalm, Gamla stan, Kungsholmen, Södermalm, Östermalm, Vasastan, Gärdet. Utanför: Hammarby Sjöstad, Liljeholmen, Solna, Sundbyberg och allt längre bort. Med ”city” menar jag Norrmalm och Gamla stan.
| Fack | Betyder |
| A | Bor utanför tullarna, jobbar i innerstaden |
| B | Bor utanför, cyklar genom innerstaden till ett jobb på andra sidan |
| C | Bor och jobbar i innerstaden |
| D | Bor i innerstaden, jobbar utanför |
| E | Bor och jobbar utanför, passerar inte innerstaden |
| X | Går inte att sortera: diskussionsinlägg utan rutt, ”ja/ja”, eller en lista på gamla rutter utan någon huvudsaklig |
13 svar hamnade i X. 168 gick att sortera. Av dem beskriver 161 hur personen pendlar i dag och 7 hur personen pendlade förr. Fyra svar har jag markerat som osäkra, till exempel när arbetsplatsen ligger precis vid gränsen (Karolinska, Hagastaden) eller när personen inte skrev vilken väg den tar.
Om osäkerhetsintervallen. När man räknar procent på ett litet antal svar blir siffran ungefärlig. Därför anger jag ett intervall bredvid varje procenttal: ”18 % (13–26 %)” betyder att om samma sorts personer hade svarat på nytt hade andelen med stor sannolikhet hamnat någonstans mellan 13 och 26 %. Ju färre svar, desto bredare intervall. (Tekniskt: 95-procentiga Wilson-intervall.)
Hela sorteringen finns i fliken Data, anonymiserad, en rad per person. Den som tycker att jag sorterat fel kan sortera om själv – det är poängen med att visa den.
Vad svaren visar
Två av tre som svarade bor utanför tullarna och cyklar till ett jobb i innerstaden. De som cyklar igenom är näst största gruppen, men långt mindre.
| Fack | Antal | Andel | Osäkerhet |
| A Utifrån till jobb i innerstaden | 112 | 67 % | 59–73 % |
| B Utifrån, genom innerstaden, till jobb utanför | 27 | 16 % | 11–22 % |
| C Bor och jobbar i innerstaden | 15 | 9 % | 5–14 % |
| D Bor i innerstaden, jobbar utanför | 11 | 7 % | 4–11 % |
| E Förort till förort, passerar inte innerstaden | 3 | 2 % | 1–5 % |
| Summa | 168 | 100 % |
Svaret på trådens fråga. Frågan riktade sig bara till dem som kommer utifrån och passerar tullarna, alltså fack A och B. Räknar man bara dem som pendlar i dag är det 132 personer. Av dem jobbar 108 i innerstaden (82 %, osäkerhet 74–87 %) och 24 cyklar igenom (18 %, osäkerhet 13–26 %). Plockar man bort de fyra osäkra fallen blir det 84 mot 16. Hur man än vänder på gränsdragningen kommer genomfartsgruppen inte över en fjärdedel.
Vart i innerstaden? Av de 108 i fack A jobbar 46 i city (Norrmalm/Gamla stan), 55 någon annanstans i innerstaden och 7 skrev bara ”innerstan”. Alltså ungefär hälften city, hälften övriga innerstaden.
Varifrån? Av de 132 i fack A och B kommer 57 % söderifrån (söderort, Huddinge, Tyresö, Haninge), 17 % norrifrån, 11 % från Nacka/Värmdö och 9 % västerifrån. De som cyklar igenom kommer nästan alltid söderifrån och ska till Solna, Sundbyberg, Kista eller Danderyd, via Kungsholmen eller Vasastan.
Håller det mot riktiga undersökningar?
En Facebooktråd är ingen undersökning. Det intressanta är därför om trådens bild stämmer med det som faktiskt är undersökt på riktigt. Det gör den. Och de källor som nämndes som stöd för påståendet visar sig, när man läser dem, säga motsatsen.
| Källa | Vad är det? | Vad säger den? | Stöder påståendet? |
| USK 2004, Att cykla i Stockholms innerstad | Stadens utredningskontor stoppade ett slumpmässigt urval cyklister vid nio tullpassager en vardagsmorgon 2003 (kl 07–09.15) och skickade enkät. 451 svar, 89 % svarsfrekvens | 93 % var på väg till jobbet. Av dem som uppgav mål skulle 34 % till city, 57 % till övriga innerstaden och 9 % till en arbetsplats utanför innerstaden | Nej |
| Facebooktråden 2026 | 181 självrapporterade rutter | Av dem som cyklar in över tullarna jobbar 82 % i innerstaden, 18 % cyklar igenom | Nej |
| Resvaneundersökningen (RVU) 2025 | Region Stockholm frågar ett slumpmässigt urval om 12 000 personer hur de reste en viss dag | Cykel är 14 % av resorna inom innerstaden, 7 % av resorna till/från Stockholms stad och 5–7 % av tvärresorna mellan förorter | Nej – tvärtom |
| RAMS (SCB), analyserat i Potentialer för ökad cykeltrafik (Spolander 2011, för Trafikkontoret) | Ett register över var folk bor och var deras arbetsplats ligger. Inget om färdmedel | 182 000 bor utanför innerstaden och jobbar i den. 11 000 måste passera innerstaden för att nå jobb i Söderort eller Västerort | Nej – tvärtom |
| Stadens cykelräkningar | Automatiska räknare vid broar och tullar | Cirka 86 000 cykelpassager per dygn över innerstadsgränsen (2018). Riktning per timme publiceras inte | Avgör inte frågan |
USK-studien är nästan exakt samma fråga som tråden ställde, fast gjord på riktigt. Utredarna stod vid Liljeholmsbron, Skansbron, Skanstullsbron, Danviksbron, Lidingövägen, Roslagsvägen, Uppsalavägen, Solnabron och Tranebergsbron – alltså tullarna – en vardagsmorgon i september 2003, räknade alla cyklister (cirka 5 000) och stoppade var tionde på måfå. De fick sedan en enkät hem där de bland annat fick ange bostad och målpunkt. Eftersom urvalet var slumpmässigt och nästan alla svarade är det inte skevt på det sätt en Facebooktråd är. Rapporten anger själv en felmarginal på cirka ±5 procentenheter.
Så här ser det ut när man ställer de två sida vid sida. Båda gäller personer som cyklar in över tullarna på morgonen.
| Vart ska de? | USK 2003 (n = 404) | Tråden 2026 (n = 132) |
| City (Norrmalm/Gamla stan) | 34 % (29–38 %) | 35 % (27–43 %) |
| Övriga innerstaden | 57 % (53–62 %) | 42 % (34–50 %) |
| Innerstaden, ospecificerat | – | 5 % |
| Arbetsplats utanför innerstaden | 9 % (7–12 %) | 18 % (13–26 %) |
City-andelen är identisk. Tråden har dubbelt så många genomfartare som USK, vilket är precis vad man väntar sig när frågan uttryckligen bad genomfartscyklister ge sig till känna. USK:s 9 % är den bästa siffran vi har, och den ligger långt från ”de som pendlar på cykel gör det genom Stockholm”. Studien är 23 år gammal, men Trafikkontorets egen förklaring till varför cyklister ska till innerstaden – att arbetsplatserna ligger där – har inte ändrats. En detalj värd att nämna: USK:s bostadstabell slog ihop Södermalm med inre Söderort, så några av de 451 kan ha stoppats på väg från Södermalm över Liljeholmsbron. Det påverkar inte målpunktsfördelningen nämnvärt.
Resvaneundersökningen är den ena källan som personen bakom påståendet själv hänvisade till. Den mäter inte exakt ”jobbar i innerstaden” mot ”cyklar igenom”, men den visar ett tydligt mönster: cykeln används mest för korta resor inne i eller nära innerstaden, och minst för långa resor tvärs över regionen. Om cykelpendlingen dominerades av villaförort–genom stan–Solna skulle det se ut precis tvärtom. Man kan invända att bara 22 % av de tillfrågade svarar, vilket Isaksson med rätta kallar svajigt. Men urvalet är slumpmässigt – ingen väljer själv att vara med för att man har en åsikt om cykling – och det är närmare hundra gånger större än tråden.
RAMS är den andra källan som åberopades. Det är SCB:s register över bostadsadress och arbetsställe. Det säger var folk bor och jobbar, men inte om de åker bil, tunnelbana eller cykel – Jenny Ågren påpekade detta i tråden och har rätt. Men Trafikkontoret lät faktiskt analysera RAMS-data för just cykelplaneringen (Spolander 2011, med Krister Isaksson som beställare), och den analysen är intressant även om den handlar om alla pendlare oavsett färdmedel. Den räknar 182 000 förvärvsarbetande som bor utanför innerstaden (inom 20 km) och har sin arbetsplats i den. De måste passera någon av tolv ”portar” – Skanstull ensam har 47 000. Antalet som måste passera genom innerstaden för att nå ett jobb i Söderort eller Västerort är 11 000. Rapporten räknar dessutom bort 12 500 som bor så långt bort på andra sidan innerstaden att pendlingen bedöms orimlig, och uppskattar grovt att ytterligare några tiotusental pendlar från innerstaden/Söderort till kranskommuner som Solna och Nacka. Även med de mest generösa antagandena är alltså de som ska igenom en liten minoritet av dem som passerar tullarna inåt, och rapportens egen slutsats är att ”innerstaden är magneten”. Lägger man till att cykeln enligt RVU väljs främst för korta resor blir genomfartsandelen bland just cyklister rimligen ännu lägre – vilket är vad USK mätte.
Cykelräkningarna skulle kunna avgöra saken helt. Logiken är enkel: om de flesta cyklade genom innerstaden på morgonen skulle lika många cyklister lämna innerstaden som kommer in. Flera i tråden (Hammarbäck, Bergenudd, Lundén, Pettersson, Holgersson) beskriver från egen erfarenhet att morgonflödet går inåt och är glest utåt. Stadens räknare mäter riktning, men de rapporter jag hittat redovisar bara totalsummor. En begäran om timdata per riktning från till exempel Skanstull, Norrtull och Västerbron skulle ge ett slutgiltigt svar.
Vad kan man säga – och inte?
Tråden ensam bevisar ingenting. De som svarade valde själva att svara, i en grupp för cykelintresserade, på en fråga som redan tog ställning. Den som känner sig träffad av ett påstående svarar oftare än den som inte gör det. Det kallas självselektion och gör att procentsatserna beskriver dem som svarade, inte Stockholms cykelpendlare i allmänhet. Dessutom har en person (jag) gjort sorteringen, och gränsdragningen vid tullarna är ett val. Hade jag räknat Hammarby Sjöstad och Liljeholmen som innerstad hade gruppen ”jobbar i innerstaden” blivit större, inte mindre.
Men slutsatsen håller ändå, eftersom den inte vilar på tråden utan på att fyra helt olika källor pekar åt samma håll:
- Tråden: 82 % av dem som cyklar in över tullarna jobbar i innerstaden.
- Stadens slumpmässiga stoppintervjuer vid tullarna 2003: 91 % ska till innerstaden, 9 % igenom.
- Resvaneundersökningen 2025: cykeln används mest nära innerstaden och minst för långa tvärresor.
- RAMS-analysen 2011: 182 000 pendlar utifrån till innerstaden, 11 000 måste igenom den.
När en skev källa (tråden) och tre ordentliga (USK, RVU, RAMS-analysen) säger samma sak, är det rimligt att tro på det.
Påståendet att ”extremt få som arbetar i city cyklar” och att cykelpendlarna mest passerar igenom har alltså inget stöd i någon källa. De två källor som nämndes som bevis – RAMS och resvaneundersökningarna – pekar båda åt motsatt håll när man faktiskt läser dem. Den som påstår något och hänvisar till en källa bör kunna visa var i källan det står. Här står motsatsen.
Källor
- Ericson, U. & Erson, S. (2004). Att cykla i Stockholms innerstad. Utrednings- och statistikkontoret (USK) på uppdrag av Gatu- och fastighetskontoret, publikation 2004:2. Metod s. 10–12, målpunkter s. 13 och bilaga 1 (bostad, målpunkt, ärende, n = 451)
- Spolander, K. (2011). Potentialer för ökad cykeltrafik. Pendlingsrelationer mellan bostäder och arbetsplatser i Stockholm med kranskommuner. Spolander Consulting på uppdrag av Trafikkontoret. Kap. 6 (182 000 till innerstaden), kap. 7–9 (11 000 via sekundärportar), kap. 14 (slutsatser)
- Resvaneundersökning för Stockholmsregionen 2025, Region Stockholm – tabell 1, 3, 9 och figur 21–30
- Stockholms trafikutveckling: cykel och fotgängare 2018, Trafikkontoret – cykelpassager innerstadssnittet, s. 11–12
- Cykelpassager innerstadssnittet, Miljöbarometern Stockholms stad
- Kommentarsfältet: inlägg i Facebookgruppen Cykla i Stockholm, 181 kommentarer insamlade 2026-09-28, kodning i fliken Data (anonymiserad)
Toppbild: Cyklister vid Hornstull. På väg till innerstaden eller enbart cykla genom innerstaden är frågan. Foto: Jonas Pannagel
